Arkiv
BUN (18/3): Lång verksamhetsberättelse
Jag trodde att sammanträden med kommunfullmäktige inte kunde bli kortare än 45 min. Men det kunde de. De kunde inte bli av alls.
Nästa kommunfullmäktigesammanträdet ställs in. Det är brist på ärenden… Och det är klart, när Gunnar Lidell (M) och hans mini-alliansare inte driver någon politik, när de inte vill någonting, så finns det ju ingenting att diskutera eller besluta.
Måndagen den 18 mars ska dock Barn- och Ungdomsnämnden ha sammanträde. Hela dagen. Här finns det mycket att ta upp till behandling. Handlingarna skickades ut i veckan. Och de är på gränsen att hinna med att läsa. Det är många många sidor. Nu har jag ägnat några timmar åt den långa verksamhetsberättelsen.
Den långa verksamhetsberättelsen är en ganska omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet år 2012. Barn- och ungdomsförvaltningen lägger ner en hel del tid på att arbeta fram den. Tyvärr brukar nämnden ägna mindre uppmärksamhet åt verksamhetsberättelsen än vad den är värd. Den borde studeras och analyseras noggrant, så att vi politiker kan dra slutsatser om vad som har gått bra och varför och, framför allt, vad som skulle kunna göras bättre. En analys borde leda till att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för arbetet framåt. (Vänsterpartiet hade en reservation om detta förra året. Se här.)
Jag tänker göra några nedslag i verksamhetsberättelsen.
Barn- och Ungdomsnämnden gjorde ett underskott år 2012 på 2,3 milj kr. Detta trots att budgeten förstärktes med 4 milj kr jämfört med 2011.
2,3 milj är ingen stor summa i de här sammanhangen. I utfallet ingår dessutom kostnader för en rättegång med åtföljande skadestånd. BUN förlorade en tvist i Arbetsdomstolen mot ett antal fritidspedagoger i början av året (se här för mer information). BUN fick betala 2,7 milj kr. Det är en stor summa.
Räknar vi bort domen i AD så har BUN i princip gått plus minus noll.
Som alla vänersborgare vet, så när BUN en gökunge vid sitt bröst. I verksamhetsberättelsen framgår inte den totala kostnaden för denna gökunge. Däremot var Arena Vänersborgs underskott 5,848 milj kr mer än budgeterat.
Det kan alltså vara värt att skänka en tanke eller två till kommunens barn och ungdomar som genom att ha avstått några miljoner kr möjliggjorde att bandy-VM kunde spelas i arenan…
Tittar man lite närmare på det gångna året ser man också att bidragen till fristående och enskilda, det gäller t ex den enskilda pedagogiska omsorgen och de fristående skolorna, ökade med 6,9 milj kr 2012. (Hittar faktiskt inte totalkostnaden.) Det är pengar som barnen och ungdomarna i de kommunala verksamheterna till stor del faktiskt ”betalat”.
BUN fick lägre kostnader än beräknat för skolskjutsar, semesterskulden, skolmåltider, fackligt, REHAB och lite annat. Allmän återhållsamhet har också sparar in en del pengar. Dessutom ökade intäkterna från barnomsorgsavgifterna.
Det står mycket mer i verksamhetsberättelsen än ekonomi.
Barn- och Ungdomsförvaltningen hade den 1 november 2012:
”934 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 53 personer sedan 2011. Antalet visstidsanställda har ökat med 8 personer till totalt 51.”
Personalen fortsätter att minska… År 2008 betalades löner ut till 1.459 personer…
Under 2012 förtätades barngrupperna ytterligare – förskolorna tog emot fler barn utan att utöka personalen. Föräldrarna uttryckte också i en enkät:
”…en viss oro över stora barngrupper och för låg personaltäthet.”
Något som jag, och några andra i nämnden, aldrig riktigt förstår är att barnomsorgen nästan alltid gör ett överskott. 2012 var överskottet 2,8 milj kr.
”Överskottet beror bland annat på lägre kostnader än budget för centrala kostnader 2,2 Mkr och semesterskuldsförändring 0,8 Mkr. Barnomsorgsavgifterna redovisar ett överskott med 0,5 Mkr. Enheterna har ett överskott mot budget på 0,9 Mkr. Mindre efterfrågan på kommunal pedagogisk omsorg har lett till färre anställda inom kommunal pedagogisk omsorg 0,6 Mkr. Fler barn än budgeterat hos enskild pedagogisk omsorg ger ett underskott med 1,1 Mkr och kostnader för övertalighet 1,1 Mkr.”
Jag får inte kläm på varför inte dessa pengar kan gå in i förskolornas verksamhet. De skulle behövas. (”Kostnader för övertalighet” är förresten ett avgångsvederlag till dagbarnvårdare, se här.)
Barnen i förskolan brottas med för få vuxna. Det gör också eleverna i grundskolan. Det tydligaste resultatet är betygen.
Andelen elever som uppnått minst det lägsta godkända betyget i alla ämnen ökade faktiskt något 2012. 75,5% jämfört med 73,8% 2011. Å andra sidan visar siffrorna att var 4:e elev går ur grundskolan i Vänersborg utan fullständiga betyg. (Siffran för hela Sverige var 77,4%.) Andelen behöriga till gymnasieskolan sjönk från 87,2% till 84,5%. Jämfört med liknande kommuner ligger Vänersborg under snittet, som är 86,8%. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat något i Vänersborg – från 203,6 år 2011 till 204,1 år 2012. I Sverige var siffran 211,4.
Vänersborg måste göra något åt dessa siffror. De måste höjas! Det står i verksamhetsberättelsen att varje rektor har utarbetat en handlingsplan för att höja betygen. Jag hoppas det…
Annars vet vi att resultaten är avhängiga av de ekonomiska resurserna.
Skolverket gav för några år sedan ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Professor Jan-Eric Gustafsson står tillsammans med andra forskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse. Professor Gustafsson skriver:
”En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete.”
Det är positivt, enligt en elevenkät i åk 2, 5 och 8, att 91% av eleverna höll med helt eller i hög grad i påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”.
Det var värre med påståendet ”Jag har arbetsro på lektionerna”. Här instämde endast 57% av eleverna i åk 8 helt eller i hög grad. Och endast 12% instämde i hög grad.
Oj.
I Skollagen står det:
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Till sist.
De flesta föräldrar, lärare och kanske också några elever känner till den ”nya” digitala lärplattformen – edWise. Kritiken mot systemet har stundtals varit förödande. I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen om edWise:
”…stora brister i teknik och nätverksanpassning samt brister avseende pedagogiskt innehåll.”
Det har nog något som vi som har använt systemet under några år har märkt…
För övrigt läser jag att utbyggnaden av nätet till samtliga skolor ännu inte är helt genomförd.
2013?
Kom igen nu! Det är 2013!
Investeringspengarna tycks, istället för att ha gått till datanät, gått till viktiga investeringar som arenans tak och till Ursands Camping… Men nämnden har också investerat i omklädningsrum på Boteredsvallen och i Idrottshuset.
Oj. Verksamhetsberättelsen var bara ett av 19 ärenden…
Jag återkommer.
Senaste kommentarer