Stefan Kärvlings blogg

Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.

Morgondagens dagordning har följande utseende:

Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.

Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.

Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.

Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:

“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”

Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.

Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).

Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.

Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)

Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.

Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.

I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:

“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”

Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”

Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?

 Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.

Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.

I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)

Bucci (V) skrev i sin reservation:

“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”

Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)

Bucci framförde i sin reservation också att:

“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”

50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.

För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:

“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”

Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.