Stefan Kärvlings blogg

Bandysäsongen är i full gång. Det kan knappast ha undgått någon i Vänersborg. Derbyna haglar tätt och intresset är stort, i varje fall i vår lokaltidning. Jag var själv i arenan och såg, tyvärr, Gripen Trollhättan köra över de blåvita kamraterna i IFK Vänersborg med 7-3 i slutet av november. Det var en rättvis seger där Gripen, särskilt under andra halvlek, visade en helt annan klass än IFK. Det kunde nog alla drygt 2.300 på läktarna intyga. De flesta verkade för övrigt komma från Trollhättan.

IFK Vänersborg fick dock en efterlängtad revansch i Trollhättan på annandagen. IFK vann med 2-1 inför en betydligt större publik. Det var 3.884 åskådare i Slättbergshallen. Några dagar senare var det dags för ytterligare ett derby. På nyårsafton mötte IFK rivalen Villa från Lidköping hemma i arenan. IFK gjorde en heroisk insats mot serieledarna. Det blev en tuff match där Villa dock till slut avgick med en uddamålsseger, siffrorna skrevs till 4-5. Vänersborgarnas intresse för bandy verkar dock inte vara på topp, endast 1.053 åskådare slöt upp på läktarna. Intresset för bandy är inte lika stort som förr i tiden.

IFK Vänersborg ligger i skrivande stund på plats 10 i serien, bara 3 poäng efter Gripen. IFK har stor chans att klara sig kvar i Elitserien och har faktiskt vissa chanser att få spela kvartsfinal. En kvartsfinal kommer att stärka IFK Vänersborgs kassa med ytterligare 20.000 kr från Vänersborgs kommun. Det framgår av det nya sponsoravtalet mellan kommunen och IFK.

Den 31 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs styrelseordförande Per-Arne Melander på avtalet “Avtal om sponsring IFK Vänersborg säsong 2025/2026”.

Sponsoravtalet är i stort sett identiskt med förra årets avtal. Det enda som skiljer är att det är en ny avtalsperiod, ny kontaktperson för IFK och uppdaterade säsongsangivelser. Det nya avtalet är därför i praktiken en förlängning av avtalet, inte ett nytt avtal i materiell mening. Därför tänker jag inte heller gå igenom avtalet, utan hänvisar till blogginläggen där jag redogjorde för förra säsongens avtal. Avtalen är som sagt identiska. (Här kan du läsa om innehållet i sponsoravtalet mellan Vänersborgs kommun och IFK Vänersborg.)

Det är två saker i de gamla avtalen, som finns med i det nya, och som fortfarande är oklara. IFK ska ordna reklamytor i Arena Vänersborg för kommunen. Men arenan ägs ju av kommunen och kommunen borde därför få ha vilken reklam som helst, var som helst. Dessutom borde kommunen få intäkterna, eller åtminstone en del av dem, från all reklam som sätts upp i arenan. I varje fall som jag ser det.

Eller som en bloggläsare kommenterade vid ett tidigare tillfälle (se ”Sponsoravtal IFK 2024 (1/2))”:

”Att kommunen måste ”köpa sig” platser för att montera skyltar med kommunvapnet, namnet Vänersborgs kommun och platsvarumärket i sin egen byggnad låter ju spännande rent juridiskt.”

Det andra är att avtalet ger kommunen biljetter, logeplatser och tillträde till IFK:s nätverksträffar, men det är oklart hur dessa förmåner faktiskt används. Som ledamot i kommunstyrelsen och regelbunden studerande av kommunens diarium har jag ingen kännedom om detta.

I förra säsongens avtal fanns det några nyheter som finns med även i det senaste avtalet. Det står:

“Syftet med detta Avtal är att reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke.”

Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Eller, hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK Vänersborg stärka kommunens varumärke? Men om, då torde väl även andra föreningar få sponsorpengar av detta skäl…?

En nyhet förra säsongen var också att avtalet nu även omfattar IFK Vänersborgs damlag. Det är naturligtvis bra i jämställdhetens namn, men frågan om damlagets sportsliga situation väcker frågor om den faktiska marknadsnyttan.

En tredje viktig nyhet, som också finns med i denna säsongs avtal, var kravet på uppföljning och utvärdering:

“Parterna ska gemensamt följa upp och utvärdera Avtalets genomförande minst en gång per år. Vid sådant tillfälle ska Föreningen bjuda in och redovisa hur stödet har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Ett utgående Avtal ska alltid utvärderas med utgångspunkt i om Avtalet har genererat den nytta som förväntades.”

Avtalet förra säsongen innehöll alltså uttryckliga bestämmelser om uppföljning, utvärdering och bedömning av om “nyttan har uppnåtts”. Men i det senaste avtalet finns inga justeringar som visar att någon sådan utvärdering har fått genomslag, inga ändrade krav, ersättningar eller prestationsmått och inte heller några villkor som kopplar ersättning till faktisk effekt.

Det betyder att, om det nu har gjorts en uppföljning och en utvärdering överhuvudtaget, har de inte varit styrande.

Kommunstyrelsen har inte heller fått någon information om uppföljning eller utvärdering om hur t ex det ekonomiska stödet har använts, vilka resultat som har uppnåtts eller vilken nytta avtalet har genererat. Det har vad jag kunnat upptäcka, inte heller funnits i kommunens diarium. Hur ska kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och inte minst kommunens skattebetalare kunna veta att de ekonomiska medlen har använts effektivt, att nyttan motsvarar kostnaden och att fortsatt stöd till IFK Vänersborg är det bästa användandet av skattemedel?

Det är lätt att uppfatta årets avtal, särskilt i beaktande av alla de avtal som slutits historiskt mellan kommunen och IFK Vänersborg, som en automatisk eller rutinmässig förlängning. Det har ju inte skett några sakliga förändringar. Detta skulle faktiskt kunna vara i strid med god kommunal praxis, eftersom avtalet behandlas som ett rutinärende. Sponsoravtalet skulle istället behöva en förnyad självständig prövning varje säsong så att inte avtalet i praktiken permanentas utan ett ordentligt och verkligt ställningstagande.

I ett sådant ställningstagande bör det bland annat framgå varför kommunen ska fortsätta gynna just IFK Vänersborg. Det borde också åtminstone övervägas om det finns alternativa användningar av de ekonomiska medlen. Som det är nu är det faktiskt en ganska tydlig brist i beslutsunderlag, beredning och ansvarstagande. God ekonomisk hushållning är nämligen inte bara budgetdisciplin, utan även krav på fortlöpande prövning av nyttan av varje ekonomiskt åtagande.

Det tycks alltså inte ha skett någon uppföljning eller utvärdering av det tidigare sponsoravtalet, i varje fall inget som har haft någon faktisk betydelse för beslutet om det nya avtalet. Det är knappast förenligt med god ekonomisk hushållning.

Det är väl inte så att uppföljning och utvärdering har reducerats till ett “administrativt alibi”?