Arkiv
Fler höstfunderingar (3): Kunskapsförbundet Väst
Hittills har jag ”betat” av fyra av höstens viktiga frågor, budgeten för nästa år och frågorna kring demokrati (se ”Funderingar kring den politiska hösten (1)”) samt arenan och hamnen i Vargön (se ”Funderingar kring den politiska hösten (2)”). Det finns fler frågor.
En femte fråga som måste avgöras i höst handlar om Kunskapsförbundet Väst, dvs gymnasieförbundet mellan Vänersborg och Trollhättan. Här rör det sig om en omfattande omorganisation – och ganska stora pengar. Beslut fattas i oktober.
Det stora problemet är att Kunskapsförbundet Väst räknar med ett underskott på nästan 27 milj kr i år och kanske upp mot 41 milj nästa år (27 milj som i år och ytterligare 14 milj kr). Och om inget görs lär underskottet 2015 hamna på 50 miljoner…
Det är mycket pengar. Väldigt mycket pengar… Och det måste få en lösning. Det går inte att skjuta på, inte ens för Gunnar Lidell och mini-alliansen.
Det finns tre möjliga lösningar, ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan ger mer pengar till Kunskapsförbundet. Eller besparingar och nedskärningar. På något. Naturligtvis kan det ske tillskott och nedskärningar samtidigt.
Representanterna för ägarna, dvs Gunnar Lidell (M) och Paul Åkerlund (S), har vad jag förstår flaggat för att det inte blir mer pengar. Ett besparingsförslag har följaktligen lagts fram av Kunskapsförbundets tjänstemän med förbundsdirektör Johan Olofson i spetsen. Kunskapsförbundets politiker står också bakom detta. (Det är detta förslag, ”Plan B”, som personalen ska yttra sig om.)
Det kan väl för ordningens skull direkt konstateras att större besparingar under innevarande höst är omöjliga, det finns uppsägningstider för både personal och lokaler. Och då har ändå Kunskapsförbundet börjat spara så gott det går. Ett antal lärare som inte har varit tillsvidareanställda har fått gå och ledningen har gett klara order om återhållsamhet vid inköp etc.
För 2013 måste Vänersborg och Trollhättan således skjuta till pengar, lärarna måste få ut sin lön och lokalhyrorna måste betalas. Det innebär ungefär 10 milj kr från Vänersborg och drygt 16 milj från Trollhättan…
I framtiden, dvs redan nästa år, ska det börja sparas på allvar…
Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att Kunskapsförbundets politiker och tjänstemän har till uppgift att utifrån förutsättningarna skapa bästa möjliga gymnasieskola. De ska inte ta hänsyn till kommungränser, eventuellt gammalt groll mellan kommunerna eller andra lokalpatriotiska överväganden.
Med det sagt, så vet alla samtidigt att så kommer inte Kunskapsförbundet att fungera i praktiken… För de som bestämmer över pengarna är ägarkommunerna, dvs politikerna i Vänersborgs respektive Trollhättans fullmäktigeförsamlingar… Och där har politikerna definitivt en tendens att se till sin egen kommuns bästa.
Det här är en motsättning som är svår (omöjlig?) att lösa.
Besparingsförslaget från Kunskapsförbundet tar i första hand sikte på de dyra lokalerna. Och de dyra lokalerna hittar vi framför allt på Vänerparken i Vänersborg, där de estetiska programmen håller till. Lokalerna på Vänerparken är extremt dyra. Dessutom har Vänersborgs kommun skrivit på ett hyreskontrakt för många år framåt. Som det är omöjligt att gå ur. Det är det förre kommunalrådet Ljunggren (S) (”ständigt denne Ljunggren”) som tillsammans med den förre kommunchefen Mahlviker skrev på avtalet. Trots bland annat Vänsterpartiets vilda protester.
Det är klart att Kunskapsförbundet inte vill betala dessa hyreskostnader. Förslaget är därför att flytta de estetiska programmen till billigare lokaler i Trollhättan.
En sådan här flytt rör upp känslor i Vänersborg – flytta musiken till Trollhättan? ”Omöjligt”, säger många vänersborgare. ”Omöjligt”, säger Håkan Lind i dagens Vänersborgaren. Och jag kan hålla med. Som vänersborgare…
Men. Är det förnuftigt i dessa ekonomiskt kärva tider att behålla dessa dyra lokaler? ”Nej”, säger alltså politikerna och tjänstemännen i Kunskapsförbundet. ”Nej”, säger antagligen politikerna i Trollhättans fullmäktige. ”Ja”, säger antagligen politikerna i Vänersborg.
För att behålla esteterna i Vänerparken måste det till mer pengar till Kunskapsförbundet. Helt klart. Är Vänersborg berett att skjuta till mer pengar? Och framför allt, är Trollhättan berett att göra det? Svaret på den sistnämnda frågan torde väl vara ganska givet… Varför skulle Trollhättan betala för dyra hyreskontrakt på Vänerparken i Vänersborg?
Lika självklart är att Vänersborg vill det. Och det inte bara för att behålla esteterna… Det finns starka ekonomiska skäl för politiker i Vänersborg att behålla Vänerparken. För det är ju Vänersborgs kommun som har skrivit på hyresavtalet. Och flyttar esteterna ur Vänerparken, så får Vänersborgs skattebetalare fortsätta att betala hyrorna. Utan pengar från Trollhättan, och kanske – för tomma lokaler!
Det finns för övrigt tankar i besparingsförslaget som drabbar Trollhättan, t ex nedläggningen av industriprogrammet, och som Paul Åkerlund och trollhätteborna inte är speciellt förtjusta i. Men det får någon från Trollhättan blogga om…
Jag vet ärligt talat inte hur krisen i Kunskapsförbundet Väst ska lösas. Besparingar på lokaler måste göras. Det är inte särskilt rationellt, ekonomiskt sett, att t ex ha samma program på två ställen… Eller ha extremt dyra lokaler när det finns billigare alternativ. Samtidigt måste, på något sätt, mer pengar fram, om inte annat så att Kunskapsförbundet får några år på sig att tänka igenom verksamheten ordentligt och organisera upp alltihop.
Och för att behålla esteterna i Vänersborg.
Funderingar kring den politiska hösten (2)
Det är svårt att tro att vi befinner oss i slutet av augusti. Ute är det rena sommarvärmen och i arenan är det rena vinterkylan. Fast… Det betyder väl att det genomsnittligt är höst…
Och även denna höst är Arena Vänersborg aktuell. Så klart. Trots att de styrande, med mycket aktivt stöd av Socialdemokraterna och Centerpartiet, gör allt för att sopa den och dess kostnader under mattan.
Vänsterpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att kommunen ska titta på både användningsområden för arenan, t ex att lägga in konstgräs, och ägarförhållanden, för att om möjligt minimera kommunens kostnader. Jag vet ärligt talat inte var de här utredningarna har tagit vägen, om det nu ens är några som arbetar med dem.
Det blir något att ta reda på i höst.
Däremot vet jag att Ernst & Young har utrett vad som hände vid byggandet av arenan. Och det fanns ju en hel del konstigheter… Snällt sagt. Jag tror till och med att rapporten från Ernst & Young är klar. Men den får vi inte läsa! Rapporten ska nämligen läggas fram först när uppdragsgivaren, dvs de som styr kommunen, säger till. Och uppdragsgivaren säger inte till förrän processen med WSP är avklarad. Och det blir den kanske senare i höst. Tingsrättsförhandlingar ska nämligen hållas i Göteborg. Tydligen är 8 dagar avsatta!! Många vittnen ska enligt uppgift kallas, bland dem S Anders Larson… Dock kan man väl förvänta sig att tingsrättens dom överklagas, och då kan processen fortsätta över valet nästa år.
Processen som kommunen har satt igång mot WSP handlar om, jag tror det var, 13 miljoner kr (är det mer?). Det innebär att om kommunen segrar, så får kommunen in ungefär så mycket pengar så att det täcker juristkostnaderna…
Jag undrar förresten om Ernst & Youngs rapport någonsin kommer att läggas fram. Om rapporten har dragit slutsatsen att det är kommunen som har begått fel i byggandet av arenan, så kan ju rapporten inte offentliggöras om rättsväsendet har dömt i kommunens favör! Och då skulle man ju också kunna undra varför kommunen överhuvudtaget stämde WSP.
Om rapporten anser att det var WSP:s fel att en ”hel del” gick snett, då borde väl rapporten visas för WSP, som i det läget blir övertygat om att tingsrätten kommer att döma till kommunens fördel. Och då skulle väl WSP antas vilja göra upp i godo, innan en tingsrättsförhandling?
Jag tror inte att vi någonsin kommer att få läsa rapporten från Ernst & Young…
Den 31 augusti öppnas förresten isen för allmänhetens åkning. Något ska väl vänersborgarna få för sina skattepengar – närmare 30 milj kr per år… (Kanske skulle man ta några varv med sina gamla skridskor och sin Tre Kronor-hjälm…?)
En annan viktig fråga för kommunen, som i ekonomiska belopp kan bli lika stor som arenan, är hamnen i Vargön.
Frågan om en hamn i Vargön härstammar från den förra mandatperioden. Precis som arenan… Både Socialdemokraterna, med Ljunggren i spetsen, och Centerpartiet, med Bo Carlsson som härförare, drev frågan hårt. Dessa herrar ansåg ju att Vänersborgs kommun hade en sjö av pengar att ösa ur och var beredda att investera hissnande 200-400 miljoner i en ny hamn. Det nya styret vill helst inte ta i frågan (säg de frågor Lidell vill ta i), men har skrivit ner planerna och diskuterat en ”lightvariant”. Mini-alliansen har därigenom bantat kostnaderna till 10-15 miljoner. I varje fall till en början.
I höst måste nog hamnfrågan avgöras.
Jag är mycket negativ till en ny hamn i Vargön enligt de ursprungliga planerna från S och C. (Se ”Hamn i Vargön?”.) För att bara ta ett exempel. Under 2010 hade hamnen i Vänersborg 17 anlöp och de första 6 månaderna året därpå 14 anlöp. (Jag har inga färskare siffror, men enligt uppgift har inte trafiken ökat sedan dess. Den har tvärtom minskat kraftigt de senaste 10 åren.) 2009 betalade Vänerhamn knappt 6 miljoner kronor i arrende för alla företagets fem hamnar. Vänersborg hade 5% av det sammanlagda godset…
Hur många anlöp kan det bli till en ny hamn i Vargön per år? 20? Säg att det blir 30 anlöp i den nya hamnen. Det är väl tämligen optimistiskt. Och säg att kommunen skulle investera 300 miljoner kr som Socialdemokraterna och Centerpartiet vill (jag tror att de står fast vid sina tankar sedan förra mandatperioden). Det innebär kanske 20-30 milj kr per år i kaptaltjänstkostnader. Vilket alltså kan betyda upp mot 1 miljon kronor per anlöp! 1 miljon kronor per båt!!
För att Vänersjöfarten ska ha någon framtid överhuvudtaget, så måste det byggas nya slussar i Göta älv. Senast 2030. Och nya slussar beräknas kosta 3 miljarder kr.
Det statliga Trafikverket har nyligen (juni 2013) utarbetat ett ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025”. Frågan om nya slussar berörs inte i förslaget…
Slussar berörs inte heller i ”Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025”, som Västra Götalandsregionen lagt fram i juni i år.
Om inte staten eller ens regionen anser att det är prioriterat eller viktigt att bygga nya slussar i Göta Älv, då är det väl inte heller någon idé att fortsätta planera, eller börja investera, för en ny hamn i Vargön? Både enligt Socialdemokraternas och Centerpartiets ursprungliga planer och mini-alliansens budgetvariant. För inte kan väl Vänersborgs kommun investera en massa miljoner i en hamn i Vargön med bara förhoppningar som grund?
Det finns fler aktuella frågor för hösten.
Jag återkommer. Igen.
Funderingar kring den politiska hösten (1)
Den här mandatperioden är som ni vet inte riktigt lik alla andra mandatperioder i Vänersborgs moderna politiska historia. Efter de konstanta politiska stormarna 2006-2010, då Ljunggren och Carlsson styrde skutan, oftast helt galet, har allt övergått i en svag bris. Och i sommar har det rent av varit ren stiltje. Det är som det inte finns några kontroversiella frågor i Vänersborgs politiska institutioner längre. Det verkar ibland inte ens som det finna några politiska frågor alls…
Men det finns det. Flera stycken. Det är bara det att de ofta sopas under durken. Eller också
skjuter mini-alliansen dem till en avlägsen framtid.
Men nu är framtiden snart här. Flera viktiga frågor kommer upp på kommunfullmäktiges däck, jag menar bord, i höst. Mini-alliansen kan helt enkelt inte skjuta på dem längre, frågorna måste behandlas.
Politikerna måste bland annat fatta beslut om en budget för 2014.
På det första fullmäktigesammanträdet, som förresten är den 25 september, ska budgeten upp. Igen. Som ni minns blev hela ärendet återremitterat (”skjutet på framtiden”), efter att fullmäktiges moderate ordförande Anders Forsström gjort en diskutabel och högst personlig tolkning av kommunallagen. (Du kan läsa mycket mer om budgetsammanträdet här, här och här.)
Men snart är det dags.
Hur de olika budgetförslagen kommer att se ut i höst, det vet vi inte än. Det är nämligen som om att allt börjar på nytt igen. Partierna kan komma med helt nya förslag. Jag vet att i nu-läget står Vänsterpartiet fast vid sitt förslag och jag tror också att Socialdemokraterna och Centerpartiet gör det. Däremot är det väl i högsta grad troligt att mini-alliansen ändrar sitt och det är väl inte heller omöjligt att Gunnar Lidell (M) tar kontakt med Marika Isetorp i Miljöpartiet för att kohandla. Lidell bjuder säkerligen på ett och annat träd, ja kanske en hel skog, för att locka miljöpartisterna till sig…
Och miljöpartisterna i Vänersborg brukar inte vara speciellt svårflirtade. I varje fall inte när det gäller skogar… I utbyte mot bevarandet av Mariedal Östra har Miljöpartiet låtit bli att rösta på mer pengar till Barn- och Ungdomsnämnden… Det är ju liksom det som är mini-alliansens mantra – mindre pengar, neddragningar…
På tal om neddragningar, Lidell, moderater och budgetar…
Jag tittade på Rapport igår (23 aug, kl 18.03). Reportern slog först fast att tillväxten i år, enligt regeringen, skulle stanna på 1,2%, medan arbetslösheten låg på 8%. Sedan frågar reportern finansminister Anders Borg (M):
”När tror du då att Sverige kan vara på väg ur lågkonjunkturen?”
Hade det varit Gunnar Lidell (M) som hade fått frågan, så hade han sagt:
”Det är inte lågkonjunktur i Sverige just nu!”
Precis så sa nämligen Lidell i budgetdebatten i juni. Hans kommunalrådskollega Johan Ekström (FP) höll för övrigt med…
Så sa dock inte Anders Borg i Rapport. Borg sa istället:
”Det kommer att dröja innan vi ser en stark och tydlig återhämtning. Det här är ett gråväder som ger vika väldigt långsamt.”
Vem har rätt, Anders Borg eller Gunnar Lidell? Är svaret på frågan Lidell, så kanske vi snart har en ny finansminister…
Anders Borg fortsatte för övrigt intervjun med att säga:
”Det måste kanske tydligare än tidigare handla om att inhemska investeringar, inhemsk konsumtion i kommuner och i hushållen gör att sysselsättningsutvecklingen får stöd.”
Anders Borg fortsätter sin nya ekonomiska linje att, istället för att spara sig ur krisen, möta lågkonjunkturen offensivt med ökade utgifter som skapar nya jobb…. (I varje fall i teorin…)
Jag tror att det var några som yttrade detta under sammanträdet i juni… Vänsterpartiet skulle kanske bjuda in Anders Borg till den fortsatta budgetdebatten i september…
Utgången av budgetsammanträdet är mycket osäker. Dels kan helt nya förslag dyka upp, som sagt, och dels råder det motsättningar i oppositionen.
I slutet på juni sa Marie Dahlin (S) till TTELA:
”Vi är inte beredda att ändra vårt förslag.”
Dahlins kamrat Bo Carlsson (C) fyllde i:
”Vi har ändå en hyfsad tilltro på att vi får en majoritet för förslaget.”
Socialdemokraterna och Centerpartiet vill inte samarbeta med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet. De vill helt enkelt bara att de andra oppositionspartierna ska rösta på deras förslag.
För Vänersborgs skull, för barnens och ungdomarnas, de gamlas och sjukas, så är det viktigt, kanske avgörande, att kommunfullmäktige skickar mini-alliansens sparförslag där det hör hemma – i papperskorgen.
För att vara säkra på att lyckas med detta, måste alla oppositionspartier samlas och komma överens om ett alternativt budgetförslag. Det är min bestämda uppfattning. Gör vi det, så stoppar vi mini-alliansen.
Men i förhandlingar måste man ge och ta. Det gäller även socialdemokrater och centerpartister. (Fast det är väl nästan samma sak nu för tiden…)
Marie Dahlin (S) tycks ha en helt annorlunda inställning till budgeten för nästa år.
”Det viktiga är inte att vinna.”
Det kan vara svårt att förstå hur Marie Dahlin (S) resonerar, men jag tror att Socialdemokraterna och Centerpartiet helt enkelt tycker att det faktiskt vore ok att mini-alliansens urusla budgetförslag går igenom. Det kanske till och med skulle vara bra. Tycker Dahlin och Carlsson. För då kan vänersborgarna få se hur dåligt mini-alliansens förslag är. Och sedan rösta på S och C i valet nästa år…
Med andra ord, jag tror att Dahlin (S) och Carlsson (C) anser att vänersborgarna måste gå igenom ett stålbad innan de kan få det bättre. Dahlin och Carlsson är beredda att ”offra” barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka, på grund av valtaktik!
För mig är detta ett helt främmande sätt att resonera. Och tycker jag, borde så vara även för Socialdemokraterna. För centerpartisterna, med Annie Lööf som partiledare, kan det ligga närmare till hands… Lööf bryr sig sällan om ”vanliga människor”.
Det är inte bara budgeten som väntar på en snar politisk lösning. Några demokratifrågor ska också avgöras i höst. Fullmäktige ska bland annat besluta om öppna nämndmöten.
Öppna nämndmöten innebär att vänersborgarna ska kunna komma och lyssna när de olika nämnderna sammanträder. Då kan medborgarna själva bilda sig en uppfattning om hur de olika politiska partierna och dess representanter resonerar och agerar.
Frågan om öppna nämndmöten har för övrigt aktualiserats i en motion från Vänsterpartiet. Det blir nog så att fullmäktige beslutar att det är upp till varje nämnd att besluta om detta. Sedan får vi se hur ”modiga” och nytänkande nämnderna är…
Det vore väl intressant att komma och lyssna på vad Barn- och Ungdomsnämndens ledamöter säger? Eller inte säger…
Frågan om vänersborgarna ska kunna lämna förslag till fullmäktige, så kallade medborgarförslag, ska också upp i fullmäktige. Förra gången Välfärdspartiets motion om medborgarförslag var uppe i fullmäktige, så var det ”cirkus” (se här). Denna gång kommer säkerligen kommunfullmäktige att fatta ett positivt beslut. De tjänstemän som har utrett frågan är nämligen positiva.
Och till sist så var det detta med medborgardialoger. Det skulle hållas ett sådant ”på försök” typ (efter ett kompromissförslag från James Bucci). Nu har den dialogen hållits – på Sanden i samband med Aqua Blå. (Se här.)
Medborgardialogen var väl ingen hit rent publikmässigt och kanske inte heller debattmässigt. Men visst är det viktigt att vänersborgarna får tillfälle att möta sina politiker? Jag tycker att den här typen av dialoger är bra och ska fortsätta. Kanske går det att göra dem (ännu) bättre?
Och nästa år är det ju valår…
Det är demokratiberedningen som ska utvärdera dialogen och komma med ett förslag på fortsättning, eller inte, innan fullmäktige fattar beslut.
Det finns fler frågor som måste behandlas i höst. Jag återkommer.
Karriärtjänster i skolan
Det kanske är dags för ett pedagogiskt genombrott i Vänersborg detta läsår? En nyhet för i år är nämligen att 10 lärare har fått titeln ”förstelärare”.
Det är på utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag som så kallade karriärtjänster har införts inom skolväsendet. Björklund säger (källa):
”Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Regeringen beslutade att finansiera inrättandet av karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Reformen trädde i kraft den 1 juli i år. Vänersborg har sökt och fått 425.000 kr av Skolverket för att inrätta 10 tjänster som så kallade förstelärare i grundskolan. Bidraget motsvarar den löneökning på 5.000 kr i månaden som förstelärarna ska få. (Eller?)
Det finns en del frågetecknen kring dessa karriärtjänster i Vänersborg. Det beror inte bara på att allt gick väldigt fort inför detta läsår. Barn- och Ungdomsförvaltningen ville nämligen inte att de statliga pengarna skulle frysa inne, utan utsåg ”hastigt och lustigt” ett antal personer till så kallade förstelärare. För detta läsår. Och bara för detta läsår.
Och så fick 10 lärare ”dela på” de statliga pengarna.
Jag har förståelse för att det blev bråttom och att tjänsterna bara avsåg en begränsad tidsperiod på ett läsår under de omständigheter som rådde. Men när jag läser en protokollsanteckning (MBL 14 maj) från Lärarförbundet blir jag lite fundersam. Lärarförbundet skriver:
”Vi reagerar kraftigt på arbetsgivarens sätt att hantera uttagningsprocessen till förstelärartjänsterna i matematik och no.”
Skrivningen är tämligen kraftfull och får mig att ana ugglor i mossen – eller att något i varje fall skulle kunna ha gjorts både annorlunda och bättre. Men jag vet inte. I varje fall är det anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren och facket kan bli överens i denna fråga. Frågan är som jag ser det oerhört viktig.
Det är förvaltningschefen som bestämmer, och ska bestämma, vem som ska bli förstelärare. Jag anser att det vore bättre om förvaltningschefen bestämde detta tillsammans med personalorganisationerna (facken). Om det bara är arbetsgivarsidan som utser förstelärarna finns det en viss risk att personliga relationer kan få betydelse. Eller, vilket är minst lika allvarligt (för alla parter), misstanken om det…
För övrigt trodde jag att tjänsterna som förstelärare gällde ett läsår bara detta innevarande läsår och sedan, nästa läsår (2014-2015), skulle tjänsterna gälla tills vidare, dvs den som blir förstelärare kommer att vara det de kommande åren också. Och också få behålla löneökningen på 5.000 kr i månaden.
Så verkar det inte bli. Tydligen ska tjänsterna alltid gälla läsårsvis. Det betyder att den som genom sina meriter blir utsedd till att bli förstelärare ena året kan betraktas som mindre skicklig och erfaren nästa läsår – och bli av med både förstelärartjänst och lön…
Lärarförbundet skriver:
”Om karriärtjänsterna ska vara attraktiva och locka ”exceptionellt duktiga lärare” innebär en reell löneökning den extra morot som kommer att gynna utvecklingen och den ökade måluppfyllelse som kommunen som huvudman eftersträvar. Regeringens ambition är att både förstelärare och lektorer ska vara tills vidareförordnanden.”
Lärarnas Riksförbund skriver i sin protokollsanteckning:
”En förstelärare kommer naturligtvis inte sluta vara kvalificerad enligt ovanstående exempel bara för att tjänsten ”tar slut”, och inte heller sluta utveckla undervisningen. Om huvudmannen en gång bedömt en lärare att vara särskilt kvalificerad kvarstår väl den bedömningen? Det är en mycket märklig karriärtjänst om man gör karriär under ett år och sedan tar ett ”kliv ned” igen.”
Det verkar vara ett tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Och det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan bli överens med facken i denna viktiga fråga.
De 10 tjänsterna som förstelärare fördelas enligt följande:
- Matematik 3 tjänster
- NO/Teknik 3 tjänster
- Svenska 3 tjänster
- Musik 1 tjänst
Det kommande läsåret utgör undantag. Då gäller följande: matte 6 tjänster(!), NO/Tk 1, Sv 2 och Mu 1. Visst är det många mattelärare… Det har satsats på matematikundervisningen i många år nu och resultaten bland eleverna tycks ändå sjunka för varje år. Både i Vänersborg och Sverige. Men ok, 6 förstelärare i matematik det första året. Det gick som sagt fort…
De fackliga organisationerna reagerade inte på den fördelning av tjänsterna som ska gälla fortsättningsvis (efter det första läsåret). Men det gör jag. Jag kan inte låta bli att undra varför i all världen just matte, NO, svenska och musik ska vara betjänta av förstelärare och inte engelska, tyska, franska, spanska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa?
Vad är orsakerna till denna fördelning? Hur kan förvaltningen motivera att förstelärare ska utses i vissa ämnen men inte i andra? Det är väl inte så att ämnen värderas olika? Det är väl inte så att arbetsgivaren anser att det finns viktiga och mindre viktiga ämnen…?
Detta känns som ett stort tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Även om arbetsgivaren tycks vara överens med lärarfacken.
Det finns ytterligare en fråga där arbetsgivaren inte kommer överens med ett av lärarfacken.
Lärarna har ett speciellt och för gemene man komplicerat arbetstidsavtal. Det handlar om hur mycket lärare ska ”få lov” att arbeta hemma. Förenklat kan man väl säga att arbetsgivaren vill att lärarna ska arbeta mer i skolan och mindre, eller inget alls, hemma. När lärarna är på skolan kan arbetsgivaren nämligen lägga på lärarna allt fler arbetsuppgifter eftersom det är rektorn som bestämmer över arbetstiden på skolan – något som samtliga lärare i detta land har erfarit. Fler arbetsuppgifter alltså. Och som är en av de absolut viktigaste anledningarna till att unga studenter idag väljer bort läraryrket.
När de nya förstelärartjänsterna nu inrättas passar arbetsgivaren i Vänersborg på att förlägga en större del av lärarnas arbetstid på arbetsplatsen. Det innebär med automatik att förstelärarna får mindre tid till de uppgifter som görs hemma (på så kallad förtroendearbetstid).
Ändå öppnar Lärarnas Riksförbund (LR) dörren för en kompromiss:
”LR har därför den bestämda ståndpunkten att förstelärare själva ska få välja vilket avtal som ska tillämpas.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen bryr sig inte om kompromissförslaget. Den står fast vid sitt beslut. Det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan kan bli överens med facket i denna viktiga fråga.
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks ha glömt att karriärtjänsterna är till för lärarna. Att bli förstelärare innebär att göra karriär för att att läraren ifråga redan är en skicklig yrkesutövare. Eller som utbildningsminister Björklund uttryckte det:
”De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks vända på det. Den använder förstelärartjänsterna för att lärarna ska göra karriär – genom att få nya arbetsuppgifter.
Det händer alltför ofta att arbetsgivaren i Vänersborg inte kommer överens i viktiga frågor med personalorganisationerna. Ska skolan i Vänersborg ha en chans att lyftas från de bottennoteringar som Vänersborg får i undersökning efter undersökning, så måste arbetsgivaren lyssna på personalorganisationerna och respektera deras professionella insikter.
K som i kompetensutveckling
Hösten har kommit för alla lärare. Sommarlovet är slut och förberedelserna för det nya läsåret har tagit fart.
Under veckan har lärarna haft K-dagar, vilket betyder kompetensutvecklingsdagar.
Kompetensutveckling innebär att
”utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.”
Så står det i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren, dvs SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), förklarar vad som ryms i begreppet:
”ämnesbreddning resp. fördjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen”
Det är väl si och så med själva kompetensutvecklingen i kommunen, den tycks inte vara direkt prioriterad. Jag vet egentligen inte om någon tid har ägnats åt detta hittills. Fast det kan ju naturligtvis vara olika på olika skolor.
I veckan kunde vi också läsa om hur en arbetsgivarrepresentant (dock inte från Barn och Ungdom i Vänersborg) såg på kompetensutveckling:
”Det är professionen själv som ska utveckla lärandet.”
En sådan syn på kompetensutveckling förklarar kanske varför kommunerna i Sverige anslår så lite pengar varje år till lärares kompetensutveckling. Lärare skulle alltså, som kanske enda yrkesgrupp, kunna kompetensutveckla sig själva, utan inblandning av forskare, docenter, professorer och andra experter.
Inte undra på att den pedagogiska utvecklingen på många håll i landets skolor går så långsamt…
För ett tjugotal år sedan, i samband med att kommunerna tog över ansvaret för skolan, så användes samma argument för undervisningen. Då var undervisning något som inte skulle förekomma i skolorna. I stället skulle eleverna själva söka sin kunskap…
Den här synen var förhärskande när kommunerna argumenterade för att öka lärares undervisningstid, sänka behörighetskraven och hålla tillbaka löneutvecklingen… Vilket också skedde. Och vilka resultat denna inställning har fått för svensk skola är väl allmänt bekant.
På samma sätt som inom medicinens värld måste fler forskare, experter, professorer inom pedagogikens värld möta och kompetensutveckla landets lärare. Att sedan erfarna och duktiga lärare, eller den som får förmånen att gå på t ex en föreläsning av en forskare, delger sina kunskaper till mindre rutinerade är väl självklart. Precis som inom alla andra yrken.
K-dagarna i Vänersborgs grundskolor handlar nu för tiden mestadels om praktiska förberedelser för elevernas terminsstart.
Men det måste naturligtvis göras det också.
Kindblomsvägen – en långbänk
Det finns väl ingen, som följer politiken i Vänersborg, som har missat debaclet om skogsområdet vid Kindblomsvägen? Det är en långbänk som överträffar den gamle statsministern Fälldins vildaste mardrömmar.
Jag har bloggat åtskilliga gånger om Kindblomsvägen, första gången tror jag att det var 8 september 2011 (se här). Det var med anledning av att betongpolitikerna i kommunen, återigen, struntade i Vänersborgs vision, som säger:
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Det handlade om att skogsområdet vid Kindblomsvägen skulle exploateras, att det skulle bebyggas. Och vad medborgarna ansåg om det var helt ointressant. För betongpolitikerna. Och betongtjänstemännen.
Jag ska inte gå igenom alla turer igen. Jag försökte sammanfatta hela affären en gång i tiden i en blogg. (”Kindblomsvägens vara eller inte vara”)
Vi var väl många som trodde, eller i varje fall hoppades, att kommunfullmäktige skulle sätta stopp för långbänken den 24 april i år när frågan skulle behandlas. Innan dess hade också en medborgardialog hållits, även om den hade mycket i övrigt att önska. Det var nog mer ett ”tuta-och-kör”-möte skulle det visa sig. (Se ”Medborgardialogen genomförd – och nu då?”.) Dessutom hade det företag som skulle bygga husen i skogen, Modulbyggen Normstahl AB från Ljungby i Småland, meddelat att de hade dragit sig ur hela projektet!
Men så blev det inte. Det blev inget avslut. Betongpartierna beslutade på fullmäktigesammanträdet att markanvisningsavtalet och detaljplanen från 1933(!) skulle gälla i fortsättningen också. Planen var ju så ”robust” som byggnadsförvaltningen uttryckte det. Med andra ord, kommer det ett nytt företag och vill bygga i skogen på Kindblomsvägen, så ska det få det.
Och förresten är det ingen skog tyckte en tjänsteman vid Byggnadsförvaltningen. Det är kvartersmark som:
”råkar vara beväxt med träd”
Så det så…
Affären Kindblomsvägen kommer att rulla vidare… Även om ingen ny intressent har hört av sig och velat exploatera marken.
Affären Kindblomsvägen rullar vidare…
Redan i januari tog Fastighetsutskottet ett beslut om att utföra röjningsarbete i skogsområdet. Anledningen var att
”området ska vara mer tillgängligt och synligt inför exploatering”
Mer synligt? Fråga mig inte vad detta skulle innebära. I mina öron är det som att hugga ner alla träd… ”Inför exploatering” – här förstår jag inte heller hur Fastighetsutskottet tänkte. Det fanns ju inte, och finns fortfarande inte, någon exploatör.
Röjningen skulle planeras och utföras i dialog med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Gatuenheten/Parkavdelningen. Dessutom skulle fastighetsgränser markeras.
I april skickades information om de beslutade åtgärderna ut till fastighetsägarna i området.
Några dagar senare svarade grannskapet Fastighetsenheten. De påpekade i sitt brev att Länsstyrelsen hade förelagt Vänersborgs kommun att vidta skyddsåtgärder med anledning av att det finns vattensalamandrar i skogsområdet.
I Länsstyrelsens föreläggande stod:
- ”En ny damm med tätskikt ska anläggas i anslutning till det aktuella området och inom befintligt grönområde. Dammen ska utformas i enlighet med förslag som upprättats i rapport OA:120401.
- Befintliga stenrösen och sprängstenshögar inom exploateringsområdet ska flyttas till det kvarvarande grönområdet.
- Kompensationsåtgärder enligt punkt 1 & 2 ska utföras innan markförberedelser.
- Lövvegetationen ska gynnas i det kvarvarande grönområdet och död ved ska lämnas kvar i närheten av dammen inom grönområdet.”
Grannarna ansåg i sitt brev att röjningsarbetet inte skulle vara i enlighet med Länsstyrelsens föreläggande.
Och det är väl egentligen inte så svårt att se. Att grannarna hade rätt menar jag.
Grannarna hänvisade också till Artskyddsförordningen (bilaga 1, 4§):
”I fråga om vilt levande djurarter, som i bilagan till artskyddsförordningen har markerats med N är följande åtgärder förbjudna:
- Avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
- Skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.”
Även Vänersborgs kommun måste naturligtvis ta hänsyn till, och följa, Artskyddsförordningen.
Grannarna har inte fått något svar eller någon annan reaktion på sitt brev… På fyra månader…
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Om man nu inte ska räkna med ett brev som några av grannarna fick den 10 juni från Fastighetsenheten – ett brev om att förvaltningen har uppmärksammat att:
”det finns ett förråd och övriga trädgårdsanläggningar som ligger på kommunal mark.”
Brevet avslutas med:
”Om dessa anläggningar inte är borttagna senast 2013-09-30 kan Vänersborgs kommun komma att vidta rättsliga åtgärder.”
Det är ord och inga visor. Samtal och diskussioner, dialog eller att ens svara på grannskapets brev – det finns inte på kommunens agenda. Gör som vi säger annars skickar vi polisen på er. Typ.
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Den 3 juli skickade en av grannarna till skogsområdet ytterligare ett brev till kommunen, med anledning av hotet om rättsliga åtgärder.
”Grannen” skriver att han är beklämd över det myndighetsspråk som kommunen använder och kallar det maktdemonstration. Förrådet det handlar om, är en bod som har stått där i 30 år och som kommunen har känt till och gett sitt medgivande till…
Det är en märklig attityd som visas från kommunens sida gentemot de boende i området. Jag får känslan av att kommunens politiker och tjänstemän tycks tro att vänersborgarna finns till för deras skull. De verkar inte inse att det är tvärtom – politiker och tjänstemän finns till för vänersborgarnas skull.
Kommunen måste snarast inleda en dialog med de boende i området. Kommunen måste också rätta sig efter Länsstyrelsens föreläggande. Dessutom bör resultatet av dialogen med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Gatuenheten/Parkavdelningen redovisas.
Det är min åsikt.
Och allra helst. Gör hela skogsområdet vid Kindblomsvägen till ett grönområde. Lägg ner alla planer på exploatering och bebyggelse!
PS. Alla dokument som det hänvisas till i bloggen, kan du hämta på Vänsterpartiets hemsida.
Vem kan man lita på?
Den 23 juli skrev jag om Miljöpartiet. (Se här.) Det var bland annat med anledning av budgetdebatten i fullmäktige i juni. Jag var besviken på Miljöpartiets agerande. Och är det väl egentligen fortfarande… Jag skrev:
”Partiet har ibland ingen klar linje, utan verkar mest försöka flirta med makten för att med kompromisser kring de stora frågorna få igenom några mindre viktiga krav.”
Som av en händelse skrev Miljöpartiets tidigare språkrör(!) Birger Schlaug en debattartikel den 25 juli med rubriken ”Kan man lita på Miljöpartiet?” (Fria tidningen). Schlaug skriver:
”Det som oroar mig är att MP än en gång skall bli så totalt inriktade på att sitta i en regering att man kan komma att kompromissa i frågor som på intet sätt ligger in linje med vare sig partiprogram eller ideologi.”
Det handlade naturligtvis om Miljöpartiets agerande i riksdagen, inte i Vänersborg. Men likheterna finns.
I Vänersborg driver Miljöpartiet ofta, kanske till och med oftast, en bra politik. Men i flera stora frågor, t ex budgetbesluten, kan man, precis som Schlaug skriver, inte lita på Miljöpartiet. Miljöpartiet i Vänersborg ger ibland avkall på principerna i stora frågor för att få igenom några små.
Vid de två senaste budgetbesluten 2011 och 2012 spelade Miljöpartiet under täcket med moderaterna och de andra i mini-alliansen. Förra året röstade Miljöpartiet inte för 16 extra miljoner till Barn- och Ungdomsnämnden. I utbyte lovade mini-alliansen att inte exploatera Östra Mariedal. Precis som 2011. Då skulle inte heller skogen på Mariedal exploateras. I år var partiet tydligen berett att kompromissa igen.
Marika Isetorp i TTELA den 29 maj:
”Vi brukar få igenom en del saker genom att förhandla.”
Även i år handlade det om Mariedal Östra… Tredje året i rad! Kan Miljöpartiet inte få mini-alliansen att lova att bevara skogen i Mariedal Östra i åtminstone 2 år i taget…?
Det är som Isetorp skrev i en av sina bloggar:
”Istället blev båda sidor förbannade på oss!”
Är det att undra på? Nästa år är det val och då är det möjligt att andra partier kommer att styra i Vänersborg. Tänker Miljöpartiet vara ett av de partierna, så måste partiet inse att man måste kunna lita på varandra.
Det här är bakgrunden till den skarpa kritik som Socialdemokraterna och, i synnerhet, Centerpartiet har riktat mot Miljöpartiet i sommar. (Även om en del av kritiken har varit orättvis, se ”Öppet bråk mellan MP och C”.)
Men om Miljöpartiet spelar under täcket med mini-alliansen är det inget mot vad Socialdemokraterna och Centerpartiet håller på med i Vänersborg. Det uppstod kärlek efter valet 2002 och partierna fann varandra. De ligger fortfarande i samma säng.
Det är ett omaka par.
Centerpartiet som sitter med i den regering som rustar ner välfärden och den offentliga sektorn och privatiserar Sverige. (Nu senast vill regeringen ge statliga universitet och högskolor möjlighet att omvandlas till privata stiftelser.) Centerpartiet som nyligen lade fram ett förslag till idéprogram med slopad arvsrätt, månggifte, ”platt skatt” etc. Och som har en partiledare, Annie Lööf, med en ultraliberal syn på marknaden – och Margaret Thatcher som politisk förebild.
Jag undrar om socialdemokraternas väljare i Vänersborg litar på Centerpartiet.
Budget 2014: Moderat splittring
Min partivän Lutz Rininsland skrev igår en blogg (”Det finns också en annan sida”) om 
kommunfullmäktiges budgetbeslut – eller rättare sagt, bristen på beslut. Hela budgeten återremitterades ju på sammanträdet i juni. (Jag har skrivit om det tidigare, ”Kaos och förvirring” och ”Själva budgetdebatten”.)
Rininsland anser att kommunens inkomstsida diskuterades, och diskuteras, alldeles för lite i samband med budgetdebatten. Och det håller jag med om. Det är bara Vänsterpartiet i Vänersborg som håller dörrarna öppna för en kommunal inkomstförstärkning. För den styrande mini-alliansen är frågan om en ökning av inkomsterna tabu. För moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna handlar det enbart om att skära ner alla kommunala utgifter. Enligt moderaternas rapport från budgetdebatten är detta att ta:
”ansvar för hela Vänersborg, för nuvarande samt framtida generationer”
Det är stora ord… Med en förunderlig moderat logik – att skära ner på och försämra för barn, ungdomar, gamla och sjuka idag är att ta ansvar för barn, ungdomar, gamla och sjuka imorgon. För att ta ansvar imorgon, så kan man inte ta ansvar idag…
Men det är klart, Gunnar Lidells (M) bild av verkligheten skiljer sig från min. Under budgetdebatten sa Lidell t ex angående förskolan och skolan att allt var så bra…
Och är allt så himla bra, så är det ju bara att skära i budgeten…
Fast h
ans partikamrat, tillika ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden, Lena Eckerbom Wendel (M), sa i samma budgetdebatt:
”Vi har en ojämlik skola. Vi har för stora barngrupper.”
Det hindrade emellertid inte Eckerbom Wendel från att också vilja skära…
Lidell hade också en annan syn på läget i Sverige än Vänsterpartiet. Lidell sa:
”Det är inte lågkonjunktur i Sverige just nu!”
Och då är det klart att politiken blir annorlunda än Vänsterpartiets…
Fast jag vet inte ens om Lidell har stöd av det egna partiet. När det gäller lågkonjunktur eller inte tycks i varje fall finansminister Anders Borg (M) anse att Sverige är inne i en lågkonjunktur – som borde mötas med stimulansåtgärder…
”En ansvarsfull ekonomisk politik gör att vi inte behöver strama åt utan kan fortsätta möta krisen med långsiktigt riktiga reformer som ger stöd till återhämtningen.”
Och det är ju helt enligt traditionell ekonomisk teori, att staten ska öka sina utgifter i en lågkonjunktur…
Så både för behoven hos barn, ungdomar, gamla och sjuka och för sysselsättningens och konjunkturens skull borde utgifterna öka.
Tycker jag.
Den moderata rapporten om budgetdebatten (se ovan) är intressant ur en annan aspekt. Den berättar om orsaken till ordförande Anders Forsströms, tillika moderat(!), beslut att inte tillåta en fullmäktigebehandling av Miljöpartiets respektive mini-alliansens (nya och förändrade) budgetförslag på fullmäktigemötet:
”Budgetbeslutet överklagades i fjol, bland annat med motiveringen att det inte beretts i enlighet med Kommunallagens krav. Förvaltningsrätten avslog överklagan, men ordföranden ville undvika att situationen uppstod igen. Ordföranden valde därför en snävare tolkning av ”nytt ärende” … än ifjol och konstaterade att den styrande minoritetens (M+FP+KD) samt MPs budgetförslag, med justeringar gjorda under fullmäktigemötet, inte var berett i formell mening.”
”Ordföranden valde därför en snävare tolkning…” Ja, ja. Så kan man uttrycka det om man vill vara diplomatisk. Bakom ordalydelsen döljer det sig stora interna motsättningar inom det moderata partiet. Kommunfullmäktiges ordförande Anders Forsström (M) var tämligen ensam om sin ståndpunkt…
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) verkar inte ha alla partimedlemmar med sig i sina åsikter…
"Människobarn"
Jag vet inte varför, men jag har alltid varit måttligt intresserad av konst. OK, jag kan väl tycka att Monet, Degas och andra konstnärer målar snyggt, men där är det väl egentligen stopp. Statyer är kanske det minst intressanta, även om jag tittade på nätet efter den över 5 meter höga statyn ”David” av Michelangelo. Den var nämligen omnämnd i Dan Browns senaste bok. När jag tänker efter så tyckte jag nog också att ”Pietà” av samme Michelangelo var fin när jag var i Peterskyrkan en gång i tiden…
Hur som helst.
Härom veckan skulle jag till kommunens tryckeri. Det har flyttat visade det sig och ligger nu bakom gamla ”flickskolan” på Vallgatan. Döm av min förvåning när jag cyklade in på ”bakgården”. Där stod en fantastiskt fin staty! Den hade jag, mig veterligt, aldrig sett förut. Och varför skulle jag ha gjort det, undanskymd som den stod bakom gamla ”flickskolan”.
Jag blev nyfiken. Det visade sig att den hette ”Människobarn” och var gjord av Bertil Berggren Askenström.
På nätet beskrivs statyn som en:
”Skulpturgrupp i brons där en flicka stadigt håller sin lillebror i handen och båda tillitsfullt blickar framåt.”
Den köptes in av Vänersborgs kommun 1971.
Mer fakta hittade jag inte om den. Det stod förvisso en del om konstnären, men inget mer om statyn. Det fanns också en bild av 
”Människobarn” på Visit Trollhättan Vänersborgs hemsida, men den sidan gav inte direkt statyn rättvisa…
Det må vara hur som helst med mitt konstintresse, men visst står statyn på fel ställe? Den borde väl stå på ett ställe där människor kan se den? Eller kanske utanför en skola? Den skulle kunna inspirera både elever och skolpersonal.
En sån fin staty…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer