Stefan Kärvlings blogg

Idag firar vi Trettondagen. Det är nämligen 13 dagar efter jul. Men inte efter julafton utan efter juldagen…

Enligt kyrklig tradition firar vi Trettondagen till minne av de tre vise männens ankomst till Betlehem. Det är dock inte helt lätt att förstå varför de var visa… Vad kunde det betyda att vara vis för 2000 år sedan? Enligt Matteus (Matt 2:1-2) var de vise männen stjärntydare:

”När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: »Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.«”

I den västliga kyrkan var de vise männen tre, även om Matteus inte skriver något om antalet. Enligt den kyrkliga legenden hette de dessutom Caspar, Melchior och Balthasar. Det här står inte heller i Matteus. Det hindrar dock inte att just dessa tre namn har namnsdag idag, fast lite försvenskat – Kasper, Melker och Baltsar.

Det är nog också lite märkligt att de vise männen kom från Österlandet, antagligen från Persien, och inte från Israel/Palestina. En artikel i dagens ”Dagens Arena” (se ”Vise män från österns länder”) gör en ganska långtgående tolkning:

”framgår det enligt Matteus grekiska originaltext att de [de tre vise männen; min anm] är magoi, alltså det slags heliga män som företräder zoroastrismen: Zarathustras lära.”

Och historikern Erik Tängerstad fortsätter i sin mycket intressanta artikel i ”Dagens Arena”:

”Stjärnan över Betlehem leder den ena religionen in i den andra. Själva ordet magi är dessutom beteckningen på en företrädare för zoroastrismen: magoi är pluralformen av magi.”

Det är intressanta spekulationer, men vad jag förstår så går Tängerstad lite för långt i sin tolkning – även om det sedan mycket länge har funnits uppfattningar om att den gamla persiska religionen påverkade judendomen redan på Gamla Testamentets tid. Men jag tror faktiskt inte att det går att hitta några andra referenser till zoroastrismen i just Matteus evangelium. Det är också egendomligt att ingen av evangelisterna Markus och Johannes nämner händelsen – och att Lukas (Luk 2:8-9) skriver om andra och betydligt ”enklare” besökare:

”I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem”

Det talar ju för att händelsen med de tre vise männen inte var särskilt viktig – om den nu överhuvudtaget har inträffat…

I den ortodoxa kyrkan gäller att Trettondagen handlar om Jesu dop. Men även denna tradition är tveksam – att dopet skulle inträffa så nära inpå Jesus påstådda födelse förefaller osannolikt. Och, med all säkerhet döptes inte Jesus överhuvudtaget. Det förekommer inte dop i judendomen, och i synnerhet inte av barn… Däremot döptes Jesus i vuxen ålder av Johannes Döparen, i floden Jordan. Antagligen är det detta dop som den ortodoxa kyrkan förlägger till Trettondagen.

Men varför döpte sig då Jesus om det inte var en judisk tradition eller sedvänja?

Inom judendomen fanns en tradition av rituell rening med vatten. Det användes vid bland annat kultisk orenhet och efter vissa livshändelser. Men det handlade då om att rena sig själv, det var inget som någon annan, som t ex en profet, utförde. Självreningen gjordes flera gånger, som en ritual. Det var inte en engångshandling.

Men, det fanns också något som liknar dop när hedningar blev omvända till judar. Hedningarna kunde då renas med vatten som symboliserade ett nytt liv och inträde i Guds förbund. Det kanske var det som var meningen med profeten Johannes dop – han krävde samma sak, dvs dop, även av judar. Johannes budskap skulle då bli:

“Att vara född jude räcker inte. Alla måste omvända sig.”

Men det var ju omskärelsen som var tecknet på att männen tillhörde Guds förbund – 1 Mosebok 17:10-11:

”Alla av manligt kön hos er skall omskäras. Ni skall skära bort er förhud som tecken på förbundet mellan mig och er.”

Kanske var det så att omskärelse var markeringen och vattnet övergången.

Allt detta exploderar i Apostlagärningarna: Måste hedningar omskära sig för att tillhöra Guds folk?

Flera av Jesus lärjungar, som t ex Petrus, var övertygad om att hedningar som blev kristna skulle omskäras. Paulus var däremot starkt emot. För att omvända sig till jude skulle man omskäras, men Jesus var något nytt. Jesus Kristus var det nya förbundet och för att bli kristen räckte det med ett dop. Paulus skrev i Gal 5:6:

”Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.”

Hmm… Nu hamnade jag nog utanför ämnet… Dopet av Jesus firar vi ju på midsommardagen, dvs Johannes Döparens dag. Men ändå, på tal om omskärelse… Jesus föddes innan urkyrkans strider om omskärelse eller inte.

Den äldsta traditionen hävdar att Trettondagen firas till minne av Jesu omskärelse. Maria och Josef var ju faktiskt judar och omskärelse av pojkar var en tusenårig religiös och ytterst viktig tradition, instiftad av Abraham (1 Mos 17:11) – judarnas och arabernas gemensamme stamfader. Det var ett tecken på förbundet mellan Gud och judarna (och muslimerna). Och det har ju faktiskt också stöd i Nya Testamentet. Lukas skriver (Luk 2:21):

”När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken fick han namnet Jesus”

Trettondagen ligger i och för sig inte 8 dagar efter juldagen, men jag tror ändå att denna förklaring till varför vi firar Trettondagen egentligen är den riktiga. Men självklart kunde inte den kristna kyrkan i längden fira Jesus ”judiskhet”. Kyrkan gjorde därför om innebörden av högtiden, och flyttade kanske också tidpunkten…

Det var nog tur för kristendomen att Paulus och urkyrkan avskaffade omskärelsen som krav på frälsning och att kyrkan sedan ”glömde” hela händelsen. Vilken manlig hedning skulle annars vilja omvända sig till kristendomen?

Förr i tiden, enligt Wikipedia ända fram till 1600-talet, inföll Knutsdagen imorgon, dagen efter Trettondagen. Då var julen definitivt slut, även om jag tror att Knutsdagen snarare betraktades som den första dagen efter julhögtiden. Men när Knutsdagen flyttades fram till den 13 januari, dvs 20 dagar efter jul, om man räknar från juldagen, blev det lite mer komplicerat… När slutar egentligen julhögtiden? Är det på Trettondagen eller på Tjugondedag jul? Därom tvistar de lärde skulle man kanske kunna säga. De flesta håller nog ändå med om att julen slutar idag, på Trettondagen, trots allt – och på Knut kastar vi ”bara” ut julgranen. Varför Knutsdagen flyttades fram är det för övrigt ingen som egentligen vet…

Hur som helst. I de flesta julfirande länder är julhögtiden slut på Trettondagen. Och därmed är det slut på vilan, festerna och ledigheterna.

Imorgon onsdag återgår Vänersborg och Sverige till det ”riktigt” normala. Då börjar alla arbeta igen, om de inte redan har gjort det, och alla elever börjar skolan. Nästan… I Vänersborg börjar eleverna den 9 januari. När Gunnar har namnsdag. Gunnar är förresten ett gammalt nordiskt namn som betyder ”krigare” eller ”krigargud”… (Han var med all säkerhet inte omskuren.)

Det kommer att dröja ett tag innan nästa stora traditionella högtid inträffar som jag ska blogga om… Men det kommer sannolikt att långt innan dess finnas andra saker att ta upp i denna blogg, t ex Hallevibadet, Sörbygården, Sikhall, överklaganden…

PS. Det här blogginlägget har varit publicerat tidigare men uppdaterats.