Arkiv

Archive for 26 januari, 2025

Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)

26 januari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)”.

Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Utredningen handlar i detta avsnitt om Hallevibadets inre skick och räknar upp en rad misstänkta tveksamheter och brister i byggnaden. Det gäller systemet för vattenbehandling, styrsystemet för rening, reservdelar, överloppsrännornas återledning, ventilation och avfuktningsaggregat, betongplattor, sättningsskador, arbetsmiljön och skyddsutrustning. Om allt det stämmer som beskrivs i utredningen undrar man faktiskt hur Hallevibadet kunde vara i drift ända fram till 2023…

Kommunstyrelseförvaltningen återger även resultaten av de tillsyner som miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört på Hallevibadet under tiden som badet var igång. Badet har fått ett flertal anmärkningar, men inga av den karaktären att Hallevibadet skulle stängas.

KSF drar följande slutsats av Hallevibadets status:

“Ovan angivna osäkerheter och brister talar enligt Kommunstyrelseförvaltningen bedömning för att det av säkerhetsskäl är olämpligt att hyra ut byggnaden i dess nuvarande skick. Särskilt med avseende på att bygganden vid en eventuell uthyrning ska användas för allmänna ändamål i syfte att allmänheten ska vistas i byggnaden.”

Det ska dock återigen framhållas att slutsatsen är dragen utifrån de “gamla utredningarna”, dvs de utredningar som låg på bordet redan när samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober 2024 fattade sitt beslut om att rekommendera uthyrning av Hallevibadet. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) 

Jonas Mossberg har som sagt läst utredningarna och faktum är att han fortfarande är intresserad av att hyra och driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail till samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kommenterat badets status och vad som behöver åtgärdas. Hans synpunkter kan sammanfattas så här:

  • Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar och Miljö & Hälsa har inga synpunkter angående plattorna.
  • Linern (=duk som fungerar som tätskikt) kan behöva bytas inom ett par år men den läcker inte.
  • Den ”rost” som sägs vara i den lilla poolen är en missfärgning (genomfällning) från ett gammalt rör som dragits om i samband med att linern installerades och är helt ofarlig.
  • Bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting.
  • Styrsystemet är gammalt men Mossberg har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar.
  • Det går att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr.
  • Det behövs en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket.
  • Filtren behöver bytas och den nya fläkten behöver service.
  • Det finns inte en rutten fasadbräda på Hallevi och fönstren är det inget som helst fel på, de kan inte och kommer inte att ramla ur.

Den andra spekulanten är Patrick Lejon. Han har dessutom jobbat på Hallevibadet i 13 år. Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Inspektören menade att badets skick inte var så dåligt som det hade gjorts gällande. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet vidare…

Det är naturligtvis svårt för en byggnadsteknisk novis att avgöra Hallevibadets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och ibland till och med felaktiga fakta. Bristerna i samhällsbyggnadsnämndens underlag har automatiskt följt med till kommunstyrelseförvaltningens utredning. 

Den sista delen av utredningen, som upptar ungefär hälften av rapporten, handlar om juridik. Det handlar om den frågeställning som James Bucci (V) gav uttryck för i en intervju med TTELA den 28 oktober, efter samhällsbyggnadsnämndens beslut om att hyra ut badet (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) 

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

Utredningen handlar slutligen om Vänersborgs kommun kan upprätta ett avtal som kan friskriva kommunen från allt ansvar.

Det finns många resonemang och analyser i utredningen kring förhållandet mellan hyresvärd (kommunen) och hyresgäster. Det hänvisas till lagparagrafer och domar. Det är emellertid ofta domar som det ibland är svårt att se relevansen av. Det är t ex domar om hissar, nedskräpning utomhus, containrar och plank. Det verkar som om utgångspunkten är att hitta argument för att dra slutsatsen att det är omöjligt eller inte lämpligt att ingå ett hyresavtal. Det argumenteras kring att hyresvärden skulle kunna bli skyldig att åtgärda problem med fastigheten trots avtal.

Samtidigt framhålls det flera gånger i utredningen att det mesta i lagstiftningen på området är dispositiv. Det innebär att parterna har möjlighet att avtala om annat, dvs det går att avtala bort lagen. Men då tycker utredningen att:

“Det är komplicerat att skriva ett avtal som i alla delar överför ansvaret för byggnadens skick på hyresgästen.”

Och om inte ett avtal är fullständigt reglerat finns det risk för att hyresvärden kan bli ansvarig för lokalens skick:

“Om avtalet är otydligt eller ofullständigt finns risk för att ansvar för byggnadens skick faller tillbaka på hyresvärden enligt den ansvarsfördelning som följer av lag.”

Det tycks som om det ändå går att avtala bort fastighetsägarens skyldigheter. Och, som jag uppfattar den juridiska redogörelsen, det verkar faktiskt vara kommunstyrelseförvaltningens slutsats, trots att det är komplicerat med avtal:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Och det stämmer överens med vad SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) svarade när juristen fick frågan av Hans-Peter Nielsen (KD) i samhällsbyggnadsnämnden om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Som komplettering kan nämnas att när det gäller människors hälsa eller miljön (citat från utredningen):

“I rättspraxis har fastslagits att verksamhetsutövare (=hyresgästen; min anm) är den som har faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder mot påstådda störningar och olägenheter.”

Det är också:

“möjligt att avtala bort besittningsskyddet”

Det ser alltså ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt och genomtänkt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare. Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet, igen?

Slutligen skriver KSF att:

“Felaktiga ingrepp i byggnadens konstruktion kan påverka … värdet av fastigheten som helhet.”

Har Hallevibadet något ekonomiskt värde för kommunen? Alternativet är ju att riva det…

Det pågår en stor utredning kring att bygga ett nytt badhus i Vänersborgs kommun, även om hela processen verkar ha avstannat. Utgångspunkten för ärendet Hallevibadet är att det bör finnas ett bad i Vargön åtminstone 5-10 år till, i varje fall till kommunen har byggt ett nytt badhus. Kommunen har beslutat att inte driva Hallevibadet av kostnadsskäl. Två entreprenörer, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, är villiga att hyra/arrendera badet och driva det vidare. De har också planer på att utveckla verksamheten i området med uteservering, bangolf, beachvolleyplan, boulebana osv.

Enligt min mening kunde kommunstyrelseförvaltningens utredning lika gärna ha kommit till slutsatsen att det är okej att kommunen hyr ut badet…

Till sist en nyhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson tänker sluta sin anställning i Vänersborgs kommun. Knutsson ska arbeta på räddningstjänsten. Han ska bli biträdande förbundsdirektör i det nya (eller ombildade) kommunalförbundet ”Räddningstjänsten Fyrbodal”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön