Arkiv

Archive for 11 juli, 2023

Juta i Svt (1): Lst kan inte lagen

Det har hänt en del på Juta under året. Den 7 mars beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning enligt det förslag som Davidsson själv hade skissat. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.)

Den 17 maj upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut och bestämde en egen tomtplatsavgränsning. (Se Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.)

Jag har skrivit mycket utförligt om olika aspekter av Länsstyrelsens uppseendeväckande beslut. Det var ett beslut som knappast var värdigt en statlig myndighet.

Bloggen Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutethandlade om själva beslutet och vad Länsstyrelsens nya strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning innebar. Nästa blogg, Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?, handlade om en grundläggande förvaltningsrättslig princip som Länsstyrelsen hade “glömt”, principen om gynnande förvaltningsbeslut. Jag fortsatte med en djupare analys av Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning i bloggen Juta: Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning”. Tankarna kring den enligt lag garanterade hemfridszonen utvecklade jag, och belade med några prejudicerande rättsfall, i bloggen ”Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?”. I bloggen därefter, ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd”, fördjupade jag diskussionen om allemansrätten och det stärkta egendomsskyddet som har utvecklats i Sverige efter EU-inträdet. Då kom jag oundvikligen också in på proportionalitetsprincipen och ytterligare fler prejudicerande rättsfall. Det var återigen domar i Mark- och Miljööverdomstolen som Länsstyrelsen i Västra Götaland inte verkade ha kännedom om. Sedan skärskådade jag Länsstyrelsens argumentation kring att Juta inte hade varit ianspråktaget, Juta: Inte ianspråktaget…”. Här tog jag också upp de vittnesmål som finns och som styrkte Davidssons uppfattning. I bloggarna ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis” och ”Juta: Mer om flygbilderna” behandlades Länsstyrelsens fotografier som sades bevisa att Davidsson hade fel.

Den sista (senaste) bloggen skrev jag den 22 juni. Det var när Bengt Davidsson, med hjälp av bland annat Magnus Larsson från Sikhall, satte upp gångbron igen. (Se Jutabron på plats!”.) Bron möjliggjorde att allmänheten återigen kunde passera Jutafastigheten. Och för denne bloggare var det fantastiskt hedrande att Davidsson namngav bron efter mig – “Kärvlings Bro”. (Fast det ville tydligen inte TTELA skriva om i själva artikeln på hemsidan, den 8 juli, ”Länsstyrelsen upphäver beslutet om Jutatorpet”. Men det finns en bild som visar skylten med brons namn – och en bild på mig…)

Den 22 juni var för övrigt samma dag som Svt Västnytt sände ett reportage om Länsstyrelsens beslut om Juta. Och det är detta reportage och vad som sades i programmet som denna och ytterligare några bloggar ska handla om.

Det reportage som Lisa Johansson på Svt Västnytt gjorde om Bengt Davidsson och hans kamp mot Länsstyrelsen finns på Svt:s hemsida. Det är uppdelat i tre avsnitt trots att avsnitten visades i TV som ett enda. Du kan hitta avsnitten på följande länkar: ”Detta har hänt: Striden om strandskyddet kring Jutatorpet i Vänersborg”, ”Bengt i Vänersborg letar historiska bilder för att vinna mot länsstyrelsenochEfter SVT:s frågor: Länsstyrelsen ser över ärendet på nytt”.

Det finns en hel del att ta upp och kommentera från inslaget i TV. Men först måste jag ge journalisten Lisa Johansson en stor eloge för reportaget och den kunskap hon visar kring Miljöbalken och strandskyddslagstiftningen, och egentligen juridiska frågor i allmänhet.

Jag skulle vilja börja med Länsstyrelsens avgörande misstag. Det är ett misstag som en statlig myndighet helt enkelt inte får begå. Det handlar om den grundläggande förvaltningsrättsliga principen som Länsstyrelsen hade “glömt”, principen om gynnande förvaltningsbeslut.

Det står i Förvaltningslagen 37 § under rubriken “När en myndighet får ändra ett beslut”:

“En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning.

Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om

  1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
  2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
  3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”

I Jutafallet handlar det om ett beslut som byggnadsnämnden fattade 2018 och som har vunnit laga kraft sedan långt tid tillbaka – efter att Bengt Davidsson överklagade till både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. De två myndigheterna avvisade naturligtvis överklagandet, och fastställde byggnadsnämndens beslut.

I det beslut som Länsstyrelsen nu fattade, den 17 maj, ändrade Länsstyrelsen beslutet till Davidssons nackdel. Davidsson blev av med det röda området. (Se bild skärmdumpad från Svt.)

Det innebar att Davidsson blev av med en del av vägen till ingången på nordsidan av huset och att han skulle tvingas bygga en mur eller sätta upp staket och dessutom sätta upp två grindar vid tomtplatsavgränsningen. Som han måste öppna och stänga varje gång han eller hans fru skulle ställa bilen på denna sida bostadshuset. Davidsson skulle även bli tvungen att ta bort två lyktstolpar i området, som för övrigt innehöll den enda (lilla) plana yta av gräsmatta som Davidsson hade kvar på tomten. (Jämför gärna nedanstående fotografi med bilden på Länsstyrelsens beslut ovan om ny tomtplatsavgränsning.)

Den 15 juni fick Davidsson ett mail från ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning, han som hade varit och inspekterat Juta vid tre tillfällen.

Ärendehandläggaren skrev:

“Länsstyrelsen har endast kunnat pröva utökningen av tomtplatsavgränsningen sedan 2018 i och med att vi tidigare godtagit 2018-års tomtplatsavgränsning. Vi har av misstag missat detta och beklagar det som inträffat. Vi kan inte ändra vårt beslut då vi inte är första instans. Vi vill upplysa dig om att det enda sättet för dig att få det rättat är att överklaga vårt beslut till Mark- och miljödomstolen.”

Notera – “Vi har av misstag missat detta”. Det är helt osannolikt! Det är ett sådant stort misstag så att jag faktiskt undrar hur någon kan ha kvar förtroendet för Länsstyrelsens “experter” efter en sådan grundläggande juridisk miss? Och hur kan man egentligen ha kvar den minsta tilltro till att resten av Länsstyrelsens beslut är korrekt?

Eva Olsen, enhetschef på Länsstyrelsen, som fattade själva beslutet, sa till Svt (se Svt Efter SVT:s frågor: Länsstyrelsen ser över ärendet på nytt”):

“Har man som enskild fått ett gynnande beslut av en myndighet, så väger det väldigt tungt och det ska mycket till för att en myndighet ska ändra ett sånt beslut och det är det vi behöver titta på.”

Olsen får den naturliga följdfrågan av Lisa Johansson på Svt:

“Men betyder det här att det beslut ni har tagit var fel?”

Eva Olsen svarade: 

“Det skulle kunna vara så, men systemet är ju riggat så att har en myndighet begått ett fel i handläggningen så går det att överklaga beslutet och man kan få sin sak prövad igen.”

Olsen vill inte riktigt erkänna sitt misstag, som ärendehandläggaren faktiskt gör i mailet till Davidsson. Det är svagt av Olsen. Hon beklagar inte heller misstaget, hon verkar mest bekymrad över Länsstyrelsens anseende än Davidssons hopplösa situation…

Sedan vet jag inte varför Olsen sa till Svt att Länsstyrelsen behöver titta på beslutet. Hon säger ju i nästa andetag att beslutet bara kan ändras genom ett överklagande. Det är alltså Davidsson som ska göra jobbet fast han är oskyldig. Davidsson ska lägga tid, kraft och pengar på att överklaga ett undermåligt och felaktigt beslut medan Länsstyrelsens välbetalda “experter” kan luta sig tillbaka och ta sig an andra stackares ansökningar om strandskyddsdispens…

På den blogg där jag skrev om gynnande beslut av en myndighet satte jag rubriken ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?”. Svaret har Länsstyrelsens två “experter” själva givit:

Nej, de kan inte lagen.

Fortsättning följer i bloggen ”Juta i Svt (2): Är beslutet i Lst rättssäkert?”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut: