Stefan Kärvlings blogg

För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan (se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”) och budgeten för 2026. Jag skrev två längre blogginlägg innan sammanträdet där jag noggrant redogjorde för innehållet i de så kallade budgetanvisningarna, som kommunstyrelsen beslutade om den 26 februari (se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”), och förvaltningens förslag till budget för BUN utifrån dessa. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

KS lämnade följande uppdrag till BUN och de andra nämnderna:

”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”

Barn- och utbildningsförvaltningen menade att volymminskningen på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren frigjorde budgetmedel. Det skulle möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Men samtidigt skulle förskole- och grundskoleenheternas budget minska, och:

“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan ska minskas med motsvarande ungefär 8,8 milj kr. 

Jag skrev i blogginlägget “BUN: Budget 2026 (2/2)” att det torde vara omöjligt att minska antalet klasser på en skola. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Men jag förbisåg att det sker två val under elevernas skoltid – till förskoleklassen och till åk 7. När elevantalet minskar i blivande åk 7 kan ju en hel klass tas bort på t ex Silvertärnan. Det kan bli 4 klasser i stället för 5. De kanske 20 eleverna som “blir över” kan placeras ut i klasser, inte bara på Silvertärnan som jag tidigare antog, utan också användas för att öka klasstorlekarna bland blivande 7:or på både Torpaskolan och Vänerparkens skola. Och motsvarande i förskoleklasserna… Färre klasser – till priset av att de blir fler elever i varje klass.

I förvaltningens förslag ingick fler besparingar t ex en neddragning av centrala tjänster. En sådan neddragning skulle spara 3,1 milj kr. Sammanlagt skulle de frigjorda medlen på grund av volymförändringarna innebära en besparing på 13,244 milj kr. Dessa pengar skulle alltså satsas på förskolan – se ovan. Och till ökade IT-kostnader på 4,544 milj kr.

Förvaltningens budgetförslag anammades av de styrande partierna, S+C+KD+MP. Ordförande Bo Carlsson (C) hade varit tvungen att lämna sammanträdet så ordet fördes av 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S), som ersatte Carlsson som mötesordförande.

Slättmyr ansåg inte att personaltätheten skulle sjunka eller att det skulle bli sämre i grundskolan. Hon förlitade sig på att rektorerna skulle fixa detta.

Vänsterpartiet var det enda partiet som ifrågasatte och argumenterade mot neddragningarna av personalen. Och det känns knappast rättvist att lämna över bördan att göra nedskärningar på rektorerna. De har en lag att följa och neddragningarna kan göra det svårt eller omöjligt att följa Skollagen. Jag är också övertygad om att nedskärningar av personal krockar med den ambition rektorerna har med skolans verksamhet. Om politikerna beslutar att personal ska friställas för att “klara budgeten” borde de också ta ansvar för nedskärningarna och de konsekvenser som dessa för med sig.

Besparingarna på grundskolan skulle medföra större klasser. Det ifrågasattes inte av någon. Ingen kommenterade, mer än Vänsterpartiet. Större klasser skulle ge en stor effekt både på arbetsbördan (det är en enorm skillnad mellan att ha 25 eller 30 elever i en klass) och på arbetsmiljön. Trivseln skulle minska och otryggheten öka. Risken skulle bli större att personalens mående försämras och att sjukfrånvaron ökar. 

Fackförbunden skrev i förhandlingarna med arbetsgivaren:

“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”

Vänsterpartiet höll med fackförbunden. Även tjänstepersonerna i förvaltningen skulle vilja ha mer resurser för att behålla all personal… Men jag tror att de ansåg att det vet politikerna redan – och det är vi politiker som bestämmer budgeten.

Bo Carlsson deltog inte under budgetärendet i BUN, men på onsdagen veckan efter, den 16 april, var det kommunfullmäktige. Under ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2024” gick Carlsson upp i talarstolen, och sa (fetstilen är min):

“Vi hanterar våra pengar inom den budgeten vi har fått oss tilldelad. Det sker inte utan smärta ute i verksamheten. Vi pressar vår personal hårdare och hårdare för dom ska hinna med dom arbetsuppgifter som vi vill ha uträttat och ni i fullmäktige har bett oss uträtta på våra verksamhetsområde. Vi måste komma till någon förändring här då. En av dom förändringarna är att vi måste se till att dom som, lärare och dom som aktivt jobbar i skolan måste få mer tid för barn och elever. Och mindre tid för att sköta en massa byråkrati som vi inte begriper användningen av i alla lägen, i varje fall inte jag. Det kanske är nån annan som är bättre på det. Men nånstans måste vi se till så personalen får lite tid att andas och det är den viktigaste slutsatsen. Men vi försöker alltid att hålla oss inom de, vi håller oss inom de budgetramar vi har till vårt förfogande och då får det konsekvenser. Och det är personalen som får ta smällen och det tycker jag är viktigt att framföra här i talarstolen.”

Det är sant det Bo Carlsson säger, men försöker han sitta på två stolar samtidigt? Centerpartiet tillhör ju de styrande sedan lång tid tillbaka och är medansvarigt för den urholkning av resurser som har skett i förskola och grundskola under de senaste 10 åren. Eller vill Carlsson på detta sätt markera för sina kollegor i de styrande partierna att de måste slå in på en annan väg?

Det blev en del diskussion kring det särskilda stödet. Vänsterpartiet, återigen, menade att det behövdes betydligt mer resurser till elever i behov av stöd av olika slag. Ingen sa emot, alla tyckte nog det, i varje fall “i teorin”… Jag läste upp vad det stod i verksamhetsberättelsen för 2024 (se “BUN: Budget 2026 (2/2)”):

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”

Det gällde fortfarande sa förvaltningen…

Jag anser inte att det var “taktiskt riktigt” att förvaltningen lade ett sådant här budgetförslag till nämnden utan att vara tydlig med de konsekvenser neddragningarna skulle föra med sig för personal och elever… Och jag är inte heller säker på att förvaltningens prioriteringar var riktiga.

Förvaltningens budgetförslag klubbades igenom. Alla ledamöter från de styrande partierna röstade för, alla ledamöter i opposition, dvs V+M+L+SD, avstod från att rösta.

Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning:

“Vänsterpartiet anser att barn- och utbildningsnämnden behöver ytterligare budgetmedel.

Det är viktigt med en satsning på tidiga insatser i förskolan, att vistelsetiden utökas med 10 timmar och att tjänsten som insatskoordinator permanentas. Men det får inte ske till priset av personalneddragningar eller att alla elevers rätt till särskilt stöd inte kan tillgodoses.

Vänsterpartiet kan i detta läge inte precisera en summa. Det är viktigt att först få en samlad bild över de olika nämndernas behov inför 2026. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.”

Kommunfullmäktige ska fatta det slutgiltiga budgetbeslutet för år 2026 den 18 juni.

I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:

“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever. 

Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…

Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?

Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.

De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:

“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”

Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.

Fackförbunden skriver:

“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”

Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.

De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:

“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”

Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.

Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!

Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.

Fackförbunden skriver:

“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”

Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…

Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”

Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…

Till sist två frågor om budgetförslaget:

• Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter?
• Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare? 

Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):

“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”

Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.

Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.

På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.

Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…

En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.

Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)

Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:

• Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier.
• Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
• I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
• Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
• I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
• I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
• I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
• En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
• En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.
• En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.

Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.

Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…

Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.

Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…

Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:

“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”

Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:

“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”

Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.

Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…

Förvaltningen resonerar vidare:

“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”

Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.

“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”

Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…

Denna resultaträkning finns med i underlaget:

Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.

Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.

Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.