I slutet på sommaren genomförde Vänersborgs kommun en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Jag begärde ut anbuden inklusive prisuppgifterna. Då återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet… (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Och den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”):

“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”

Jag överklagade beslutet till Kammarrätten (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”) och förlorade (se “Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?”). 

Men skam den som ger sig. Anser man att man har rätt så är det bara att kämpa på, även om det snart är jul. Och domen var oerhört kortfattad och “bekväm”. Kammarrätten gjorde ingen egen, självständig prövning. Kammarrätten beskrev bara uppgifternas innehåll, hänvisade till lagrummet, och accepterade helt kommunens uppgifter.

Dessutom har Vänersborgs kommun börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De tycks som om kommunen har ändrat policy de senaste åren i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, politiker och revisorer att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför nödvändiga beslut inte fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) Det är en utveckling som minskar insyn och kontroll och därmed undergräver demokratin.

Idag måndag skickade jag iväg min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen.

==

ÖVERKLAGANDE

Till: Högsta förvaltningsdomstolen

Saken: Begäran om utlämnande av allmän handling – tillämpning av 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.

Yrkande

Jag yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd och, efter prövning, upphäver kammarrättens dom samt förordnar att de begärda handlingarna ska lämnas ut.

Skäl för prövningstillstånd

Målet aktualiserar grundläggande frågor om hur sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen ska prövas, särskilt:

• vilken grad av konkretisering som krävs för att skaderekvisitet ska anses uppfyllt, och
• om en domstol kan grunda sekretess på allmänt hållna och hypotetiska påståenden om framtida ekonomiska effekter.

Kammarrättens dom ger uttryck för ett synsätt där uppgifter i praktiken blir sekretessbelagda enbart därför att de förekommer i en upphandling, vilket riskerar att urholka offentlighetsprincipen. Frågorna är därför av principiell betydelse.

Grunder för ändring

1. Kammarrätten gör sekretess beroende av att uppgifter ”förekommer i en upphandling”

Kammarrätten konstaterar att de begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser, samt att dessa uppgifter ”förekommer i en upphandling”. På denna grund anges att 19 kap. 3 § första stycket OSL är tillämplig.

Resonemanget är ofullständigt.
Att uppgifter förekommer i en upphandling är inte i sig tillräckligt för sekretess. Bestämmelsen kräver därutöver att det kan antas att utlämnande medför skada. Någon sådan självständig prövning av uppgifternas skaderisk redovisas inte.

2. Skadebedömningen bygger uteslutande på kommunens påstående

Kammarrätten grundar sin bedömning på:

”vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt”

Domstolen analyserar inte:

• på vilket sätt en negativ påverkan skulle uppstå,
• vilka konkreta omständigheter som talar för detta, eller
• hur just de aktuella uppgifterna skulle kunna orsaka skada.

Ett påstående om att något kan påverkas negativt är hypotetiskt. När domstolen accepterar ett sådant påstående utan egen analys överlåts i praktiken sekretessbedömningen till den utlämnande myndigheten.

3. Skadebedömningen riktas mot fel skyddsintresse

Kammarrätten anger uttryckligen att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om uppgifterna lämnas ut.

Sekretess enligt 19 kap. 3 § OSL är emellertid avsedd att skydda enskilda näringsidkares affärs- och driftförhållanden, inte myndigheters egna ekonomiska intressen eller deras bedömningar av framtida upphandlingsutfall.

Domskälen innehåller ingen prövning av om någon enskild leverantör riskerar skada, eller på vilket sätt. Redan detta innebär att bestämmelsen har tillämpats utanför sitt avsedda tillämpningsområde.

4. Uppgifternas faktiska innehåll och känslighet prövas inte

Domstolen konstaterar att handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser men analyserar inte:

• om uppgifterna är standardiserade eller allmänt kända,
• om de är marknadsmässiga eller unika,
• eller om de avslöjar några särskilda affärsstrategier.

Sekretessprövningen måste vara uppgiftsbunden och konkret. En generell hänvisning till uppgifternas art utan analys av deras faktiska känslighet uppfyller inte detta krav.

5. Upphandlingens stadium beaktas inte

Kammarrätten anger endast att uppgifterna ”förekommer i en upphandling” men redovisar inte om upphandlingen är pågående eller avslutad, om avtal har tecknats eller om konkurrenssituationen alltjämt påverkas.

Upphandlingens stadium är en central omständighet vid bedömningen av skaderisk. Avsaknaden av en sådan prövning leder till en schablonmässig tillämpning av sekretessbestämmelsen.

6. Domskälen saknar redovisning av en självständig domstolsprövning

Domskälen består i huvudsak av:

• en beskrivning av uppgifternas innehåll,
• en hänvisning till lagrummet, och
• ett accepterande av kommunens uppgifter.

Det framgår inte hur domstolen själv har bedömt sannolikheten för skada eller sambandet mellan utlämnande och skaderisk. Detta begränsar insynen i rättstillämpningen och försvårar effektiv överprövning.

Sammanfattning

Kammarrätten har tillämpat 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen utan att:

• pröva skaderekvisitet konkret,
• identifiera rätt skyddsobjekt,
• analysera uppgifternas faktiska känslighet, eller
• beakta upphandlingens stadium.

Presumtionen för offentlighet har därmed satts åt sidan. Mot denna bakgrund bör prövningstillstånd meddelas och domen upphävas.

Vänersborg 21 dec 2025

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

• ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann” – 7 september 2025
• ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen” – 9 september 2025
• ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten” – 10 september 2025
• ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
• ”Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen” – 22 december 2025