Arkiv
Om de nya skolkostnaderna: "En knäpp på näsan"
Det här börja likna själva… arenan…
Inför skolbeslutet den 14 maj skrev Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år.”
Om alla skolor i Vänersborg skulle behållas, så skulle det krävas 25-30 miljoner per år. Det menade Barn- och Ungdomsförvaltningen. Före Barn- och Ungdomsnämndens (BUN) beslut. I onsdags kom ett nytt bud. Då handlade det om 34-48 miljoner kr. Det menar nu Barn- och Ungdomsförvaltningen att det krävs, om alla skolor i Vänersborg ska behållas. Efter BUN:s beslut.
Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu? Det ska denna blogg handla om.
På insändarsidan i TTELA kommenterades förresten de nya siffrorna:
”Undrar om det är samma gäng som gjorde de första beräkningarna på vad arenan skulle kosta, som nu har räknat på skolkostnader i Vänersborg?”
I det beslutsunderlag som fanns på BUN-ledamöternas bord vid beslutstillfällena den 14 maj respektive den 28 maj hade utvecklingsledare (fd verksamhetschef) Sven-Eric Sjöbergh, beräknat att det skulle kosta 25-30 miljoner per år att bevara småskolorna.
Jag tänkte redogöra för de ekonomiska tankar och beräkningar som Sjöbergh förde fram i detta ”gamla” material. Hur kom Sjöbergh fram till dessa kostnader?
Det är inte helt solklart vad som ingår i summan 25-30 milj. Men jag tar post för post i materialet.
”För att nå samma lärartäthet per elev som genomsnittet i riket krävs ett lärartillskott motsvarande ca 8 miljoner kronor.”
8 miljoner kr. Fast egentligen har ju detta inget som helst att göra med skollokalerna. Det är ju en helt annan fråga!
”För att nå en normal standard på läromedel krävs ett tillskott på 6 miljoner.”
Vad som beräknas vara en ”normal standard” anges så vitt jag kan se ingenstans. Det här kommer jag inte ihåg att förvaltningen har tagit upp någon gång tidigare. Av någon anledning. Men visst, det är ett skriande behov av läromedel på de flesta skolor. Dock inte på de nybyggda eller nyrenoverade skolorna – de har det mesta. (Det här har Vänsterpartiet påpekat.)
Fast egentligen har ju detta inte heller något att göra med skollokalerna. Det här är ju en helt annan fråga! Också.
Nu är vi uppe i 14 miljoner kr.
”Om eftersatt underhåll/investeringar genomförs enligt plan de kommande åren kommer hyreskostnaderna för Barn- och ungdomsförvaltningen att stiga med ca 5,7 miljoner per år.”
Vad jag förstår betyder det här investeringar på 60-70 milj kr. Vad som är ”enligt plan” är inte helt klart. Är det ”önskvärda” eller ”nödvändiga” investeringar? Är det nästa år eller om 5 eller 10 år? Men är detta allt som behöver betalas, så låter det i mina öron inte som särskilt mycket pengar.
Då är vi uppe i ca 20 miljoner kr. Men knappast redan 2013. Och, som sagt, inte heller har ju alla miljoner med skollokalerna att göra.
”Utöver detta krävs att det finns särskilda resurser att använda för stöd till elever i behov av särskilt stöd etc. då personal inte kan utnyttjas på ett optimalt sätt med nuvarande organisation.”
Här har inte förvaltningen angett någon summa. Konstigt nog. I stycket direkt efter detta citat så kommer förvaltningens slutsats:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år, under förutsättning att inga strukturella förändringar genomförs, för att verksamheten skall få ekonomiska förutsättningar som motsvarande kommuner normalt erbjuder. Intervallet är delvis avhängigt vilka investeringar och därmed ökade driftskostnader som väljs.”
Vi var uppe i 20 miljoner. Helt plötsligt blir det 25-30 milj. Räknar förvaltningen med att ”stöd till elever i behov av särskilt stöd” ska uppgå till 5-10 miljoner?
Måttstocken i citatet ovan är ”som motsvarande kommuner normalt erbjuder”. Det har jag aldrig hört som argument från förvaltningen tidigare. Varför alla dessa nya argument just nu kan man fråga sig? (I och för sig inte så svårt att gissa…)
Nu är det som sagt inte helt lätt att följa med i förvaltningens resonemang, men slutsatsen blir nog:
- att vill inte BUN höja måluppfyllelsen i skolan, och det har ju de flesta partier inte velat på många, många år (gäller inte Vänsterpartiet), så behöver fullmäktige inte lägga särskilt mycket extra pengar till BUN nästa år. Trots att de flesta småskolor bevaras.
Utanför dessa beräkningar finns det i materialet med en summa som gäller om Blåsuts skola läggs ner.
”En utbyggnad av Norra skolan respektive Öxnered medför en ökad hyreskostnad på ca 7 miljoner kronor/år om Blåsut avvecklas.”
Det hade blivit aktuellt om mini-alliansens förslag hade blivit BUN:s beslut. Liksom det här avsnittet i materialet:
”Eventuella strukturförändringar syftar till att öka tillgängliga ekonomiska resurser till undervisning, dvs ökad lärartäthet och läromedel. Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
Den här summan blir väl bara till 3 milj då, om kostnaderna för Blåsut ska tas med? Då ska vi också komma ihåg att man inte räknar med några som helst extra kostnader för t ex skolskjutsar, fler lokaler (när Dalbo läggs ner enligt detta förslag, så får inte alla elever plats i de nuvarande lokalerna i den centrala skolenheten!), förskolor (Skerrudsbarnen får väl inte plats i Brålanda t ex?), fritidshemmen osv. Kan vi tänka oss att de 3 miljonerna försvinner…?
Jag tror att mini-alliansen har en del att förklara kring sitt förslag.
Förresten. För att BUN ska få ihop ca 8-10 miljoner i sänka hyreskostnader, som det står i materialet, måste ganska många skolor läggas ner…
Det är bara att räkna… För att få ihop 9 milj, så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. Läggs Dalboskolan ned också, så blir det 11,6 milj.
En sak till måste nämnas innan jag lämnar detta ”gamla” förslag. Sven-Erik Sjöbergh, inklusive mini-alliansen, räknar med att nedläggningarna ska ge ytterligare resurser.
”Dessutom uppgavs att ca 20 lärare, genom att elevgrupper slås samman, kan användas till särskilt stöd, gruppdelningar osv. istället för att skapa den minsta garanterade undervisningstiden.”
Förvaltningen gör en stor sak av detta kreativa och nydanande förslag. (OBS. Ironi.) Gör större klasser – då frigörs resurser! Eleverna ska själva få bekosta speciallärare, resurslärare etc genom att gå i större klasser.
Det är nog det här som Kerstin Andersson (FP) menar med att ta ansvar… Eleverna tar ansvar för varandra. Typ.
Vad större klasser betyder för den enskilde eleven tänker jag inte gå in på här. Jag tror att de flesta vet vad det får för resultat, när varje elev får mindre tid med sin lärare och också vad större klasser betyder för lugnet och atmosfären i klassrummet. Å andra sidan, det förstår ju inte förvaltningen och mini-alliansen… Hmm.
Det gamla förslaget, dvs det underlag som BUN fattade beslut utifrån, består av flera pusselbitar. Det är inte helt klart hur dessa bitar ska läggas för att pusslet ska gå ihop. Men nog måste man väl kunna säga att det har en del i övrigt att önska. Beslutsunderlaget är, om man ska säga det snällt, inte speciellt bra. Men nämnden tog dock sitt beslut. Beslutsunderlaget lämnades åt sidan…
Nu har väl också författaren till beslutsunderlaget, utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, också underkänt det. Under det senaste sammanträdet i kommunstyrelsen i onsdags (30 maj) presenterade han nya siffror. För övrigt bara två(!) dagar efter BUN:s beslut…
Jag har inte hört Sjöberghs presentation i kommunstyrelsen. Däremot har jag fått det 
bildmaterial som visades. Men eftersom det muntliga fattas, kan nedanstående redogörelse ”halta”. Och det känns, som om det gör det… Vad det nu kan bero på…
På en av bilderna (i det ”nya” materialet) står det att hyrorna kan minska med 12,9 miljoner om enheter läggs ner. I materialet framgår inte hur denna nya siffra har räknats fram. (Någon som vet?)
Är nästa bild i Sjöberghs presentation förklaringen?
De här siffrorna finns inte med i det tidigare materialet, men de stämmer i sina slutsatser med vad som sades tidigare. I de gamla siffrorna stod det att hyreskostnaderna skulle öka med 5,7 milj kr, och det gör det nu också, ca 6 milj. Fast då är både Sundals Ryr och Väne Ryr inräknade.
När det gäller rubriken ”Driftskostnad” i bilden ovan är jag inte riktigt 100. Hyreskostnaderna för skolorna bör väl vara som de är idag. (Varför de inte stämmer överens med föregående tabell kan jag inte svara på.) ”75% av resurs” respektive ”4,5 lärare” bör väl innebära en satsning på ökad personaltäthet – som fortfarande inte har något med själva skollokalsfrågan att göra.
Sedan följer några bilder, som diskuterar små klasser. Och, tro det eller ej, några bilder tar upp de små klassernas fördelar! (Så kanske man kan säga att materialet är objektivt…?)
Men så kommer de sista två ”avgörande” bilderna. Och jag fattar inget. Helt plötsligt står det ”Landsbygdskostnader”. Vad landsbygdskostnader är framgår inte av någon annan bild. Vad skulle det vara för kostnader som finns efter BUN:s beslut den 28 maj, men som inte fanns innan?
Sjöbergh måste ha sagt något på föredragningen, som var av stor betydelse och som förklarade allt. Och som jag missade. För utgår man bara från bilderna, så är det mycket svårt att förstå. Ja, helt omöjligt.
Landsbygdskostnader?
Jag måste få veta…
Ingen av de som jag har varit i kontakt med i kommunstyrelsen vet. Däremot sades det mig att Lennart Niklasson (S) direkt underkände dessa kostnader!
Så Sjöberghs resonemang kan inte ha varit helt övertygande…
På sista bilden återkommer ”landsbygdskostnad”.
Det är de här beräkningarna som gav upphov till rubriken i TTELA (31 maj):
”Nya beräkningar för skolkostnader”
Imponerade av beräkningarna?
TTELA skriver vidare:
”I de mest pessimistiska ekonomiska beräkningarna närmar sig notan för att behålla dagens skolorganisation och samtidigt förbättra undervisningen 50 miljoner extra om året.”
De beräkningar som ligger till grund för TTELA:s artikel är, som framgår ovan, för mig, helt oförståeliga. Vilka ekonomiska beräkningar? Det mesta tycks bara vara ”höftade” siffror, inte ens riktiga beräkningar. Siffrorna har inte ens, till största delen, med BUN:s beslut i skollokalsfrågan att göra. Hur i herrans namn kan förvaltningen mena att oppositionens beslut i skollokalsfrågan i BUN skulle kosta 34-48,1 miljoner kr?
Obegripligt!
Och fortfarande verkar ingen veta vad landsbygdskostnader är.
Det underlag som Barn- och Ungdomsförvaltningen har levererat tidigare i medborgardialogen har varit totalt undermåligt. Och det fortsätter att vara det…
Jag började denna blogg med att fråga: Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu?
Vad tycker läsarna?
Kan man lita på Barn- och Ungdomsförvaltningen överhuvudtaget?
Epilog. (Tror aldrig att jag har haft en epilog förut…)
Kommunstyrelsen har med Sjöberghs föredragning fått information i skollokalsfrågan som inte ”expertnämnden”, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, har fått. Således borde ledamöterna i kommunstyrelsen veta mer i frågan än BUN inför kommunfullmäktiges beslut i juni. Och då är det något som inte stämmer.
Fast Marie Dahlin blev inte särskilt imponerad av föredragningen i kommunstyrelsen och de nya uppgifterna (TTELA 31 maj):
”…spontant kändes det som att man sa ‘ni har tagit fel beslut, ändra er’. En knäpp på näsan.”
Så Sjöbergh är på kommunstyrelsen och ”knäpper ledamöterna på näsan”… Marie Dahlin tycks för övrigt enligt TTELA ifrågasätta det viktigaste i underlaget, nämligen att nedlagda skolor ger mer pengar.
Tanken är nog följande. Om BUN lämnar en hel skolbyggnad ifrån sig, så finns ingen anledning för kommunledningen att fortsätta att tillskjuta budgetmedel motsvarande kostnaden för den nedlagda skolbyggnaden. Om byggnaden inte används av någon annan och alltså inte ger några intäkter – varför skulle då kommunledningen ”betala dubbelt”, dvs fortsätta att ge BUN hyrespengarna? Och även om byggnaden kunde användas av någon annan – varför skulle dessa pengar gå till BUN?
Orvar Carlsson (KD) är som bekant en frispråkig 2:e vice ordförande i BUN. Orvar Carlsson citeras också i TTELA:
”Ska bli intressant att se hur oppositionen löser ekonomin.”
Orvar Carlsson säger ibland en del ”intressanta” saker i sin frispråkighet. Det här yttrandet tar nog priset. Det kan väl inte tolkas annat än att Orvar Carlsson mentalt inte längre sitter kvar på maktens taburetter? För är det något, som den som styr en kommun har ansvar för – så är det väl ändå ekonomin?
Tänker mini-alliansen avgå?
Jag håller nog med Marie Dahlin. Allt handlar om ett sista desperat försök från mini-alliansen, med Sjöbergh som språkrör, att ge den samlade oppositionen:
”En knäpp på näsan.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer