Stefan Kärvlings blogg

Imorgon har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde.

Mötet börjar redan 8.30, inte 13.15 som det brukar. Det är nog för att föredragningslistan är diger.

Första ska nämnden få information om den nya SYV-organisationen som redan är beslutad, fast nämnden inte tror det. Antagligen får vi då reda på att organisationen är helt skrotad. (Fast med finare ord.) Istället ska BUN köpa tjänsten av gymnasienämnden. BUN ska köpa motsvarande två tjänster. Det blir billigt. Två tjänster för hela grundskolan är billigt. Och inte bara det, BUN uppfyller samtidigt den nya Skollagen.  I varje fall på papperet.

”Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.”

Hur denna neddragning slår mot eleverna, det får vi väl höra några fina ord om – att den inte gör… Det tycks som om ”de” ser SYV-konsulenterna som konsulter som kommer inflygande till skolorna och informerar eleverna. SYV:arna är ju faktiskt en del av skolans elevvårdsteam, och då är det viktigt att det finns personliga kontakter mellan vuxen och elev. Jag tror att SYV, som en del av elevvården, kan ha motivationssamtal med elever, kan få eleverna att förstå vikten av utbildning och skola av andra skäl än betyg, kan söka upp barn som är på glid och att få elever att gå utanför sina ramar. Läs mer: ”Motion om SYV” och ”Studie- och yrkesvägledning”.)

Nämnden ska också få information om de nya lärarbehörigheterna. De här nya kraven på behörigheter kommer att betyda mycket de närmaste åren. 2015 ska beslutet vara fullt genomfört. Sen får t ex inga obehöriga lärare sätta betyg. Just nu är t ex bara 20% (enligt obekräftad uppgift) av klasslärarna på låg- och mellanstadiet i Vänersborg behöriga i de naturorienterande ämnena.

Nämnden ska också få information om, och diskutera förmodar jag, skolenheternas framtid. Enligt den utredning som förvaltningen gjort bör några skolor läggas ner för att frigöra resurser. Det här blir ett svårt beslut. Nu är det dock april och inget beslut ska tas, nästa gång nämnden sammanträder är det 16 maj. Då är det nog för sent att lägga ner någon skola. Planeringen för nästa läsår är ju i full gång ute på skolorna. Så till och med föräldrarna till de 11 eleverna i Väne Ryr kanske kan andas ut. Fast man ska aldrig säga aldrig, jag vet faktiskt inte hur planerna ser ut. (Läs mer: ”Måste skolor läggas ned?”)

Det blir traditionell budgetuppföljning också. Nämnden får reda på att de flesta verksamheter håller sin budget. I varje fall än så länge. ”De flesta” inkluderar naturligtvis inte Arena-Fritid. Arena Vänersborg fortsätter att gå back, dvs mer back än till och med beräknat. De första tre månaderna var det tänkt att arenan skulle gå 3,5 miljoner i minus. Istället har den gått 6,5 milj. Så trots det tilläggsanslag på 6 miljoner som arenan har fått för 2011 så kommer pengarna inte att räcka. Och då är ändå inte arenan färdigbyggd…

Punkt 7 på dagordningen är tung. Mycket tung. Den handlar om budgeten för 2012. Förslaget är att skolan och förskolan inte ska få mer pengar (än förra året). Det tycker inte Vänsterpartiet. Min partikollega Magnus och jag yrkar på 20 milj mer nästa år. (Budget 2012: Inga mer pengar till barn och ungdomar!) Alla fack inom förskolans och skolans område har också sagt nej till det budgetförslag som ligger.

På punkt 7 ska nämnden också ta en ny text i Mål- och resursplanen (=budgeten). Vi ska också arbeta(!) med den, och sen fatta beslut(?). Nämnden har arbetat med den i tre heldagar. (Läs mer: ”BUN:s ‘framtidsvyer’”)

Jag tror att nämnden har hamnat fel i sitt arbete. (Jag är inte säker, måste medge det.) Men jag kan inte se att nämnden ska sätta upp mål som redan står i skolans styrdokument (=Skollag, Skolförordning och Läroplaner). Måste inte kommunen helt enkelt ge rektorerna de resurser och det stöd som krävs för att de ska kunna fullgöra sitt nationella uppdrag? Och då titta på de framgångsfaktorer som finns i skolan? På det här området bör nämnden däremot sätta upp mål. Tror jag. Hur som helst, något drastiskt måste göras åt situationen i kommunen, resultaten i Vänersborgs skolor är alldeles för dåliga. (Läs mer: ”Kris i skolan!” och ”En dyster läsning (om verksamhetsberättelsen för 2010)”.) (Om rektor och framgångsfaktorer: ”Huvudman: Vänersborgs kommun”, ”Rektorn i Vänersborg” och ”Rektorn”.)

Efter den här tunga punkten ska nämnden besluta om en ny resursfördelningsmodell. Syftet med den nya modellen är att ”ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.” Så står det i papperen. När man läser själva texten om vad modellen innebär, så är det inte direkt tydligt… Och om det är likvärdigt har jag inte den ringaste aning om… Inte kan väl nämnden ta beslut på med det här underlaget? (Läs mer: ”Ärende 8: Ny resursfördelningsmodell för grundskola”.)

Sen är det dags för några arenafrågor. Arenan behöver mer pengar. På punkt 10 gäller det nästan 1 miljon till skydd på kortsidorna, mörkläggning av konferenslokalerna (jag fick en kommentar: ”Behöver man verkligen mer mörkläggning av Arenan? Har det inte mörkats nog?”), skyddsräcken och informationsskyltar. Vänsterpartiet tycker inte att arenan ska ha denna miljon. (”Ärende 10: 950.000 kr till Arenan…”)

Sen vill man ge arenan 2 milj till raster. De som har köpts (ja, det har faktiskt redan köpts raster!) har legat utomhus och rostat sönder. Lena Eckerbom Wendel, nämndens ordförande, säger till ttela om rastren:

”Men mest är de till för att vara snyggt.”

Nej till 2 milj för försköning av arenan säger Vänsterpartiet. (”Ärende 11: 2.000.000 kr till Arenan…”.)

Ärende 12 är knivigare. Det äskas 1,5 milj kr till taket… (”Ärende 12: 1.500.000 kr till Arenan…”) Taket reparerades efter takraset, men…

”Efter takraset har förstärkningsarbeten utförts, vilka dock inte godkänts vid efterföljande besiktning.”

Därför behövs det en

”delvis ombyggnation samt nya kompletterande stålbalkar”.

Det här knivigt. Som sagt.

Arena Vänersborg kostar kommunen och dess skattebetalare en oerhörd massa pengar. Om inget görs kommer den dessutom att göra det under en avsevärd tid framöver. Den gröper ur kommunens gemensamma kassa vilket gör att utrymmet för Socialnämnden, för Barn- och ungdomsnämnden, för Gymnasienämnden etc minskar.

Vi i Vänsterpartiet anser att en total förutsättningslös utredning omedelbart tillsätts som undersöker alla möjligheter att öka arenans inkomster och också undersöker hur arenans ägandestruktur ska se ut – i syfte att minimera den ekonomiska skadan för kommunen, att alla papper kring arenan omedelbart läggs på bordet och att alla sekretesstämplar lyfts och att allt offentliggörs.

Det är Vänsterpartiets uppfattning att Arena Vänersborg aldrig borde ha byggts, i varje fall inte den byggnaden som nu är aktuell.

Nu är det emellertid så att arenan är byggd och den står där den står. Naturligtvis finns det bra användningsområden för arenan, jag tänker t ex på en genomgång som Peter Ojala hade i kommunfullmäktige för två månader sedan.

Så länge förhållandena är som de är med det nuvarande konceptet kring arenan och den nuvarande ägandestrukturen så anser jag nog ändå – att ”lösningen” inte kan vara den att en utebliven reparation av en mindre detalj ifrågasätter användningen överhuvudtaget och tvingar fram att dörrarna låses för gott.

Det här känns inte bra… Men inte kan vi väl riskera att stänga arenan för 1,5 miljon? Eller bör man villkora stödet med att alla papper ska läggas på bordet? Utredningen om takraset är ju till exempel hemligstämplad…

Det här knivigt.

Nämnden ska behandla ytterligare några punkter. Det gäller t ex svar på några remisser. Som vanligt avslutas mötet med att ordförande Lena och förvaltningschef Javette får orden.

Javette har fått en fråga, av mig, om de svar JO respektive jag har fått på frågor om diarierna. (Läs mer: ”BUN 22 mars (3): Om diarier”.) Svaren är något motsägelsefulla. Snällt sagt.

Imorgon måndag ska Barn- och ungdomsnämnden fatta beslut om en ny resursfördelningsmodell för grundskolan.

”Syftet är att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”

Så står det i papperen. När man sedan läser om vad modellen innebär, så är det inte direkt tydligt… Om det är likvärdigt har jag inte den ringaste aning om… (Texten nedan blir lättare att hänga med i om man har BUN:s bakgrundstext framför sig. Du kan läsa den här.)

Så här står det:

”Grundskolan tilldelas en total budgetram från vilken avdrag görs för hyror, städ, skolmåltid, skolskjuts, stödenhetens verksamhet, mm. Anslag avsätts även till modersmål, allergiklass, förberedelseklass och särskolefritids.”

Då undrar man ju direkt – vilka beräkningsgrunder använder sig man av när man gör avdrag för modersmål, allergi- och förberedelseklass? Det står inte.

Direkt efter citatet ovan fortsätter texten:

”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”

Varför just 10%? Inga motiveringar.

Efter den löpande texten som ovanstående citat är tagna från, så sammanfattas texten i punktermed rubriken ”Förslag till ny modell inom grundskolan”.

Ovanstående citat om vilka avdrag som ska göras, sammanfattas som första punkt i själva förslaget till ny modell med:

”Fast resurs som ska täcka hyra, larm och media”.

Larm? Media? Vart kom det ifrån? Och vart tog allt det andra vägen? Skolmåltid, skolskjuts, allergiklass…

I förslaget står det, som punkt 2, att efter att den fasta resursen har dragits av så ska elevpengen fördelas.

Jaha, och den sociala resursen? I den löpande texten så ska den dras av före det att elevpengen fördelas, nu står det att den ska dras av efter.

I det punktuppställda förslaget ska också pengar dras av till allergi- och förberedelseklass, modersmål och till resurspersoner för elever med funktionsnedsättning efteratt elevpengen fördelats.

Nu börjar det bli svårt att hänga med. Vad är det då för vits med att fördela en elevpeng som inte stämmer? Först ska en elevpeng fördelas och sen ska avdrag (eller tillägg för vissa skolor) göras och sen ska en nyelevpeng fördelas? Tänker jag fel? Tänker förvaltningen fel?

Jag är totalt förvirrad. Jag kan inte se annat än att det är två förslagsom ligger framför mig. Och de två förslagen är inte förenliga.

Vidare.

I det första förslaget, i själva den löpande texten, talas det om att pengar ska dras till stödenhetens verksamhet innan elevpengen fördelas. (Så står det alltså inte i det andra förslaget, det som är skrivet med punkter. Där finns inte ens stödenhetens verksamhet med.) Det står intehur stödenhetens verksamhet beräknas. Är tanken (i det första förslaget) att pengar ska tas utifrån behoven? Då är det ju en fin tanke, men … Tänk om behoven är så stora, och så mycket pengar måste dras, att elevpengen blir så liten att vi får införa 70-klasser… Allvarligt talat, varje skola måste ju ha en ekonomisk resurs som åtminstone tillåter en ”grundorganisation”.

Och om de olika behoven krockar, vem är det då som prioriterar? Förvaltningschefen? Verksamhetscheferna? (Som för övrigt är tre nu mot tidigare två. En förstärkning med 50%. Wow. En motsvarande förstärkning av den pedagogiska personalen skulle motsvara, hmmm, ganska många tjänster…) Politikerna?

Om de olika behoven krockar, så kanske mindre pengar ska ges till ”de enheter som har personal med högre snittkostnad än genomsnittet kompenseras medan de enheter som har lägre får avdrag” eller till ”städmaterial för de avdelningar som har kommunalt städ”… (Dessa två punkter finns med i den nya resursfördelningsmodellen variant två, dvs den som finns i punkterna.)

Ja ja.

Elevpengen kommer också att delas in i förskoleklass, grundskola 1-6, grundskola 7-9, fritidshem 6-9 år och fritidshem 10-12 år. Detta står i förslag 2, dvs punkterna. Motiveringen till denna indelning står inte, som när det gäller det jag beskrivit tidigare, före de sammanfattade punkterna, utan efter. (En brist på logik kan tyckas.)

”Denna indelning innebär att de högre årskurserna genererar en högre elevpeng och återspeglar därmed timplanerna för respektive årskurs.”

Finns det timplaner på fritidshemmet?

Någon kanske undrar vad ”social resurs” är.

”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasialutbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”

Hur den fördelas i praktiken och efter vilka beräkningsgrunder står det inget om i materialet… Det finns inga nyckeltal, inga beräkningsfaktorer…

Till sist undrar jag om man någon annanstans än i Vänersborg förväntas fatta ett beslut som man inte har en aning om vilka följder det får?

I det material som ligger på Barn- och Ungdomsnämndens bord står det inte ett ord om konsekvenserna för de enskilda enheterna. Jag vill som nämndledamot naturligtvis veta hur den nya modellen slår – finns det någon enhet som får mer pengar än tidigare, finns det någon enhet som får mindre?

Det är ju 18 april när beslutet ska fattas, planeringen på de olika enheterna inför hösten har kommit långt, personal ska anställas (eller avskedas eller förflyttas eller…) och så får rektorn eller förskolechefen (som rektorn på förskolan ska kallas efter 1 juli) tisdagen den 19 april reda på att enheten får 200.000 kr mindre! Till exempel. För det har politikerna bestämt. Det är ju orimligt!

Byter man fördelningsmodell, det kan faktiskt vara från en ”dålig” till en ”bättre”, så måste man ju naturligtvis ta sådana här eventuella förändringar i beaktande. (Kanske skulle det i ett sånt här fall behövas en övergångsperiod.)

Ibland undrar jag hur nämnden kan fatta beslut överhuvudtaget…