Stefan Kärvlings blogg

Efter att tillsammans med dottern bevistat en fantastisk konsert i Scandinavium med det australiensiska metalcorebandet Parkway Drive så är det dags att förbereda sig inför årets nästa sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon måndag kl 08.30 kommer nämndens eminente ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban distinkt i pulpeten och proklamera mötet öppnat.

Dagordningen denna novemberdag är relativt kort:

Det kommer som vanligt att presenteras en mängd viktig information för nämnden, men det finns inga ärenden som, som jag kan se, kommer att leda till oenigheter eller voteringar. Det blir på sin höjd frågor och diskussioner. Som det brukar bli.

Barn- och utbildningsförvaltningen fick förra året ett uppdrag av nämnden att göra en utredning om den anpassade grundskolan. Bakgrunden var de senaste årens ökning av elever i den anpassade grundskolan. Denna ökning får nämligen både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Imorgon ska utredningen redovisas.

Den anpassade grundskolan är till för elever mellan 7 och 16 år (årskurs 1 till årskurs 9) som har en intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever bedöms:

“inte ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan.”

I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov.

I Vänersborgs kommun är den anpassade grundskolan för årskurs 1-6 lokaliserad vid Mariedalskolan och årskurs 7-9 vid Torpaskolan. Under vårterminen 2025 så hade Mariedalskolan mellan 53 och 56 elever inskrivna och Torpaskolan hade 33 elever inskrivna. Det är också möjligt för elever att läsa integrerat. Det innebär att eleven kan gå i grundskolan och ändå läsa enligt de kursplaner som gäller för den anpassade grundskolan.

Ökningen av elever i den anpassade grundskolan kan ses i hela landet, men den är större i Vänersborg. Det har också inneburit att kostnaderna för anpassad grundskola har ökat kraftigt – från 32,5 milj kr år 2022 till 54,4 miljoner kronor år 2025. En elev i den anpassade grundskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev i grundskolan. Elevökningen kommer att fortsätta. Nästa år beräknas 113 elever gå i den anpassade grundskolan jämfört med 101 i år (inkl integrerade elever och elever som går i annan kommun).

På Mariedalskolan används externt hyrda lokaler till 85%. Det finns möjlighet att ta emot fler elever, men utemiljön har vissa brister. Kommunen hyr av Hemsö. Lokalerna på Torpaskolan är kommunens, men de är i behov av verksamhetsanpassningar. Verksamheten upplever också att lokalerna är trånga, särskilt för de elever som läser ämnesområden. Inför läsåret 2025/2026 blir ämnesområdeseleverna fler, vilket ytterligare kommer att göra lokalerna trångbodda

En tanke i utredningen är möjligheten att minska långa skolresor för elever i Dalslandsdelen. Det bedöms att det skulle gå att starta upp en anpassad grundskola i Frändefors sett till den överkapacitet i yta som finns på Frändeskolan och Dalboskolan. En anpassning beräknas kosta cirka 6 milj kr. För att gå vidare krävs dock en fördjupad utredning.

Under ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation” får nämnden uppdaterad information om nuläget i uppdraget. Det finns inga handlingar utskickade i ärendet.

BUN ska sedan godkänna en upprättad rapport angående internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel. Det är mycket som granskas, och det är viktigt. Men det kanske inte är det mest intressanta för nämndens politiker… Vi politiker får i hög grad lita på förvaltningen i ett sådant här ärende – och sedan får revisorerna avgöra om vi gjorde rätt eller inte. 

Kontrollområdet “Elevers rätt till särskilt stöd” är emellertid intressant. EY (Ernst & Young) gjorde förra hösten en fördjupad granskning av det särskilda stödet och kom fram till att BUN (se “BUN får skarp kritik från revisorerna”):

“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”

Under vårterminen 2025 genomfördes en omfattande kartläggning av hela processen kring särskilt stöd. Samtliga skolenheter deltog. Utifrån kartläggningen arbetar nu enheterna med analys av processen för särskilt stöd på den egna skolenheten. I april 2026 kommer BUN att få en redovisning av kartläggningen och:

“det uppföljande arbetet som sker på samtliga enheter årskurs 1–9 för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd.”

Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet kring det särskilda stödet.

Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Denna gång har uppföljningen rubriken “Hälsa i fokus”. Det är ett mycket viktigt område. Det finns inget underlag utskickat i förväg.

BUN ska få besök av stadsarkitekten som ska prata om, och förhoppningsvis få synpunkter på, den Arkitekturpolicy som kommunen ska ta fram.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning. Den visar att det ekonomiska resultatet uppgår till +2,4 milj kr för oktober. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Man kan också konstatera att barn- och elevminskningen fortsätter.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 7: “Budget 2026, Mål- och resursplan 2026-2028; Verksamhetsplan 2026-2028”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver nämndens verksamhetsplan så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2026- 2028. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns emellertid ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 86,0% nästa år och 86,4% år 2028. Det är en ambitionshöjning.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel…

Barn- och utbildningsnämnden har satt upp tre förväntade resultat som är kopplade till detta inriktningsmål. Ett av resultaten är, återigen, behörighet till yrkesprogram. BUN har lägre ambitionsnivåer än fullmäktige, men det kan bero på att fullmäktige ser till kommunen som helhet – nämnden ser bara till de kommunala skolorna. Och BUN är mer realistisk, utifrån t ex tilldelade ekonomiska medel. Det är intressant att kommunfullmäktige har större tilltro till Fridaskolans utveckling än till de kommunala skolornas.

Nämndens två andra förväntade resultat är “Elever i åk 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt” och “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor”. Förväntningarna är höga på att båda resultaten ska bli bättre. Det känns inte riktigt som nämnden har tänkt rätt. De tre förväntade resultaten är lite motsägelsefulla.

Ett annat förväntat resultat är att “Barn 1-5 år inskrivna i förskola, hemkommun, andel (%)” ska fortsätta öka. Det kommer säkerligen att uppnås med tanke på att kommunfullmäktige gav klartecken till BUN att fatta beslut om att utöka den avgiftsfria vistelsetiden i allmän förskola för barn 3-5 år från 15 till 25 timmar. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en uppföljning genomföras av kvaliteten i undervisningen i fritidshemmet.

Enligt beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 fastställde kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 till 1.027,1 milj kr, alltså drygt 1 miljard. Efter detta beslut har nämndens ram justerats upp med 28,3 milj kr för lönerevision vilket ger en total budgetram för 2026 om 1.055,4 milj kr.

De ekonomiska medlen fördelas på följande vis:

Det kan nämnas att nämnden tillämpar en resursfördelningsmodell där 95% av verksamhetsbidraget i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem fördelas ut till de olika enheterna per barn och elev medan återstående 5% fördelas enligt social struktur utifrån vårdnadshavares utbildningsbakgrund.

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut.” 

Tyvärr klingar denna vädjan oftast ohörd. Det skulle kunna behövas modiga beslut med tanke på att barn- och utbildningsförvaltningen framåt ser:

“ett fortsatt behov av ett intensivt arbete för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd vilket innefattar både språkliga och psykosociala behov. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat … Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.”

Och till sist ytterligare några utmaningar för barn- och utbildningsnämnden:

“Kopplat till barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat finns fortsatt utmaningar kopplat till sjukfrånvaro, bemanning samt krav och resurser.”

Och med de orden hoppas jag att jag är tillräckligt förberedd inför morgondagens sammanträde.

==

James Bucci (V) publicerade idag del 15 i bloggserien om Dalbobron – ”Time to bring in The Police”.