Arkiv
De styrandes budgetförslag (1/2)
Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.
De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.
Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:
“Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”
Och texten fortsätter:
“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”
Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.
De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:
“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”
Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…
Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?
Alla nämnder
För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande
belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.
En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.
I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:
“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”
Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.
Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)
Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:
“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”
De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:
“driftkostnader som följer av framtida investeringar”
Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:
”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”
Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.
De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.
De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)
En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:
“tjänst för utveckling av stadskärnan”
Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…
Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:
”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”
Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.
Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025




Senaste kommentarer