Stefan Kärvlings blogg

Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.

Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)

Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.

Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.

Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.

Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.

Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.

Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.

Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…

Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:

“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”

Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…

Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…

Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.

Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.

Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…

Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.

De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.

Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.

Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)

Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:

“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”

Det var beskedet i måndags.

Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.

Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.

Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.