Stefan Kärvlings blogg

Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.

Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.

Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…

Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…

Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.

Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.

Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.

Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.

Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.

De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år. 

Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.

Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…

Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…

För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.

Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…

Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.

De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.

Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).

Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…

Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.

Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)

Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.

Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.

Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.

Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.

Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.

Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.

PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

==

• “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
• “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
• “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
• “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
• “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023