Stefan Kärvlings blogg

Imorgon måndag den 20 januari 2025 kl 08.30 börjar det nya året för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN).

Det kommer dock att bli en dyster inledning på det politiska året. Det första ärendet på dagordningen är nämligen revisorsrapporten från EY. Den är skoningslös i sin kritik av nämnden… Det har jag skildrat i tre blogginlägg. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN:s dagordning ser ut så här:

Efter det förmodade stålbadet med revisorerna, både de förtroendevalda och de från EY, så ska nämnden ha en workshop om:

“Intern kontroll 2025, risk och väsentlighetsanalys”

Politikerna i nämnden ska komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. BUN ska nämligen enligt reglementet anta en plan för intern kontroll. (Nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll framgår av 6 kap. 6 § kommunallagen.) Då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar på uppdragen i planen. Jag antar att det nog blir väldigt svårt att gå förbi ämnet i den nyss behandlade revisorsrapporten… Å andra sidan har förvaltningen redan under 2024 haft uppgiften att kontrollera hur det särskilda stödet fungerar. (Se ”BUN: Mörka moln på himlen”.)

Som vanligt i januari ska nämnden fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2024.

BUN har fem förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås. I verksamhetsberättelsen konstateras att fyra av dem uppnås (grön plopp) och ett uppnås delvis. Det sistnämnda är det förväntade resultatet “andelen barn inskrivna i förskolan ökar”. I mitten av november var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan och förra året var det i genomsnitt 90,0%. Förvaltningen räknar dock med att det förväntade resultatet kommer att bli något bättre när hela året räknas.

Det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnås. För denna behörighet krävs det godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt ytterligare 5 ämnen, vilka som helst.

Andelen elever med behörighet till yrkesprogram var 82,0% läsåret 2023/2024 jämfört med 80,6% läsåret 2022/2023. Dessutom ökade behörigheten efter lovskolan och hamnade på 85,3%. Den här förbättringen har uppnåtts tack vare en särskild satsning på undervisningen i matematik. Denna prioritering bör diskuteras i ljuset av revisorernas kritik av det särskilda stödet kan jag tycka. Det kanske är så att BUN helt enkelt prioriterar behörigheten till yrkesprogram på gymnasiet framför särskilt stöd i ämnen där eleverna inte behöver godkända betyg för att bli behöriga…

BUN uppnår också de förväntade resultaten “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “hållbart medarbetarengagemang ökar” och “sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”. Det är mycket glädjande att dessa resultat förbättras trots det ekonomiskt kärva läget med de neddragningar det har fört med sig. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag tycker att det är värt att citera ett avsnitt från förvaltningens skrivning om det hållbara medarbetarengagemanget:

“Möjlighet till återhämtning i sitt arbete och upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter är områden med lägst värden. Det är fortsatt hög arbetsbelastning för personalen inom de olika verksamheterna och balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”

BUN hade även tre egna kompletterande förväntade resultat under året. “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnåddes inte. Andelen elever som uppnådde godtagbara kunskaper i läsförståelse minskade från 89,0% läsåret 2022/2023 till 80,0% läsåret 2023/2024. Det var tyvärr en ordentlig minskning.

Förvaltningen beskriver svårigheterna att möta elevernas behov:

“I elevgrupperna möter pedagogerna till exempel elever med generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro hos elever eller lärare påverkar lärandet och effekterna av undervisning och insatser.”

Det är redan i åk 1 en stor skillnad mellan pojkar och flickor. 88,0% av flickorna uppnådde kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse medan motsvarande andel för pojkarna var 72,0%. Det var även skillnad mellan elever som läser svenska och elever som läser svenska som andraspråk. 88,0% av eleverna som läser svenska uppnådde kriterierna medan andelen för eleverna som läser svenska som andraspråk var 63,0%. Andelen för pojkar med svenska som andraspråk är särskilt bekymmersam, endast 42,0% uppnådde kriterierna.

Det är glädjande att det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnåddes. Det ska dock noteras att det trots allt bara var 70,0% av eleverna i årskurs 9 som fick minst betyget E i alla ämnen. 

Det förväntade resultatet “andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” uppnåddes. Det är viktigt för det fortsatta lärandet att barnen går i förskolan.

Verksamhetsberättelsen innehåller naturligtvis även en ekonomisk redogörelse. Årets resultat för BUN uppgår till +2,0 milj kr. Det är en mycket bra budgetföljsamhet med tanke på att nettobudgeten är på drygt 1 miljard kronor (1.032.800.000 kr).

Det kan noteras att vissa skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat:

“Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala, språkliga behov och ökade omvårdnadsbehov.”

Personalkostnaderna har ökat jämfört med 2023. Det beror framförallt på:

“tillförd löneavtalskompensation för 2024, en stor ökning av personalomkostnadspålägget mellan åren samt ökad semesterlöneskuld.”

I verksamheterna under 2024 fanns det 2.119 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg (1-5 år), 1.738 i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-13 år), 4.701 elever i grundskola F-9 och 87 elever i anpassad grundskola åk 1-9.

Nämnden ska sedan få information om en omvärldsanalys för 2026-2028 utarbetad av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunstyrelseförvaltningen. Det är ett underlag inför budgetprocessen som sätter igång vecka 5. I nästa ärende, “Mål- och resursplan 2026-2028; Presentation inför dialogdagar 30-31 januari”, presenterar förvaltningschef Sofia Bråberg vad BUN ska informera budgetberedningen om i denna budgetprocess.

BUN ska besluta om att, tillsammans med socialnämnden, översända ett förslag till yttrande till kommunstyrelsen. I yttrandet tycker Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) att kommunen ska ställa sig bakom slutförslaget “Samverkansavtal ungdomsmottagningen i Västra Götaland”.

Innan ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist, så ska BUN få en sammanställning över alla beslut som nämnden fattade 2024 och om besluten har verkställts.

Tipset är att årets första sammanträde inte kommer att ta alltför lång tid. Men vem vet, det kan bli mycket diskussioner. Det borde bli mycket diskussioner…