Arkiv

Archive for 29 maj, 2025

Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet

29 maj, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.

Det finns flera företag inblandade i det som ska kallas “Blåsut Höjd”. Det är dock samma person som står bakom företagen och denne person ansökte förra året om bygglov som enskild person. Bygglovet på fastigheten Blåsut 2:18 beviljades som bekant av byggnadsnämnden den 7 april 2025. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det innebär att fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader ska uppföras i ett av de sista obebyggda skogs- och bergsområdena på Blåsut.

Den 15 maj lämnades ett överklagande och yrkande om inhibition in till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det var 25 personer från 14 grannfastigheter som överklagade byggnadsnämndens beslut.

Grannarna har gjort ett imponerande arbete med att författa överklagandet. Det är ett gediget och faktaspäckat dokument på 17 sidor. Grannarna analyserar varenda aspekt av bygglovet och de hänvisar till både lagtexter och domar. Det är inte första gången, tänker jag, som “vanliga invånare” tvingas att på sin fritid sätta sig in i de juridiska resonemangen, spetsfundigheterna och hårklyverierna för att hävda sin rätt mot Vänersborgs kommun. Det skulle inte förvåna mig om Vänersborgs kommun har de mest juridiskt kunniga invånarna i landet…

De klagande grannarna yrkar att:

  • ”Länsstyrelsen ska upphäva det av nämnden beslutade bygglovet i sin helhet.”
  • “Klagandena yrkar också att nämndens beslut om bygglov ska inhiberas.”

Inhibera betyder att Länsstyrelsen ska fatta ett snabbt beslut om att kommunens beslut om bygglov inte får verkställas innan Länsstyrelsen har fattat beslut om bygglovet i sin helhet. De klagande menar att om markförberedelser påbörjas i området kan det medföra irreparabla skador även om byggandet sedan stoppas.

Och det uppmärksammade Länsstyrelsen – och höll med om. Redan igår, onsdagen den 28 maj, beslutade Länsstyrelsen om inhibition. Det innebär alltså att inga arbeten på Blåsut Höjd får startas förrän Länsstyrelsen har fattat beslut om själva bygglovet. En liten, men ändå en framgång för de klagande. (OBS! Tillägg 8/6. Denna uppgift var felaktig! Se ”Tråkig nyhet från Blåsut”.) 

De klagande grannarna har även upptäckt några formella fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens hantering av ärendet. Det visar om inte annat hur grundlig deras överklagan faktiskt är. De tycks inte missa någonting…

Grannarna påpekar för det första “brister i kommunicering av handlingar”.

Byggnadsnämnden har enligt grannarna fattat beslut med stöd av ritningar och handlingar som sakägarkretsen, dvs de klagande grannarna, inte har fått ta del av. Handlingarna har utfärdats senare än de handlingar som de har fått utskickade till sig:

“De handlingar och dessutom de med senare utfärdandedatum, som byggnadsnämnden fattat beslut på har inte kommunicerats med sakägarkretsen vilket utgör ett formellt handläggningsfel.”

Är det på det sättet som grannarna anför är det ett fel i handläggningen som verkar tämligen oprofessionellt från kommunens sida.

För det andra menar sakägarkretsen (grannarna) att bygglovsbeslutet har delgetts via förenklad delgivning och denna har inte varit korrekt genomförd.

De här formella felaktigheterna överklagas också, men jag är inte säker på hur Länsstyrelsen kommer att behandla dem. Det är naturligtvis viktigt att påpeka felaktigheter, men för mig ser det bara ut som det kan ha betydelse om Länsstyrelsen skulle avslå överklagandet på bygglovet i sin helhet. Eller också att Länsstyrelsen skickar tillbaka hela ärendet innan den överhuvudtaget har tittat på själva bygglovet. Vi får se hur Länsstyrelsen hanterar felaktigheterna.

De klagande fortsätter sin överklagan med en kortare bakgrund:

“Byggnationen kommer förändra områdets karaktär väsentligt. I stället för att bo i närheten av ett lummigt naturområde kommer vi att hamna granne till fem (5) flerbostadshus med 24 lägenheter, parkeringsplatser för 24 bilar, 79 cyklar och gångvägar.”

De påpekar också att det faktiskt handlar om 6 flerbostadshus eftersom två av dem är sammanbyggda, nr 5 och 6. (Se bild.)

Och så börjar “allvaret” med att sakägarkretsen sammanfattar på vilka grunder som överklagan av bygglovsbeslutet grundar sig på:

  • “Bygglovet strider mot Stadsplanen (att se som detaljplan).”
  • “Kravet på anpassning till omgivningen är inte uppfyllt.”
  • “Byggnationen medför påtaglig olägenhet för grannar.”
  • “Trafiksituationen är inte tillräckligt beaktad.”
  • “Naturvärden och skyddade arter har inte beaktats.”
  • “Dagvattenhantering är otillräcklig.”
  • “Servitutet för tillfart till grannfastighet riskerar att hindras.”
  • ”Tillräcklig hänsyn har inte tagits till barnperspektivet.”

Den första punkten, om detaljplanen, tar störst utrymme och den sparar jag till nästa inlägg. Jag måste dock direkt konstatera att det i detaljplanen från 1931 finns två hus inritade på kartan. Grannarna motsätter sig inte att dessa två fristående hus med högst två våningar uppförs enligt planen. 

Grannarna menar att byggnadsnämnden i sitt beslut gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Det togs ingen hänsyn till befintlig boende- och bebyggelsestruktur. De anser att de kringboendes intresse av att bevara sin privata sfär och hemfridszon också är ett intresse som måste respekteras. Grannarna hänvisar till PBL 2 kap 1 § att:

“hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.”

De planerade bostadshusen i skogs- och bergsområdet kommer att hamna betydligt högre än omkringliggande fastigheter. Det innebär en betydande insyn mot sakägarkretsens fastigheter skriver grannarna:

“Det kommer påverka och inskränka på sakägarnas livsutrymme med konstant insyn på oss och vårt leverne.”

De nya husen kommer också att påverka skuggningen och leda till ett minskat dagsljusinflöde på de nedan liggande fastigheterna. Grannarna befarar även att det blir en ökad mängd buller och oljud av olika slag från de tilltänkta 24 hushållen.

Sammantaget skulle det här skapa stor olägenhet för grannarna och leda till:

“en betydande inskränkning av sakägarkretsens boendekvalitet”

Sakägarna ägnar ett avsnitt åt trafiksituationen. Den kommer att påverkas på ett sätt som inte kunde förutses i detaljplanen från 1930-talet. Och det är det lätt att hålla med om, och det blir ännu lättare om man åker upp i området och kör på Rostvägen. Rostvägen kommer att utgöra infartsvägen till det tilltänkta bostadsområdet för 24 hushåll.

“Rostvägen som fastigheten Blåsut 2:18 gränsar till är så smal att två bitar inte kan mötas som det ser ut idag.”

Det skriver grannarna, och det är ingen överdrift.

“Ökning av trafiken till följd av byggnationen kommer att leda till trafikproblem, säkerhetsrisker för fotgängare och cyklister, försvårad snöröjning samt begränsad framkomlighet för utryckningsfordon, paket- och postbil samt återvinningsbil.”

Det finns ingen gång- eller cykelväg på platsen och om barnfamiljer bosätter sig på området kommer de knappast att kunna passera säkert med barnvagn. Byggnadsnämnden har knappast beaktat barnperspektivet.

Byggnadsnämnden anser att parkeringsbehovet är tillgodosett och att den ökade trafiken på Rostvägen till följd av byggnationen är acceptabel. Sedan gör nämnden ytterligare ett mycket diskutabelt påstående, nämligen att det:

”finns möjlighet att bredda vägen till 6 meter”

På sammanträdet visade enligt uppgift tjänstepersonerna med hjälp av Google Streetview samt på detaljplanekartan att vägen gick att bredda, på kommunal mark. Jag har dels varit och fotograferat på plats, men precis som förvaltningen använde jag istället Google Streetview…

Det är omöjligt att bredda vägen skriver grannarna – två av huskropparna på grannfastigheterna skulle hamna mitt ute på vägen. Och det syns tydligt på bilden till vänster. Och hur tänker sig nämnden och förvaltningen bredda Rostvägen när två andra byggnader ligger nära vägen mitt emot varandra? (Se bild till höger.)

De här förhållandena är antagligen också anledningarna till att kommunen inte redan har breddat vägen. 

På andra sidan Rostvägen är en markremsa längs hela vägen prickad i detaljplanen. Det är inte tillåtet att bygga på prickad mark, men det gäller inte anläggningar som vägar. Men är marken som omger Rostvägen kommunal? Enligt Lantmäteriets kartor är den inte det – se bild nedan.

Alla fastigheter är privata, ända fram till Rostvägen. Jag vet inte hur förvaltningen tänkte, men kanske har jag missat något…

Planerna är att det ska finnas 24 P-platser för de boende i de fem nya flerbostadshusen. Och trots att det ska finnas plats för 79 cyklar, varav 48 platser ska bli väderskyddade, är det väl inte orimligt att anta att det finns hushåll som har mer än en bil. Det är säkerligen inte heller helt orimligt att anta att några hushåll någon gång får besök… Frågan är var de bilarna ska parkera. Parkering på Rostvägen lär vara utesluten, även om det tydligen, enligt överklagan, planeras för 4 P-platser någonstans vid Rostvägen. (Hittar dock ingen karta på var det skulle vara. Kanske vid krysset, i hörnet på Blåsut 2:18?)

Grannarna till det planerade “Blåsut Höjd” har i sin överklagan till Länsstyrelsen anfört fler skäl till att bygglovet ska upphävas i sin helhet. Jag återkommer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Rostvägen Blåsut