Stefan Kärvlings blogg

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “Byggnadsnämnden och strandskydd 3”.

Staket, häckar och murar brukar avgränsa hemfridszoner. Innanför dessa avgränsningar är området privat och där får allmänheten inte tillträde. Utanför hemfridszonen är området allemansrättsligt tillgängligt.

I Vänersborgs kommun är det inte helt ovanligt att fastighetsägare inte får något privat område överhuvudtaget. Motsatsen är däremot sällsynt, dvs att fastighetsägaren får sätta upp staket utanför hemfridszonen. Jag känner bara till ett exempel på när byggnadsnämnden godkänt detta, och det är staketet runt fastigheten Sikhall 1:22.

Hemfridszonen runt byggnaderna på Segelsällskapets fastighet har en hemfridszon på 1 meter. Det är extremt kort, men tanken är att allmänheten ska ha fritt tillträde till strandområdet. Det är samma resonemang vid Sikhalls magasin som bara ligger ett stenkast därifrån. Även där är tomtplatsavgränsningen 1 meter. Det finns ett staket runt VSS fastighet Sikhall 1:22, längs fastighetsgränserna, trots tomtplatsavgränsningen. Det är egentligen inte särskilt svårt att förstå att Segelsällskapet vill inhägna fastigheten, även om det inte följer lagens intentioner.

I protokollet från byggnadsnämndens sammanträde den 5 december konstateras inledningsvis att:

“Staketet runt fastigheten bedöms ha en avhållande effekt och bedöms vara en förbjuden åtgärd om staketet uppförts efter de generella strandskyddslagstiftningen år 1975.”

Och här är parallellen med Juta anmärkningsvärt tydlig. Byggnadsnämndens slutsats i Jutas fall var under drygt 5 år att det aldrig hade funnits något staket på Juta. I det här fallet, Sikhall 1:22, skriver nämnden:

“Staketet runt fastigheten bedöms funnits på platsen innan strandskyddslagstiftningen år 1975 och är därmed lagligen uppfört.”

Det här är nyckeln, hela förklaringen, till nämndens beslut att fastighetsägaren får ha kvar staketet utanför hemfridszonen. Staketet fanns på plats redan 1975 när strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela landet.

Det är ett tämligen unikt beslut i Vänersborgs kommun och därför citerar jag hela byggnadsnämndens bedömning och motivering till påståendet:

“Föreningen har angett att staketet uppförts tidigt 70-tal och styrker det med att staketet inte följer tomtgräns som år 1978-1979 bestämdes inför avstyckning då föreningen skulle förvärva området. Föreningen anger även att det kan ha funnits något typ av staket ännu tidigare då detta var ett villkor i arrendeavtalet redan på 50-talet. Fotografier har inkommit på renovering av staketet som föreningen anger troligen är från slutet av 1970-talet. Eftersom det är en renovering styrker även det att staketet har uppförts några år tidigare, framför föreningen.

Staketet syns inte på flygfoto från 1975. Med hänsyn på kvalitén på flygfotot samt tillkommen information bedöms fastighetsägaren har styrkt att staketet funnits på platsen innan 1975 och därmed lagligen uppfört. Kravet på bevisning bör i strandskyddsmål inte ställas allt för högt för sådana omständigheter som ligger längre bak i tiden (MÖD M 4628-17).

Bommen har tillkommit efter 1975 och bedöms inte kräva dispens då bedöms ha ersatt del av tidigare staket för att möjliggöra infart för biltransport vid behov.”

Det här avsnittet i byggnadsnämndens beslut är de “bevis” som nämnden grundar sitt beslut på. Nämnden och förvaltningen måste ha funnit dem oerhört övertygande eftersom det har fått nämnden att överge sin uppfattning från den 7 oktober 2022, då VSS skulle vara tvunget att utföra en mängd åtgärder med hot om vite.

Jag har svårt att förstå byggnadsnämndens totala omvändelse.

Argumenten att “staketet inte följer tomtgräns” och att “det kan ha funnits något typ av staket ännu tidigare” är mycket svaga. Det är egentligen förvånande att de ens nämns. Men det kanske är enligt principen att antal argument är viktigare än “kvaliteten” på dem.

Det tunna gula strecket visar fastighetsgränsen. (Fotot till höger.) Det skulle helt enkelt kunna vara ett misstag av dem som satte upp staketet att de missade gränsens dragning, och därmed några enstaka kvadratmeter av tomten. (Se pilarna.) Vem vet?

Byggnadsnämnden skriver också i beslutet:

”Föreningen anger även att det kan ha funnits något typ av staket ännu tidigare då detta var ett villkor i arrendeavtalet redan på 50-talet.”

Jag noterar skrivningen “då detta var ett villkor”, med andemeningen att villkoret var ett staket. Detta är bara, om man ska vara välvillig, ren spekulation. Det står i arrendeavtalet från 1957 att området ska:

”utstakas med tydliga råmärken”

Det står inget om staket. Och även om det hade stått, så är ju inte det något bevis på att det hade satts upp.

Fotografiet på renoveringen av staketet från slutet av 1970-talet, som nämnden anför som bevis, kan istället vara ett bevis på motsatsen, dvs att det inte fanns något staket 1975.

Fotot är inte taget i slutet av 1970-talet som uppges. I bakgrunden syns nämligen en Volvo 240 av modellår 1980. Volvon har de rektangulära framljusen, stötfångaren samt de nya backspeglarna som kom 1980. Bilen fanns således inte innan 1980. Dessutom tycks det som om Volvon kan ha några år på nacken. Av fotografiet framgår även att gräset inte ger något spår av att staket funnits på platsen innan.

Dessa uppgifter kommer från Pontus Gläntegårds skriftliga reservation i byggnadsnämnden. Gläntegård drar den möjliga slutsatsen att:

“det antagligen inte är reparation som pågår på bilden utan uppförandet.”

Det nämndes tydligen på sammanträdet att ledamöterna inte var några bilexperter. Ett fantastiskt påstående. “Glömde” de av att de är en myndighet som ska fatta beslut enligt lagen? “Glömde” de att det är deras skyldighet att ta fram fakta? “Glömde” de att de kunde vänta med beslutet och ta reda på fakta…?

Det fanns fler foton i nämndens handlingar.

Flygfotot från 1975 visar inte att det har funnits något staket på platsen 1975. Det skriver byggnadsnämnden helt riktigt.

Ett sådant här foto bevisade i fallet Juta i 5 år att det inte hade funnits något staket 1975. Det konstaterade också både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen när Bengt Davidsson överklagade beslutet… Nu bevisar flygfotot ingenting menar byggnadsnämnden. Det är en fantastisk omsvängning som har skett i nämnden. Tittar man noggrant på fotot så ger det faktiskt ett visst stöd för att det inte fanns något staket. Området på båda sidor om fastighetsgränsen, det tunna röda strecket, där staketet eventuellt skulle finnas, ser likadant ut på båda sidor (se pilarna). Det antyder att området var sammanhängande och inte var avgränsat av ett staket.

Det hör också till saken att Segelsällskapet köpte marken och byggnaden (klubbhuset) 1978. Fastigheten fick sin beteckning, Sikhall 1:22 den 27 februari 1981. Då såg den fastighetsrättsliga beskrivningen ut så här:

Det stämmer bra med flygfotot från 1975:

Det hade varit lite konstigt att sätta upp staket runt en tomt 1975 innan man visste var säljaren av marken till VSS och lantmäteriet ville ha gränsen…

Byggnadsnämnden anförde ytterligare ett fotografi som bevis. Det var enligt uppgift från “troligen 1970-tal”.

Det är tveksamt om det är ett foto från 1970-talet. I så fall borde inte den fastighetsrättsliga beskrivningen ha utseendet som ovan. Idag är bryggdäcket betydligt större.

Min åsikt är att byggnadsnämnden avslutade tillsynsärendet med en förvånansvärd lätthet när det gällde staketet. Det gjorde nämnden trots att den visste att det rådde stora oklarheter. Om nämnden fortsättningsvis håller samma linje så blir det inte mycket till tillsyn i framtiden. Vid en tillsyn kan en fastighetsägare bara säga att den anordningen, t ex ett staket, fanns redan på 70-talet. Och så läggs tillsynen ner…

Det fanns dock ledamöter i byggnadsnämnden som reagerade på beslutet…

Fortsättning följer i ett sista blogginlägg om byggnadsnämndens beslut.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

• ”Byggnadsnämnden och strandskydd” – 7 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2” – 10 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3” – 28 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 4” – 29 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 5” – 2 januari 2024