Arkiv

Archive for 9 maj, 2012

Inför BUN 14/5 (3): Strukturell översyn – beslutsunderlaget

9 maj, 2012 8 kommentarer

utskickmaj12Igår, tisdag, skickades förvaltningens beslutsunderlag för den strukturella översynen ut till alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden. TTELA hade en informativ artikel om materialet idag och dessutom skrev Ulla Andersson en ledare i ämnet.

Det räcker med att läsa några sidor i det utskickade beslutsunderlaget, så börjar man klia sig lite smått i huvudet… Så småningom börjar man också riva sitt hår…

Det mesta är ”gammal skåpmat”, en del har putsats till lite, annat är precis som förut. Materialet är fortfarande ensidigt, vinklat och tendentiöst. Det finns inga exempel på fördelar med små skolor, det finns inga nackdelar med stora skolor. Och överhuvudtaget tycks inte medborgarnas synpunkter ha fått något genomslag.

Tesen som drivs är fortfarande att skollokaler måste läggas ner för att frigöra pengar.

”I samband med Strukturutredningen och inför medborgardialogen gjordes en bedömning av möjligheter att inom tilldelad budgetram flytta resurser från fasta kostnader, främst lokalkostnader, till undervisning, dvs. mer lärarpersonal och läromedel. Detta är fullt möjligt och det skapar förutsättningar att höja kvaliteten och måluppfyllelsen. … Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”

(Alla citat är från beslutsunderlaget.)

hyreskostnadJag kan inte se hur förvaltningen kan få denna tes att stämma med verkligheten. För att få ihop 9 (nio) miljoner kr i sänkta hyreskostnader så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. ”Klipper” man Dalboskolan också, så sparas 11,6 miljoner!

Men förvaltningen föreslår inte detta. Förvaltningen föreslår ”bara” att följande skolor ska läggas ner: Blåsut, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp, Dalboskolan och Väne Ryr. Och då sänks hyreskostnaderna med knappt 5,5 milj kr.

Å andra sidan. För att kunna lägga ner dessa skolor, så måste investeringar ske på Norra och på Öxnereds skolor. (Eleverna från Blåsut måste ju ta vägen någonstans.) Investeringarna på Norra skolan beräknas till 40 milj kr och på Öxnered till 58 milj. (Ok, då finns det plats för en ev framtida elevökning med 75 elever på Öxnered.) Vill man dessutom bygga en ny idrottshall på Öxnered, så kostar det ytterligare ca 20 milj. Det skulle innebära ökade hyreskostnader för nämnden med 7 milj kr per år (exkl idrottshall).

Sedan måste åtgärder vidtas när Dalboskolan läggs ner. Den centrala skolenhetens skolor rymmer nämligen inte Dalboskolans elever.

”Under förutsättning att det finns lediga lokaler som är lämpliga för grundskolans senare årskurser bör verksamheten i Dalbo omlo­kaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grund­skola för årskurserna 7-9.”

Ytterligare lokaler alltså. Ytterligare hyreskostnader. (Ytterligare en skolbyggnad. Fyra skolbyggnader i samma skolenhet? Undrar vad Skollagen säger om det?) Sedan ”glömmer” man att Dalboskolan är utrustad med en särskild allergiavdelning… Ytterligare kostnader. …som inte finns med i materialet.

Var frigörs pengar vid en nedläggning av skolor?

resurspersonDen andra tesen som förvaltningen driver är att större klasser ska frigöra resurser till ”stödlärare” av olika slag, dvs extra lärarresurs till elever i behov av särskilt stöd.

I frågan om små klasser och små skolor kan man konstatera att förvaltningen inte har tagit det minsta intryck av de synpunkter som framkom i medborgardialogen. Förvaltningen har inte tittat på de forskningsrapporter som finns om små skolor. Det skrivs inget om fördelarna, t ex att behovet av särskilt stöd kanske blir mindre med färre elever i en klass. Det skrivs inget om skolresornas effekter på eleverna, de bättre kunskapsresultaten, inget om landsbygdsfrågan i stort, osv.

Istället blir tonen i materialet nästan lite ”otrevlig”. Tycker jag.

”Den lärarresurs som krävs för att ge en klass dess garanterade undervis­ningstid enligt timplanen är konstant oavsett hur få eller många elever som finns i klassen. Då resurserna till skolan fördelas per elev, blir den kvarstå­ende resursen till exempelvis stödundervisning mindre om klasserna inne­håller få elever. När antalet elever minskar, och därmed även klassernas storlek, får skolorna allt svårare att tillgodose kraven på stöd till elever i behov av särskilt stöd.”

Det känns som om vi, som vill ha mindre skolor och klasser, får ta på vårt ansvar att de elever som behöver stöd inte får det… Typ, ni som vill ha landsbygdsskolorna kvar, ni tänker inte på de elever som behöver extra stöd…. Elever ställs mot elever. Och vi som inte vill lägga ner skolor ska få dåligt samvete.

”Övertolkar” jag? Kanske, jag vet inte. Men det är faktiskt den känsla jag får när jag läser materialet. Det är också den uppfattning jag får av de diskussioner som förs med representanter för den styrande mini-alliansen.

lagbokenNär det gäller särskilt stöd till elever. Det står så här i Skollagens 3 kap:

”…att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. … Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

”ska”! Lagen säger ”ska”!

Det är rektors skyldighet att ge särskilt stöd om det befaras att en elev inte når kunskapskraven. Och det är huvudmannens uppgift, dvs kommunen, att ge rektorerna de medel och ekonomiska resurser som krävs för att rektorn ska kunna genomföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag!

Inga elever ska ställas mot varandra! Oavsett om skolor läggs ner eller inte.

Jag kan inte låta bli att dra en parallell med Socialnämnden och Socialförvaltningen. Tänk om de resonerade på samma sätt. Då skulle det låta ungefär så här: ”Vi har nu fått en summa pengar till försörjningsstöd (‘socialbidrag’) av kommunfullmäktige. Om fler personer behöver försörjningsstöd så måste vi minska på stödet till de andra! Vi får inte överskrida budgeten.”

Tror någon att Socialnämnden eller Socialförvaltningen resonerar så? Får de resonera så? Nej! Och nej! Uppfyller personer socialtjänstlagens kriterier, så är de berättigade till försörjningsstöd! Vare sig kommunfullmäktige har avsatt pengar till detta eller inte. Räcker inte pengarna från fullmäktige till, vilket de inte gör, så fortsätter socialförvaltningen ändå att betala ut försörjningsstödet. … för det är de enligt socialtjänstlagen skyldiga till!

Kommunen måste följa Skollagen precis som Socialtjänstlagen!

svettOj. Jag blev visst lite engagerad där…

Om någon fortfarande inte är övertygad om riktigheten i att lägga ner skolor, så framförs ett tredje argument i materialet:

”Det innebär, att om kommunen kompenserar för en ineffektiv och dyr organisation ekonomiskt, tillfaller för närvarande 14 % av kompensationen de fristående enheterna.”

”Ineffektiv och dyr organisation”. Hmmm. Jag fortsätter att riva mitt hår…

Det finns mycket mer att ta upp om materialet som ska ligga till grund för Barn- och Ungdomsnämndens beslut på måndag. Det saknas också en hel del tycker jag. Det finns t ex inga riskanalyser, konsekvensbeskrivningar, utförligare kostnadsberäkningar etc.

Det finns dock några få meningar som är annorlunda jämfört med resten av underlaget. Och det  i samband med konsekvenserna av nedläggningar av Skerrud och Mulltorp. Det gäller vad som då ska hända med fritidshemmen och förskolorna! I materialet nämns att det kan bli ökade restider och att det kan bli dyrare för föräldrarna.

”Konsekvenserna av att behålla alternativt lägga ned fritidshemmet i Skerrud respektive Mulltorp behöver utredas vidare.”

Rätt ska vara rätt. Materialet avslutas också med någon typ av ”gardering”:

”Samtidigt finns andra skäl och motiv till nuvarande skolstruktur än att skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling. Sociala skäl, landsbygdsut­veckling, ekonomi, etc, medför att olika perspektiv måste beaktas. Detta har tydliggjorts i medborgardialogen och den politiska diskussion som pågår, Barn- och ungdomsförvaltningens uppgift är inte att belysa och besluta ut­ifrån ett så brett perspektiv. Däremot skall nämnden säkerställa att eleverna ges goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med gällande styrdokument.”

Ska detta vara ”beviset” för att materialet är objektivt? För att man har lyssnat på medborgarna?

Men det är väl svårt att undgå påståendet (det känns som en anklagelse), att de som vill ha kvar ”nuvarande skolstruktur” har andra skäl och motiv än att:

”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”

Vill man med det säga att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och, hm, Sverigedemokraterna – och en stor del av medborgarna i Vänersborg – INTE vill ”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”…?

Till sist.

Beslutsförslaget avslutas med

”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30 miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”

Onekligen en överraskning, som jag har skrivit om tidigare. Jag ser dock fortfarande inte riktigt hur denna pengafråga är kopplad till den strukturella översynen. Men visst behövs pengarna!!

Det har Vänsterpartiet i Vänersborg alltid hävdat…

.

PS. Det finns en passus i materialet som egentligen inte hör till den strukturella översynen, men som jag blir väldigt frågande till:

”Även om Centrala skolenheten utgör en or­ganisation och rektorerna samverkar kring ekonomi osv. underlättar det om varje rektorsområde har tillräckligt tjänsteunderlag för sina egna lärare. De båda minsta rektorsområdena inom Centrala skolenheten är nu för små för att uppnå detta.”

Jag trodde att den centrala skolenheten var ett rektorsområde…

%d bloggare gillar detta: