Stefan Kärvlings blogg

Det var ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Det tog tid att beta av dagordningens 24 ärenden och ett antal informationspunkter. Jag har tidigare beskrivit två ärenden, uthyrning av Hallevibadet (se “KS (1): Hallevibadet”) och avtalet med Forum Vänersborg (se “KS (2): Forum Vänersborg”). Nu är det läge att redovisa övriga ärenden. (Jag har redan gett en beskrivning av bakgrunden till de andra ärendena och vad de handlade om i ett blogginlägg före sammanträdet – se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)

KS skulle godkänna ett köp av del av fastigheten Fregatten 22 på Lilla Vassbotten/Södra Sanden. Det var inte ett helt enkelt ärende. Den del av Fregatten 22 som kommunen tänker köpa är en relativt liten tomt på 3.700 kvm. För dessa kvadratmeter ska kommunen betala 13 milj kr. Det är ett högt pris för marken, och då hade kommunen ändå prutat ner priset från 18 miljoner.

Det hade inte skett några oberoende värderingar av tomten, men hela Södra Sanden har värderats och den värderingen applicerade man på fastigheten. Priset var rimligt fick KS-ledamöterna veta. Det var nämligen inte själva marken som kommunen betalade för, det var byggvärdet. Man får nämligen bygga upp till 5 våningar på tomten. Och kommunen tänker så småningom bygga ett parkeringshus på den. Inga beslut har fattats om P-huset, men den nya och längre perrongen på järnvägsstationen beräknas vara klar år 2027, och då bör P-huset stå klart fick ledamöterna reda på. Den nya perrongen byggs på en del av den nuvarande parkeringsytan. Så snabbt som möjligt vill förvaltningen därför göra en grusplan på tomten med 50-80 P-platser.

Det var enligt uppgift inte särskilt mycket föroreningar i marken. Oljan, som jag skrev om i en tidigare blogg (se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”), fanns på andra delar av fastigheten Fregatten 22.

Bo Carlsson (C) pratade om att det var “chansartat” med alla stora kommande investeringar på Södra Sanden. Carlsson pratade om 250 milj kr. Jag flikade in att om det bara blev 250 milj kr i investeringar på Sanden skulle kommunen kunna skatta sig lycklig. Bara P-huset skulle kunna kosta 250 milj. Sedan har vi alla föroreningar och inte minst översvämningsriskerna… Jag undrar om kommunen hamnar under miljarden. Det gäller att investera etappvis, menade ordförande Benny Augustsson (S).

Sverigedemokraterna begärde återremiss. De vill komplettera ärendet med en oberoende värdering av tomten på fastigheten. Jag avstod från att delta i beslutet. Ärendet kommer snart till kommunfullmäktige och tills dess får Vänsterpartiet diskutera igenom ärendet ytterligare en gång.

Jag avstod också på ärendet “Svar på motion om att införa resegaranti i färdtjänsten”. Även detta ärende ska beslutas i kommunfullmäktige och då får motionären Ida Hildingsson (V) själv argumentera för varför inte motionen ska avslås, som kommunstyrelsen föreslog.

KS tänkte avslå medborgarförslaget om att avskaffa Vattenpalatset Vänerparken AB:s bokningskrav för besök på helger. Ordförande Augustsson meddelande dock på morgonen att Vattenpalatset hade beslutat att göra just detta. Ärendet utgick därför från dagordningen.

KS röstade med stor majoritet ja till att bevilja Fyrstads Flygplats drygt 2 milj kr för 2025. Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att rösta.

Samhällsbyggnadsnämnden beviljades nästan 15 milj kr i investeringsbudgeten för att se till att en samhällsmast uppfördes på bergen. Beslutet gäller bara under förutsättning att:

“Västra Götalandsregionen beviljar kommunens ansökan om medfinansiering.”

Eftersom det handlade om mycket pengar så var några frågor om kostnaderna på sin plats. Varför var det så dyrt och gick det inte att använda Starlink eller dra fiber i samband med att det grävs för VA-ledningar till Bergagården? Det gick inte, inget av det. En samhällsmast måste uppföras för att det ska bli täckning på hela bergen. Det var inte heller intressant för kommersiella aktörer att uppföra master på bergen. Ärendet beslutas slutgiltigt i KF.

Lokalförsörjningsunderlaget 2026-2035 sammanfattar:

“samtliga lokalbehov inom kommunens nämnder, redovisar nämndernas nuvarande lokalkostnader och lokaleffektivitet i relation till principerna i ”Lokalförsörjningspolicy” för att säkra att kommunens resurser används på ett hållbart och effektivt sätt.”

KSAU:s (kommunstyrelsens arbetsutskott) majoritet, dvs 2 M + 1 SD, ville återremittera lokalförsörjningsunderlaget. Det ville inte S+C. Och ordförande Augustsson (S) konstaterade snabbt på sammanträdet att om det blir återremiss så kommer ärendet inte tillbaka förrän i juni. Och det är alldeles för sent eftersom underlaget ska ligga till grund för MRP 2026. Augustsson nästan vädjade när han sa att om det finns önskemål om kompletteringar i underlaget så är tjänstepersonerna lyhörda och ändrar till nästa år.

Det blev en diskussion mellan framför allt Augustsson och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att KS måste få veta nuvarande lokaleffektivitet. Det finns tomställda kommunala lokaler som kostar pengar och nämndernas behov måste prövas mot dessa. Kommunen borde också bli bättre på samutnyttjande. Som det är nu ser nämnderna bara till sina egna behov och inte till helheten. Augustsson höll inte riktigt med om denna beskrivning. Eckerbom Wendel menade vidare att en återremiss inte skulle inkräkta på budgetarbetet.

Det finns en grupp av enbart tjänstepersoner från olika förvaltningar som arbetar med lokalförsörjning, den så kallade ”Lokalförsörjningsgruppen”. Det känns som om det är viktiga frågor och diskussioner som avhandlas i denna grupp. Det bör finnas anteckningar från dessa möten tyckte Eckerbom Wendel. Överraskande nog, tyckte jag, höll samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) med:

“Jag saknar också protokoll från gruppen.”

Min slutsats av diskussionen blev att Moderaterna borde skicka sina synpunkter till de tjänstepersoner som arbetar med lokalförsörjningsunderlaget så att de kan revidera eller komplettera underlaget nästa år.

Det blev votering och det blev Vänsterpartiet (dvs jag) som avgjorde omröstningen. Med röstetalet 8-7 blev det ingen återremiss.

KS antog både den nya Cykelstrategin och Riktlinjen för klimatstyrande möten och tjänsteresor. Det blev ingen diskussion. Det blev dock en ändring i riktlinjen där en annorlunda definition på tjänsteresa skrevs in i dokumentet:

“Tjänsteresa definieras som en resa som arbetsgivaren beordrat/godkänt för att genomföra arbete på annan plats. Arbetsplatser som är ambulerande, och det i utförandets natur ingår att förflytta sig, omfattas inte av tjänsteresa som definition.”

För övrigt ansåg inte KS att riktlinjen öppnade för fler flygresor som jag befarade. (Se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)

Samtliga andra ärenden beslutades enligt de förslag som låg på bordet. (Vill du veta mer om ärendena så läs gärna nyss nämnda blogginlägg.)

Kommundirektören informerade om enkäten “Förhållningssätt förtroendevalda – tjänstepersoner”. (Det finns många blogginlägg om den här “utbildningen” – se det första “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.) Det visade sig dock att bara resultaten för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen redovisades. Jag reagerade på detta och ville att alla nämnders enkäter skulle redovisas. Alla nämnder och förvaltningar hade ju genomfört enkäten. (Magnus Ekström (KD) höll för övrigt med.) Hur skulle KS och andra kunna utvärdera den förtroendekris som den “första” ursprungliga enkäten strax före sommaruppehållet förra året i KS visade (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”) om inte all fakta redovisades?

På sammanträdet den 9 oktober gav jag uttryck för att de nya enkäterna och undersökningarna inte skulle få skymma de svar som ledamöterna i KS lämnade före sommaren. Nu blev det typ ännu värre, KS skulle inte ens få reda på resultaten av dessa enkäter. Tänker de styrande begrava frågan om förtroendekrisen? Det slutade med att jag i varje fall skulle få enkätsvaren från de olika nämnderna.

Till sist kan jag meddela att kommunens preliminära bokslut visar att kommunen förra året gjorde ett överskott på 69 miljoner kr.