Stefan Kärvlings blogg

I torsdags förra veckan besökte jag ett öppet möte om skolans framtid som det socialdemokratiska partiet i Vänersborg ordnade. Det är en ny giv från socialdemokraterna. De vill höra kommuninvånarnas synpunkter. Det är bra. Synd bara att de inte har velat lyssna tidigare…

Förvaltningschef Kent Javette och två av tre verksamhetschefer inledde mötet med att informera om skolsituationen i kommunen.

En stor del av tiden ägnades åt information om den så kallade strukturutredningen. Strukturutredningen är, som Kent Javette uttryckte det, en guide, en vägledning för kommunens politiker, när de ska ta ställning till den framtida skolpolitiken. Skolpolitik och skolpolitik förresten. Det handlar om lokaler och fastigheter, vilka skolor som ska finnas kvar, vilka som ska läggas ner osv.

Det är ingen hemlighet att förvaltningen vill se färre, större och mer strategiskt placerade enheter – både när det gäller förskolor och grundskolor.

Förvaltningen anser att det är ett sätt att frigöra pengar, som sedan kan användas till undervisning. Det anser socialdemokraterna också. Partiets vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Joakim Sjöling, upprepade också detta vid ett flertal tillfällen på mötet.

En grundläggande förutsättning för hela utredningen är att Vänersborg satsar ungefär lika mycket pengar som andra kommuner i Sverige på skolan (fast det gör inte Vänersborg! Vänersborg lägger mindre pengar på grundskolan än genomsnittet i Sverige!), men att en större andel går till fastigheter och skolbyggnader. Sjöling sa:

”Vänersborg lägger ut mer pengar på lokaler än snittet i Sverige.”

Tjänstemännen sa också detta. I nämnden har Lena Eckerbom också påstått det.

Notera att det här är en av de grundläggande förutsättningarna för hela strukturutredningen. Det är också ett argument som återkommer ständigt när dessa partier inte vill öka anslagen till skola och förskola.

Jag har tidigare skrivit i min blogg att detta inte stämmer. Vänersborgs kostnader för lokaler är inte högre än andra kommuners i Sverige. Därför frågade jag tjänstemännen var de har fått sina uppgifter ifrån. Svaret var – i SKL:s rapport ”Öppna Jämförelser”. (Rapporten är alldeles färsk, den kom ut i år.)

Jag blev lite undrande. Det är nämligen i denna jag har hittat uppgifterna om att Vänersborg inte alls har högre lokalkostnader per elev än genomsnittet i riket.

Naturligtvis tittade jag en gång till när jag kom hem från mötet.

I kolumnen ”B1 Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2005-2009)”, ”underkolumnen”: ”Lokalkostnad per elev” – läser jag:

• Vänersborg: Faktiskt värde: 12.111 kr
• Vägt medel riket: 13.109 kr
• Median riket: 12.531 kr.

Solklart. Vänersborg har tvärtom mindre kostnader för lokaler än genomsnittet i Sverige.

Det fick bli ett mail till förvaltningen. Läste jag fel?

På fredagen kom svaret.

Kent Javette ber om ursäkt för att han uppgav fel källa. De uppgifter han syftade på var hämtade från KOLADA (Kommun och landstingsdatabasen).

Jaha, och där står det?

Enligt KOLADA så har Vänersborgs kommun en lokalkostnad per elev som är högre än riket för år 2008 och 2009. OK, de siffror jag anför ovan är ett genomsnitt för 2005-2009, och det är klart – kostnaderna kan ju ha ökat de senaste två åren. Tydligen har de också gjort det.

Så här står det i KOLADA:

Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev
Vänersborg                 Riket
2005:   11 400                         13 258
2006:   13 600                         13 935
2007:   14 300                         14 653
2008:   16 500                        15 820
2009:   17 296                         16 566

Lokalkostnaderna har uppenbarligen ökat ganska kraftigt i Vänersborg. En förklaring till det, fick jag veta av förvaltningen, är att år 2005 färdigställdes Granås, vilket resulterade i ”helårskostnader” för 2006. År  2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i ”helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova.

När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.

(För fullständighetens skull: För 2011 så betalar Vänersborgs kommun helår för Vänerparken och halvår för den nya delen av Torpaskolan. Nu är kostnaderna för Huvudnässkolan  och Trenova borta.)

Här har vi fakta om lokalkostnaderna. Det som slår en är att vi har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?)

Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader. Hur mycket högre lokalkostnader per elev innebar denna bristande planering? Det måste vara svårt att hävda att Vänersborg lägger ut mer pengar på lokaler än snittet i Sverige, om det beror på att Barn- och Ungdomsnämnden betalar för lokaler som står tomma. På grund av bristande planering. (I varje fall borde inte detta drabba eleverna.)

Är de extra höga lokalkostnader år 2009, som kommunen hade på grund av bristande planering, representativa? Är dessa lokalkostnaderna ett tecken på att lokalkostnaderna i Vänersborg kommer att vara fortsatt höga?

Det tycks mig som om år 2009 är ett undantag när det gäller lokalkostnader. Bör man då  använda ett undantag som utgångspunkt för sina resonemang?

De andra åren då? Före 2009. Hade inte lokalkostnaderna ökat då också?

Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att skriken på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?

Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Väne Ryr, Sundals Ryr, Skerrud, Mulltorp och Rösebo, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum – med i värsta fall nedläggning av sina egna skolor som följd? Det måste väl ändå vara en orimlig slutsats?

Det finns fler reflektioner man kan göra.

Det byggs en ny Torpaskola. Den kanske behövs, inte för att jag tror det (jag är fortfarande övertygad om att en skola i centrala stan, dvs Huvudnässkolan, hade varit bättre ur alla synvinklar, även ekonomiskt), men sett ur enbart lokalsynpunkt är det mycket tveksamt. Några handlingar visades aldrig, som bevisade att den gamla Torpaskolans lokaler (där undervisning sker just nu) var så dåliga att det enda alternativet var att riva skolan. Tvärtom, det jag såg och hörde talade för att så inte var fallet.

Är det så, jag kan naturligtvis inte vara säker på att jag har fått se alla papper (att få se alla papper i den här kommunen är för övrigt en ynnest som enbart är få förunnat…), kan man undra om det ska ske till priset av t ex nedläggningar på landsbygden. Hur som helst, den nya Torpaskolan kommer att öka hyreskostnaderna…

Vi har ytterligare en ny skola, Vänerparken. Jag tror att det är Vänersborgs dyraste skola. Jag har inte sett några dagsfärska hyresuppgifter för just grundskolan på Vänerparken, men när jag ser vad gymnasiet i dagsläget betalar för sina lokaler, så ser jag att lokalerna på Vänerparken toppar ”kostnadsligan”. Jag vet också att Musikskolan, som har flyttat till Vänerparken, betalar i år 1,3 miljon kr mer för lokalerna än tidigare. Jag antar att det är så för Barn- och Ungdomsnämnden också. När BUN i sept 2009 beslutade om hyreskontrakt för Vänerparken var hyran per kvm 200 kr högre än på Trenova. Hyresnivån i avtalet är 1409 kr per kvm.

Frågan blir densamma. Hur kan man påstå att BUN:s lokalkostnader är för höga när man hyr vråldyra lokaler av ett privat företag på Vänerparken? Ska eleverna i småskolorna och i resten av kommunen vara med och betala de extra kostnaderna för eleverna i Vänerparken, där inte bara lokalerna är extra dyra, utan också undervisningen i profilklasserna?

Sedan undrar jag vad lokalkostnaderna för kommunen är, när det gäller Fridaskolan och Vänersnäs. Något säger mig att de kan vara ganska höga.

Man kan väl också fråga sig, avspeglar lokalkostnaderna de verkliga kostnaderna? Är det inte Samhällsbyggnadsnämnden som hyr ut (de kommunalt ägda) skolbyggnaderna – och också sätter hyrorna? Varför höjdes t ex lokalkostnaderna 2007? Motsvarade detta någon verklig ny eller ökad kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden?

Måste kommunen ha ”färre, större och mer strategiskt placerade enheter”?

Jag är inte säker på det. I varje fall inte på grund av ”lokalekonomiska” skäl.

Bristande planering och förutseende har tillsammans med ogenomtänkta satsningar, t ex nya Torpaskolan och Vänerparken, försatt BUN i ett läge där lokalkostnadsfrågan har hamnat i fokus. Men är det inte till stor del en – skendebatt? Det tycks som om lokalkostnaderna tas som intäkt av vissa för att lägga ner skolor.

… och hur det än är med lokalkostnaderna… Om det nu är så att vi betalar för höga lokalkostnader, varför ska eleverna få betala priset för detta? De är väl ändå värda fler lärare och annan personal, bättre läromedel, fler och bättre datorer  osv? För visst vill väl vi politiker att alla elever ska bli godkända, att meritpoängen ska höjas…?

… och… Vem säger att det är för höga lokalkostnader? Vänersborg betalade ju 2008 och 2009 bara mer än genomsnittet i Sverige…

Till sist.

Hade socialdemokraterna ordnat öppna möten för 4  år sedan, och lyssnat på kommuninvånarnas synpunkter, då hade ovanstående resonemang varit totalt överflödigt. Då hade kommunen inte byggt arenan och vi hade haft minst 30 miljoner kronor över varje år till grundskola och förskola. Och vi hade haft en nyrenoverad Huvudnässkola…