Stefan Kärvlings blogg

I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Hela BUN stod bakom detta. Syftet med projektet var att:

“… genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”

I min (vår?) enfald trodde jag att hela nämnden skulle vara delaktig i medborgardialogens utformning, den information som medborgarna skulle få och, framför allt, i de alternativ som skulle presenteras. Det blev inte så. Vi (jag?) missade det i de direktiv som antogs. Det stod faktiskt inte att BUN skulle delta. Å andra sidan stod det i direktiven:

“För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”

Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte lett något projekt. Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte ens fått lämna några synpunkter på informationsbroschyrens utformning och innehåll.

När BUN hade sammanträde den 23 jan så sa ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) enligt mina minnesanteckningar ungefär så här:

”Förvaltningen har tagit fram förslag. Politikerna har inte lagt sig i. Vi ska lyssna på dialogen. Den politiska processen ska hanteras efteråt. Det som kommer är en informationsdel, sedan kommer dialogen. Och politiken.”

Lena Eckerbom Wendel var tydlig med att politikerna inte hade lagt sig i. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) var mindre tydlig.

“Jag är inte bekväm med allt i materialet.”

Jag tror att Orvars tunga slant… Men så var det… Presidiets politiker deltog…

Faktum är att denna fråga är känslig. James Bucci skriver i sin blogg idag (här):

”2 februari deltog jag på ett möte där vi i budgetberedningen träffade barn- och ungdomsnämndens presidium. Under mötet, när ett par av politikerna i presidiet var oeniga över deras roller i framtagningen av underlaget för medborgardialogen, blev  det klart för mig att Orvar Carlsson (KD), Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom-Wendel (M) har haft möjligheter att påverka produkten som handlar om framtidens skola. Och en sak som blev mycket tydlig var att tidningen hade inte gått ut om inte dessa tre politiker hade varit överens.”

I veckan har styrgruppens minnesanteckningar/protokoll (här) lagts upp på kommunens hemsida. BUN utsåg nämligen en styrgrupp. Den bestod av nämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Dessutom ingick Samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs Christer Thobiasson (M), Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C).

Med andra ord, bara representanter för de gamla etablerade betongpartierna. (Trots att Vänsterpartiet med sina 8 mandat i fullmäktige är kommunens 3:e största parti.)

Styrgruppens minnesanteckningar/protokoll är en intressant läsning, i synnerhet för oss som sitter i BUN. Jag tror att många andra vänersborgare också är intresserade…

Redan på det första mötet, den 25 nov, beslutades

”Nuvarande befintliga struktur skall finnas med bland de alternativ som projektgruppen utarbetar. Styrgruppen diskuterar om det skall rubriceras som valbart alternativ eller som referensmaterial då alternativen offentliggörs.”

Politikerna diskuterade alltså alternativen redan på det första mötet!

På nästa möte, den 12 dec, diskuterade styrgruppen, med alla politiker, återigen både innehållet och alternativen. De drog sig inte för att ta upp den minsta lilla detalj i den information som skulle gå ut. Styrgruppen ändrade t ex ett ”mm” i texten till ett ”etc”! Och, som sagt, alternativen diskuterades. Så klart.

”Sven-Eric (Sjöbergh; min anm) gick igenom alternativ A och B.”

Vad då politiker inte lagt sig i?

Styrgruppen beslutade redan här att ta bort alternativet som innebar att ha kvar ”nuvarande befintliga struktur”. Medborgarna skulle alltså inte få det alternativet… Styrgruppen beslutade istället att bara ha med två alternativ. Det skulle nämligen bli svårt för medborgarna att ”ta till sig” och ”analysera” (citat från styrgruppens minnesanteckningar) fler än två alternativ. (Det ändrade man på senare.)

Någon på mötet frågade också:

”Kan vi tona ner ordet ‘Medborgardialog’?”

Kanske en fråga som speglade stämningen inför projektet och deltagarnas inställning till detsamma? Vem som frågade och vilket svar som personen fick går inte att utläsa.

På det första mötet under det nya året (17 jan) diskuterades också layouten på den tidning som skulle skickas ut till medborgarna. Det diskuterades också fler detaljer, och det togs fler beslut:

”I broschyren skall det på ett enkelt sätt framgå hur mycket undervisningsresurs (lärare/läromedel) som frigörs med de olika alternativen.”

Politikerna i styrgruppen fattade också beslut om de alternativ som:

”…skall kunna väljas av medborgarna.”

Vad då politiker inte lagt sig i?

Vad kom styrgruppen fram till då?

”Resultatet blev att följande tre frågeställningar skall utgöra grunden för presentationsmaterialet och för enkäten.”

Och så kommer de alternativ, som vi nu har sett i den färdiga broschyren.

Vad då politiker inte lagt sig i?

I minnesanteckningarna från nästkommande styrgruppsmöte, den 30 jan, står det på punkt 2:

”Tidningen. Gick till tryck måndag morgon kl 07.00. Tidningen är klar till mötet med nämnden fredagen den 3 februari.”

Eftersom mötet var på en måndag kan man undra lite om ”måndag morgon” betyder samma måndag eller måndagen före? Visst är det ett konstigt sätt att uttrycka sig om det är samma måndag? Men säg att det var samma måndag. Det spelar inte så stor roll, tidningen skulle ju ändå vara klar till på fredag. På fredagen var nämligen Barn- och Ungdomsnämnden kallad till ett extra sammanträde om medborgardialogen.

Orvar Carlsson frågade på styrgruppsmötet:

”kan vi dela ut tidningen på fredag? Kopierade med ”Arbetsmaterial'”

Ur minnesanteckningarna framgår det inte om Orvar fick något svar…

Hur blev det då, fick BUN se tidningen på sitt extra sammanträde? Naturligtvis inte. Beskedet som jag minns, var att den inte var tryckt…

Ljög presidiet? Eller hade något oförutsett inträffat? Själv är jag beredd att tro det värsta…

På det sista styrgruppsmötet (hittills), den 30 jan, diskuterades också upplägget på själva presentationen/informationen på de offentliga möten som skulle hållas med medborgarna.

”Utveckling medelmeritvärden – Ta bort bakgrunden i grått och gör vit istället
Hattie – ange att han är forskare! Alt stryk det på bilden och bara berätta”

Diskussion in i minsta detalj… Vad då politiker inte lagt sig i?

Utformningen av kommunens hemsida angående medborgardialogen diskuterades också. Så klart. (Nu var ju tidningen redan i tryckpressarna, alternativt redan tryckt och färdig…)

Här ger styrgruppen, och Sjöbergh(?), prov på sina pedagogiska insikter. På hemsidan ska det finnas en:

”Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”

Det är nog inte bara jag, som reagerar på att Hattie tas till intäkt för större klasser och större skolor. Styrgruppen, och Sjöbergh(?), läser Hattie som en viss person läser Bibeln. (Den 3 dec skrev jag om Hattie i en ganska lång blogg, Synligt lärande. Läs gärna den om du är intresserad av Hatties forskning.)

Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, som Hattie ställer upp, så ser man att dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.

När Hattie i en bisats talar om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!

Att på detta sätt använda Hattie som referens för argument i ett specifikt syfte på det här sättet är kränkande mot Hatties forskningsresultat och oetiskt i ett material som utger sig för att vara information till kommuninnevånarna.

På det senaste mötet tar styrgruppen också upp ämnet ”Bloggar”… Det överraskade till och med mig, som är ganska luttrad i det klimat som råder, och har rått, i politikens Vänersborg. I minnesanteckningarna/protokollet kan man läsa:

”Bloggar är igång och det har kommit fyra stycken i helgen.”

Tänk, jag undrar varför en styrgrupp tar upp bloggar. Det skulle också vara intressant att veta vad mötesdeltagarna hade för synpunkter om de fyra bloggarna… Var de uppskattade? Lärde man sig något?

När flera ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden den 23 jan reagerade på att inte nämnden fick vara med och utforma materialet och alternativen inför medborgardialogen, så sa alltså ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) att det var förvaltningen som hade tagit fram förslagen och att politikerna inte hade lagt sig i. Är det någon som fortfarande tror att det är så?

Det syns tydligt av styrgruppens minnesanteckningar/protokoll att vissa politiker är med hela vägen, i allt som har med planeringen och utformningen av medborgardialogen att göra. Man kan fråga sig varför styrgruppen inte vill (vågar?) ta ansvar för detta? Varför allt hymlande? Varför låter de istället tjänstemännen få stå med ”hundhuvudet” och ta skulden för eventuella felaktigheter och misslyckanden?

James Bucci skriver i sin blogg idag:

”…med tanke på vad minnesanteckningarna visar kan jag tänka mig att det är deltagande tjänstemän och inte politiker som är mest glad över publiceringen.”

Det finns många frågor. Massor med frågor. Jag känner mig lurad. Andra ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden känner sig lurade. Medborgare i Vänersborg känner sig lurade.

Men hur den sk medborgardialogen än fortlöper, så har vi alla, medborgare som politiker (i varje fall vissa) lärt oss något. Och 2014 är det val igen…

Till sist vill jag slå fast. Det finns ingen “billig” genväg till bättre studieresultat. Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner.  Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.