Stefan Kärvlings blogg

Jag vet inte hur många delårsrapporter jag har läst genom åren. Men det har blivit en hel massa. Det utges delårsrapporter både i Barn- och Ungdomsnämnden och i kommunfullmäktige. Flera gånger om året. Nu har jag läst BUN:s första delårsrapport för i år. Delårsrapporten ska behandlas på måndagens sammanträde.

En delårsrapport innehåller en beskrivning av verksamheten under året som har gått (fram till och med april denna gång) och blickar dessutom framåt med lite prognoser och sånt. Den innehåller inget som ska beslutas. Därför brukar det vara regel, att rapporten ganska slentrianmässigt godkänns – och läggs till handlingarna.

När man tittar i den aktuella delårsrapporten, så noterar man t ex att målen för förskolan, grundsärskolan och grundskolan tar ungefär lika mycket utrymme i anspråk som målen för musik-ungdom och arena-fritid. Så brukar det vara, trots att förskolorna och skolorna står för ganska exakt 90% av nämndens verksamhet/budget. (BUN:s totala budget är för övrigt 631 milj kr.) Det känns som att utbildning inte har den plats i rapporten som den borde ha. Men det har den ju inte i kommunens verksamhet heller, så det kanske jämnar ut sig…

Delårsrapporten förklarar inte heller att skolan styrs av lagar och förordningar som beslutats av riksdag och regering. Ännu mindre att det är i Skollagen och Läroplanerna som vi hittar de mål som gäller. Det finns många politiker i kommunen, kanske till och med i Barn- och Ungdomsnämnden, som inte känner till kommunens roll i förhållande till staten. Oavsett om man tycker att det är ”byråkratiskt” eller inte, så måste lagar och förordningar följas. Särskilt viktigt tycker jag att det är, när syftet är att tillvarata barnens och ungdomarnas intressen. Det statliga uppdraget bör stå med i rapporten.

Lite ekonomi.

”Barn och ungdomsnämnden har ett underskott på 0,6 Mkr efter fyra månader. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom avseende fritidspedagoger med 2,7 Mkr.”

Det här har jag kritiserat förut. Varför ska barnen och ungdomarna i förskolan, på fritids och i grundskolan betala kostnaderna för att arbetsgivaren misslyckades med sina planer på att säga upp barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger? (För mer info, klicka här.)

”Nämnden prognos (för hela året; min anm.) visar på ett underskott på 7,9 Mkr varav 7,4 Mkr återfinns under Arena och Fritid.”

Det här förvånar väl ingen vid det här laget.

”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7,4 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som beräknas uppgå till 6 Mkr i högre kostnader än erhållen budget. De resterande 1,4 Mkr avser drift och underhåll av de övriga anläggningarna.”

Det skulle dock förvåna mig mycket om inte kommunstyrelsen gör något åt det här till hösten, dvs BUN ska inte behöva stå för arenans kostnader.

För att täppa till de andra underskotten på Arena-Fritid, som inte har med arenan att göra:

”Åtgärder för att minska drifts­kostnaderna är att senarelägga och korta säsong­er för både isläggning samt uppvärmning av fot­bollsplaner.”

Det som egentligen oroar mest, det är personalsituationen…

”Dessa förskolor har minskat sin bemanning till hösten. Inom kommunal pedagogisk omsorg minskar efterfrågan, vilket leder till färre anställda.”
”Till hösten beräknas ett antal årsarbetare bli övertaliga.”

Och redan 2011 så var situationen så här i förskolan:

”Antal inskrivna barn per årsarbetare var enligt skolverket 2011, 6,0 i Vänersborg mot snittet i riket 5,3.”

Motsvarande för grundskolan var:

”Antal lärare per 100 elever var 2011 enligt skolverkets statistik 7,7 i Vänersborg medan rikets snitt är 8,3.”

Det är, som ni märker, inte särskilt upplyftande att läsa delårsrapporter från BUN. Men det finns ljusglimtar också!

”Ett ökat antal besökare i kommunen förväntas också efter att ett avtal har tecknats med ny arrendator för Ursands camping.”

”Under april besöktes tre evenemang i Arena Vänersborg av sammanlagt ca 30 000 besökare.”

Och sist men inte minst.

Det ”förväntade resultatet” när det gäller nämndens/förvaltningens ”Service”, dvs:

• ”Kommunikationen med medborgare, företagare och organisationer ska förbättras.
• Bemötande och tillgängligheten ska förbättras och skapa fler nöjda brukare.”

… är att resultatet förväntas att uppnås. Orsaken till detta är medborgardialogen och den digitala lärplattformen, som införts på alla grundskolor, och som

”utnyttjas allt mer och bidrar till tätare kontakter mellan verksamheten och hemmen.”