Arkiv

Archive for 27 juni, 2024

KF-beslutet om budget 2025 (4)

27 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på  kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.

“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”

Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.

Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):

“och inte prata runt omkring bara.”

Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.

Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.

Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det. 

BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):

“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”

Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:

“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”

Och därför så:

“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”

Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.

Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.

Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:

“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.

Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.

Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.

Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)

I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:

  • Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
  • Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
  • Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
  • Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
  • Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.

Nämnden står inför stora utmaningar…

BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:

“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”

Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Kommunfullmäktige 2024, Skola och utbildning