Stefan Kärvlings blogg

Medborgardialogen rullar vidare.

Det är mycket prat om fastigheter och lokalytor… Både på informationsmötena och i den utdelade broschyren. Och det är väl inte så konstigt, allt handlar ju om att sluta använda fastigheter och lokaler. Det handlar bara om att lägga ner skolor.

I broschyren ”framtidens skola” ger Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg sin mycket subjektiva syn. (”Medborgardialog: Broschyren ‘framtidens skola’”) Eller är det månne politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), som har denna syn? (”Medborgardialog: Styrgruppen”)

Jag har i några bloggar beskrivit en del av de förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som presenteras. Jag har emellertid undvikit själva frågan om lokalytorna. I denna blogg tänker jag inte göra det.

Lokalytor, fastigheter… Några få större skolor eller flera mindre – det är den stora frågan. Fast inte för förvaltningen/presidiet. De vet redan vad som är bäst.

I broschyren och på informationen görs allt för att ”bevisa” att stora skolor och stora klasser är bra. På alla sätt. Små klasser och små skolor är bara elände. Ja, flera skolor är så himla små att de inte ens uppfyller Skollagens krav… Påstås det…

Tidigt i broschyren slås det fast att:

”För att klara skollagens krav måste skolorna i Väners­borg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”

Det här är naturligtvis taget ur luften. Är det i så fall inte detta som måste bevisas? …inte att klara Skollagens krav menar jag…Skollagen ställer inga krav på klass- eller skolstorlekar. Men bör inte förvaltningen/presidiet visa att stora skolor och stora klasser är bättre ur pedagogiskt synpunkt än små?

I citatet ovan skriver man att skolorna måste ha en viss storlek… Inte när det gäller antalet barn alltså, det kommer sedan. Nä, det står faktiskt att skolorna måste ha ”en viss storlek”. En viss fysisk storlek alltså. Märkligt.

Det står också i broschyren att det finns (s 5):

”lokaler som inte behövs ”

Och det finns (s 5):

”lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.”

Också märkligt. Vad tänker man då på för ytor?

De här lokalytorna har förekommit i debatten under en lång tid. De kallas ”överytor”. Socialdemokrater och centerpartister använde detta som argument för att stänga Huvudnässkolan! (Kommer ni ihåg?) Något som vi i centrum inte uppskattade för övrigt. Milt sagt.

De här lokalytorna, som inte behövs, ”överytorna”, är en av de obevisade utgångspunkterna i broschyren.

Det är den första utgångspunkten för förvaltningen/presidiet.

Det finns många aspekter av frågan om ”överytor”. För det första undrar jag: Vad är ”överytor”? Vad är det för ytor som inte behövs på småskolorna? Är det korridorer? Matsalar? ”Rastytor”? Toaletter? Lärarrum? Klassrum? Tänk. Jag tror att de menar klassrum!

Låt mig ta ett exempel.

Säg att det finns en skola som har en stor lektionssal där man undervisar en hel klass i taget. I direkt anslutning till denna sal finns det 6 mindre lokaler/salar som alltid är tomma, dvs det finns ingen schemalagd verksamhet där. De 6 lokalerna används bara vid behov, dvs när klassen i den stora salen ska delas upp, för att arbeta i mindre grupper.

Är de här 6 mindre salarna överytor ”som inte har betydelse för elevernas utveckling”? Eller – har de ett pedagogiskt värde för elever och lärare? Enligt broschyren bör de vara överytor – överytor som Barn- och Ungdomsnämnden snarast möjligt bör göra sig av med. I varje fall om de ligger i Skerrud, Mulltorp, Brålanda skola eller Dalboskolan.

Exemplet är för övrigt taget från den alldeles nybyggda Torpaskolan. Jag pratar om musiksalen, eller kanske snarare musiksalarna.

På Dalboskolan står ibland salar och grupprum tomma när undervisning pågår i en annan sal. Överytor? Ja, säger förvaltningen. Men, precis som i fallet med Torpaskolan, kan de användas vid enskilda arbeten, grupparbeten etc. Ur pedagogisk synvinkel är detta en stor fördel.

Så därför undrar jag: Vad är ”överytor” och var finns de? Finns det några riktlinjer från typ Skolverket eller SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) om detta? Kan förvaltningen visa några sådana riktlinjer? Och förresten, hur räknar man ut hur mycket yta en skolelev behöver?

En inte helt ointressant ”detalj” i sammanhanget är att Vänersborgs elever faktiskt har mindre lokalyta per elev än genomsnittet i Sverige! Det är sant… Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i sin statistik för 2010 (de senaste siffrorna), som grundar sig på kommunernas verksamhetsindelade bokslut:

”Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm
Sverige 20 kvm”

Den andra utgångspunkten för broschyren är att stora skolor och framför allt stora klasser är pedagogiskt bättre än små. I broschyren skriver man:

”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”

Detta är ett intressant argument. Jag har tittat lite på några forskningsresultat på området. Det finns för övrigt, vad jag kan se, inte så mycket forskning på detta. De rapporter jag hittar är inte heller eniga. Någon säger att det ur kunskapssynvinkel inte är så bra med små skolor, andra säger tvärtom.

Den senaste forskningsrapporten jag har hittat är en studie, ”Long-Term Effects of Class Size” av Peter Fredriksson, Stockholm University, Björn Öckert, IFAU and UCLS, och Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam (källa). I den skriver forskarna:

”Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42.”

(Studien är på engelska och dessutom full av statistiska formler, med andra ord, inte helt lättläst…)

Studien visar alltså att mindre klasser är fördelaktigt på både kognitiva och icke-kognitiva tester och att de bättre resultaten är bestående. Jämfört med stora klasser. Och inte nog med det, elever som har gått i mindre klasser fullgör ofta sina studier i äldre år och har högre löner i vuxen ålder.

Tänk om det är så! Nu säger jag inte att just den här forskningsrapporten har rätt. Men, tänk om? Vad stödjer sig förvaltningen/presidiet på när de säger tvärtom?

Stödjer de sig på resultaten i Vänersborgs skolor?

Nä, det gör de inte. I så fall hade det stått i broschyren. Garanterat. I Frändefors fick utvecklingsledare Sjöbergh denna fråga. Sjöbergh menade att det var omöjligt att få fram fakta på området. Jaha? Vad stödjer man sig då på?

För övrigt skulle det väl vara enkelt att plocka fram resultaten från de Nationella proven i åk 5 och kolla. Och jämföra. Har de små skolorna, Mulltorp, Skerrud, Norra skolan mm, sämre resultat än de stora skolorna, som typ Tärnan, Onsjö och Mariedal?

Det gjorde jag. Det finns en sammanställning av Nationella prov i åk 5. Från 15 juli 2010. Från Vänersborg. Och visst, i flera fall ligger skolorna i Dalsland under snittet i Vänersborg. Beror det på att de är små? Nä, litenheten har ingen betydelse vad jag kan se. De större skolorna i Dalslandsdelen (det finns faktiskt några sådana) har också i flera fall sämre resultat. Samtidigt som de andra småskolorna i kommunen har bättre resultat. I många fall bättre än de stora skolorna.

Påstår man att små skolor har sämre resultat, just för att de är små, då måste detta bevisas. Notera förresten att det enbart handlar om kunskapsresultat på nationella prov i svenska, matte och engelska. Små skolor har andra fördelar, t ex sociala. Det här tycker förvaltningen/presidiet är ointressant. Det här tas inte upp överhuvudtaget i broschyren! Inga synpunkter som utgår från elevers och föräldrars positiva erfarenheter av mindre skolor redovisas. Inte heller redovisas några nackdelar med förvaltningens egna förslag.

Den tredje utgångspunkten för förvaltningen/presidiet är att småskolorna är för dyra.

Det är för dyrt att ha mindre skolor och mindre klasser. I broschyren menar man att pengarna på något sätt inte kommer till effektiv användning då. Och därför vill förvaltningen/presidiet frigöra pengar genom att lägga ner små och ”onödiga” enheter och göra klasserna större på ett färre antal skolenheter.

Dyrt i förhållande till vad kan man undra. Förutom att förvaltningen menar att mindre skolor och små klasser i sig är sämre, så förs argumentet fram att 1,5 lärare på 30 elever betyder mer lärartid per elev än 1 lärare per 20 elever. Typ.

Jag fattar inte. Har vi si och så många elever och si och så många lärare, så har vi. Det blir lika mycket lärartid per elev hur vi än vrider och vänder på det! Det enda sätt som en elev kan få mer lärartid, det är att någon annan får mindre. Elev ställs mot elev.

Förvaltningen menar också att lokalerna och fastigheterna i sig är för dyra. På sidan 5 i broschyren kommer ett av de mest häpnadsväckande uttalanden i hela broschyren (vilket inte vill säga lite):

”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”

40 lärartjänster? Då pratar vi upp mot 20 miljoner kr!

Här är siffrorna för vad Barn- och Ungdomsnämnden betalar i hyra för varje skolenhet.

Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.

Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 20 miljoner kronor till 40 lärartjänster får ganska många skolor läggas ner. Läggs Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr ner får vi ihop 9 miljoner. Klipper vi dessutom Dalboskolan så blir det 11,6 miljoner. Hmmm… Vilka ska mer läggas ner?

Besparingarna för att lägga ner småskolorna är minimal. Det är inga stora pengar det handlar om. Ska man spara på lokaler så finns det andra att lägga ner…

Det handlar om hyra per kvadratmeter tänker någon. Men gör det det? Det är ju de faktiska kostnaderna som är de viktiga. Det kostar nämnden t ex 231.000 kr att hyra Väne Ryr, oavsett om det går 50 elever eller inga. (Som nu.)

Men visst är kvadratmeterhyran intressant. Men vilka ska då läggas ner? Just det, Vänerparken, Rånnum, Granås…

Förresten. SCB har lite mer statistik:

”Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”

Det är också intressant att titta på hyrorna ur aspekten – är lokalerna verkligen värda det pris som orsakar dessa hyror?

Skollokalerna ägs av AB Vänersborgsbostäder. AB Vänersborgsbostäder ägs av Vänersborgs kommun. Kommunen byter pengar, liksom.

Tar Vänersborgsbostäder rimliga hyror av Barn- och Ungdomsnämnden? 2,7 miljoner i hyra per år för Dalboskolan – byggd 1979. Över 30 år gammal. Kan man överhuvudtaget sälja den för 2,7 milj? Kanske det, men 2,7 milj i hyra. Per år. 3 miljoner för Frändeskolan? Per år. 1,1 miljoner per år för Skerrud?

På något sätt får man en känsla av att någon tjänar stora pengar på våra skollokaler… På elevernas bekostnad… Men jag vet inte. Det kanske är rimliga hyror. Det kanske behövs pengar till underhåll.

En lång blogg går mot sitt slut. Dags för en sammanfattning… Kort och gott:

Vad blir kvar av förvaltningens/presidiets lokalargument? Som jag ser det – ingenting!

Det finns bara en lokal som har överytor i Vänersborgs kommun… Gökungen… Arena Vänersborg!

Tänk om lite pengar kunde tas därifrån. Så slapp Vänersborg ligga i bott – en sista tabell:

”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr
Sverige 43 277 kr”

Med denna summa pengar hamnade Vänersborg på plats 284 i Sverige! Det finns 290 kommuner…

.

PS. Det känns som det här blev lite rörigt. Men det speglar kanske verkligheten…