Refuserad av TTELA.

På måndagens möte i Barn- och ungdomsnämnden [2010-04-19] yrkade
Vänsterpartiet att nämnden ska begära av kommunfullmäktige att tilldelas
ytterligare 30 MKr. Alla röstade mot utom Miljöpartiet. Majoriteten
röstade för fortsatta nedskärningar.

Bakgrunden är att resurserna, framför allt i grundskolan F-9, har
dragits ner. Så har t ex antalet utbetalda löner minskat för nämnden
mellan 2008 och 2010 från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223
personer.

Utvecklingen för elevpengen per år, som ligger till grund för
skolornas verksamhet, ser ut på följande sätt:

	Ht 2008	Vt/Ht 2009	Vt 2010
F-5	29.827	27.898	27.259
6-9	38.179	36.267	35.426

Under tidsperioden har elevpengen alltså minskat med 2 568 kr per
elev för elever i F-5 (=-8,6%) och med 2 753 kr per elev för elever i
6-9 (=-7,2%). Det är viktigt att vara medveten om att elevpengen räknas
per elev, dvs siffrorna visar en tydlig neddragning som inte har något
att göra med att antalet elever minskar.

Våren 2008 fanns i Vänersborg 8,07 personal per 100 elever i
grundskolan år F-9. Nu våren 2010 finns det 6,62 personal per 100
elever. Genomsnittet för riket 2010 är 8,2 personal per 100 elever.

Samtidigt finns det pengar. De senaste åren har Vänersborgs kommun
som helhet gått med ”vinst”. År 2006 gjorde kommunen ett överskott på 61
miljoner kr, år 2007 på 52 miljoner, år 2008 på 27 miljoner och nu
senast, år 2009, på 48 miljoner kr.

Behoven i nämnden är stora. Det behövs mer resurser till elever i
behov av särskilt socialt stöd. Det behövs mer resurser till elever i
behov av särskilt pedagogiskt stöd. Det behövs mer resurser till att öka
lärartätheten i grundskolan.

Skolverket gav nyligen ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk
grundskola?”. Rapporten skriver: ”En av många slutsatser är att
klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra
tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får
stöd i sitt skolarbete.”

Om Vänersborgs Vision att kvalitetsarbetet i skolan ska leda till
mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt så måste kommunen
också göra en ekonomisk satsning.

Det är läge att sluta prata, det är läge att sluta att till intet
förpliktigande citera t ex nämndens mål eller Barnkonventionen. Det är
läge att visa att vi politiker menar allvar! Det är läge att vi
politiker tar strid för att barnens och elevernas behov prioriteras! Det
är läge att vi politiker i Barn- och ungdomsnämnden kräver mer resurser
till barnen och ungdomarna i Vänersborgs kommun!

Stefan Kärvling, ledamot för Vänsterpartiet i Barn- och
ungdomsnämnden

Besökte Bergahästen idag tillsammans med några andra vänsterpartister… Det resulterade i följande inlägg på vår hemsida.

http://vanersborg.vansterpartiet.se/

Ställ revisorerna till ansvar

AVTALSSTRID OM LÄRARNAS FÖRTROENDETID
Avtalsrörelsen sker mest i skymundan, men sista veckan har det hettat
till lite när Sveriges kommuner och landsting, SKL, mot¬parten till de
två lärarförbunden, i media gått ut med sina krav på en förändrat
arbetstid för lärarna.
Alla vet ju att lärare inte arbetar, de har 13-14 veckors semes¬ter, de
undervisar runt 16 lektioner i veckan och att de börjar sent och slutar
tidigt. Klart att man måste ändra på detta menar SKL.
Givetvis ser verkligheten inte alls ut på detta sätt, men i den¬na fråga
har lärarna mycket lite förståelse från allmänheten. Lä¬rarnas lov är
inarbetad arbetstid och årsarbetstiden är samma som för andra kommunala
tjänstemän.
Förutom att lektioner ska hållas ska de förberedas och efte¬rarbetas. 30
uppsatser i en klass tar sin tid att läsa och kommen¬tera och har man
sedan sju klasser förstår vem som helst att det¬ta tar tid, mycket tid.
För egen del gjorde jag i höstas misstaget att räkna ut att jag detta
läsår skulle gå igenom över 1000 arbeten och prov och så sitter man där
kvällar, helger och lov för att läsa, kommentera och förbereda. Men
enligt SKL gör vi lärare inte detta.
Avtalsstriden handlar om lärarnas förtroendetid. Lärare har 35 timmar
reglerad arbetstid i veckan och utöver detta tio tim¬mar som fritt får
disponeras för att lösa arbetsuppgifterna. Det är dessa tio timmar SKL
tycker är orimliga och vill ändra till antingen 40 timmars reglerad
arbetsvecka samt fem timmars förtroendetid eller så ska vanliga
semestertjänster införas, dvs 40 timmars arbetsvecka och sedan fem
veckors ledighet under sommaren som alla andra.
Vad vi lärare ska göra i skolan under de veckor eleverna inte är där har
inte SKL eller någon annan kunnat förklara.

VIA MORGONTIDNINGARNA OCH TV har såväl skolchefer som SKL krävt att
lärarnas arbetstid måste förändras. Varför ska lärare ha vill¬kor som
ingen annan har säger de.
Men stämmer verkligen detta? Idag har allt fler arbetsplatser flextid
och varför ska då skolans värld gå åt rakt motsatt håll och reglera den
hårdare?
Bakom attacken på lärarnas ar¬betstid ligger en önskan om att lägga mer
arbete på lärarkåren och därmed kunna skära ned på kostnaderna för
skolan.
Färre ska helt enkelt göra mer och för att få lärarna att gå med på det
lockar man med högre lön åt dem som går över till semester¬tjänst.
Ingenstans sägs dock något om att de som ändrar sin arbetstid ska få
mindre att göra varje vecka.
Om semestertjänster införs kom¬mer många kommuner se en lock¬else i att
lägga på fler kurser och lektioner på dem som har 40 regle¬rade timmar i
stället för 35 + 10. Det tidigare arbetet och det nya ska utföras och
det under kortare tid, det är en ekvation som helt enkelt inte går ihop.
Nu är vi dock många som inser att SKL inte vill införa se¬mestertjänster
utan de skrämmer med det värsta för att man ska acceptera det minst
dåliga, alltså att arbetstiden ska vara 40 timmar och förtroendetiden
fem.

EN ÖKAD KONTROLL ÖVER VÅR ARBETSTID gör det svårare att utföra
lärarjobbet professionellt. En ämneslärare har vanligen sju grup¬per och
utslaget på en vecka har man då tre minuter till varje elev eller 36
sekunder per dag om man så vill.
Folkpartiet har hoppat av förhandlingarna i ett förment för¬sök att
framstå som om man är på lärarnas sida, men bakom attacken på lärarna
ligger ideologiska motiv från borgarnas si¬da, man vill försämra det
offentliga till förmån för det indivi¬duella och privata.
SKL företräds i sin förhandlingsdelegation av Ingela Gardner Sundström,
moderat kommunalråd i Österåker. Vid sidan av detta uppdrag driver hon
Rydbo friskola. Som kommunalråd har Gardner Sundström tvingat de
kommunala skolorna att skä¬ra ned med flera procent samtidigt som
friskolorna, inklusive hennes egen, har hållits skadelösa.
Detta har medfört att Gardner Sundström kunnat ta ut över en halvmiljon i
vinst från sin friskola!
Lärare arbetar och många arbetar mer än vad som krävs. På många
svenskars axlar sitter en liten Luther och så gör det även på lärarnas.
Vi arbetar för vår lilla lön, men det gör inte de som äger fris¬kolor
och plockar ut skattepengar i vinst. Pengar som skulle ha gått till
elevers utbildning.

Jan-Åke Karlsson
Gymnasielärare

Källa: Proletären

Svar på frågan lär du inte finna hos Vänersborgs förtroendevalda revisorer, inte heller bland Öhrlings PriceWaterhouse Coopers revisorer som Vänersborg har anlitat. Hur kan vi skriva så? Anledningen är en mening tagen från revisionsberättelsen för år 2009 där revisorerna skriver: ”Vi avstyrker att ansvarsfrihet beviljas barn- och ungdomsnämnden”.

Läs vidare på Vänsterpartiets sida: Klicka här!