Stefan Kärvlings blogg

När jag kom hem kl 3 på natten till tisdag, efter två veckor i Tunisien, så hälsades jag välkommen av nordstans fiskmåsar. De stod uppställda i led på hustaken och hälsade mig med sina omisskännliga vansinnesskrik.

Arten Lárus cánus, dvs fiskmås, tillhör inte mina favoriter i den svenska faunan. Och nu var de till mina fasa kvar. Trots att måsungarna redan sprang på gatan när jag åkte.

I Tunisien varken såg eller hörde jag några fiskmåsar… Kanske är det för varmt för fiskmåsar i Tunisien. Eller också har tunisierna gjort som turkmenerna, utrotat dem…

På kommunens hemsida står det:

”Det är varje fastighetsägares skyldighet (Miljöbalken), att se till att boende och omgivningen inte utsätts för olägenheter från den egna fastigheten. Sådana olägenheter kan till exempel vara långvariga störningar av måsskrik.”

Många fastighetsägare tar inte sitt ansvar. Det gör mig trött.

Det växer fort i natur och trädgårdar. Det ser man tydligt efter två veckors frånvaro. Mitt, tja, typ min frus, lilla trädgårdsland med sparris, bönor och lite kryddväxter syns knappt längre.

Det gör mig också trött. Ogräs tillhör inte favoriterna i den svenska floran.

Tänk att det räcker med att vara borta från Vänersborg i två veckor, så har ogräs och måsar tagit över i stan. Kanske är det ett tecken på att Vänersborg måste få ett nytt styre?

Det ska för övrigt bli gott att äta ”svensk” mat igen. Typ chorizokorvar, bacon, majonnäs, bearnaise, köttfärsgrytor… Mycket fett och lite kolhydrater. Det gör inte bara underverk för vikten och välmåendet, det är bra för magen också…