Stefan Kärvlings blogg

Det var ett tag sedan den kom ut, Skolverkets rapport ”Rustad att möta framtiden?”. Den rapporterar om 2009 års PISA-undersökning. Jag har läst den först nu.

Först ska sägas att PISA är en internationell undersökning som syftar till att undersöka i vilken grad 65 olika länders och regioners utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden. Därav namnet på utredningen. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Resultaten är skrämmande för svenskt vidkommande. PISA visar att något har gått snett med den svenska skolan.

Rapporten konstaterar:
• svenska grundskoleelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, har försämrats under det senaste decenniet.
• svenska elever presterar inte bättre än OECD-genomsnittet inom något kunskapsområde, däremot sämre i naturvetenskap.

Rapporten konstaterar vidare att
• likvärdigheten i det svenska skolsystemet stadigt försämrats utifrån så gott som samtliga indikatorer.
• betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numera till och med högre än OECD-genomsnittet.
• den totala variationen i elevers resultat har också ökat, det vill säga skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är dessutom större än i ett genomsnittligt OECD-land.
• skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.

Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats. Orsakerna till denna utveckling är enligt Skolverket bland annat att det genom skolans decentralisering och avreglering finns betydande skillnader mellan kommuner när det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan. Rapporten skriver:

”Generellt visar visserligen forskningen att sambandet mellan resurser och resultat är ganska svagt men för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”

Vidare i rapporten:

”Det fria skolvalet, tillsammans med boendesegregationen, verkar ha lett till att skolor blivit mer homogena i sin sammansättning, inte nödvändigtvis bara efter socioekonomiska linjer men kanske ännu mer efter elevers prestationer, på så sätt att högpresterande och studiemotiverade elever söker sig bort från mindre attraktiva skolor.”

Skolverket pekar ut ytterligare orsaker till de sämre resultaten för svenska elever, men som framgår ovan, två viktiga orsaker är minskade resurser till skolan och det fria skolvalet (jfr friskolorna).

Skolresultaten sjunker också i Vänersborg. Det mesta tyder på att de blir sämre också i jämförelse med andra svenska kommuner. Lärarförbundet rankade Vänersborg först på plats 172 bland Sveriges skolkommuner.

Och det är egentligen inte så konstigt. Dras de ekonomiska resurserna ner för skolan för att kommunen ska ha råd att betala arenan så kommer konsekvenserna som ett brev på posten.

Personaltätheten inom grundskolan i Vänersborg sjönk från vårterminen 2009 till vårterminen 2010 från 8,07 till 6,62 per 100 elever. Från ht 2008 till vt 2010 minskade elevpengen med 2 568 kr per elev för elever i F-5 (=-8,6%) och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9 (=-7,2%).

Det blir en viktig uppgift för Vänsterpartiet att försöka övertyga majoriteten i kommunfullmäktige och Barn- och ungdomsnämnden att öka de ekonomiska resurserna till skolan i Vänersborg. Det är en absolut nödvändig förutsättning, dock inte den enda, för att göra skolan i Vänersborg bättre.

PS. Jag tänkte framöver skriva några inlägg om den svenska skolan som har betydelse för skolpolitiken i Vänersborg. Det händer ju mycket nationellt just nu. I höst ska ju t ex den nya Skollagen och den nya läroplanen träda i kraft.