Arkiv
Medborgardialog: Analogt eller digitalt?
Det pågår en diskussion på Facebook om hur medborgarnas synpunkter egentligen kommer att behandlas i den pågående medborgardialogen.
I broschyren ”framtidens skola” så står det:
”För att dina synpunkter ska finnas med som rådgivande till Vänersborgs politiker måste de lämnas senast den 16 mars. Om du skickar dina synpunkter med post måste du göra det senast den 12 mars.”
Det står dessutom att om du behöver:
”…mer utrymme för din text kan du lägga den i ett kuvert och skicka…”
Det ska alltså inte spela någon roll hur medborgarna lämnar sina synpunkter. Oavsett om det sker på att ”gammeldags”, ”analogt” sätt (papper och penna) eller ”digitalt” direkt på kommunens hemsida, så ska alla svar ingå i underlaget till politikerna.
Det här har också bekräftats av Sven-Eric Sjöbergh, som är den tjänsteman som är ansvarig för broschyren, när en orolig förälder frågade. Sjöbergh svarade:
”Du behöver inte vara orolig. Ditt svar tas med, både de svar ni givit på föreslagna alternativ och de fritextavsnitt ni lämnat.
Eftersom det inte går att avsluta enkäten om man inte fyllt i ålder och bostadsort kan vi inte skriva in ditt svar digitalt. Det betyder att när vi behandlar uppgifterna, t ex genom att titta på hur 20-29-åringar i Vargön tycker om fråga 1, kan vi inte utnyttja ditt svar.
Vi kommer dock att publicera alla fritextsvar för respektive fråga osorterat och politikerna får dessutom del av alla de brev, mail osv med synpunkter som inkommit och registrerats. Dina svar kommer alltså ingå i underlaget till politikerna, men vi kan inte använda det i statistiska beräkningar.
Hoppas du känner dig trygg med detta.”
Flera aktiva föräldrar kände sig nog trygga med Sjöberghs svar. Det var ju också så det stod i broschyren.
Men så skrev Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) på Facebook:
”Konstaterar att det är fler än jag som kör på att ‘sista minuten är också i tid’. Det börjar ramla in massor av svar i medborgardialogen. Tyvärr har många missat att det är just enkätsvaren som kommer att sammanställas som beslutsunderlag för politiken; alla andra lösa papper/mail etc kommer inte att ingå i sammanställningen.”
Och då blev alla ”trygga” föräldrar ”otrygga”. Vad menar Lena Eckerbom? Vad gäller? Analogt eller digitalt?
Någon förälder skrev för säkerhets skull till kommunens starke man, Gunnar Lidell (M). Lidell svarade:
”Såvitt jag förstår har Lena redan kommenterat/svarat dig i sin FB-logg. För övrigt förutsätter jag att de besked både du och vi andra fått angående enkät o ”fritextsvar” (vid informationsmöten och mailsvar mm) är det som gäller.”
Jag håller med Gunnar Lidell när han skriver: ”de besked både du och vi andra fått … vid informationsmöten och mailsvar”. Inte besked på Facebook alltså. Inte det Lena Eckerbom skrev. Det är som det står i broschyren och i Sjöberghs svar.
Det ska naturligtvis inte spela någon roll hur medborgarna framför sina synpunkter, ”analogt” eller ”digitalt” – alla svar ska beaktas. Självklart!
Analogt och digitalt!
Ska vi hoppas att Lena Eckerbom Wendels kommentar på Facebook var ett skrivfel, en miss? Å andra sidan står det fortfarande kvar, 10 timmar efter det att det skrevs.
Eller kan det vara så att medborgarna och Lena Eckerbom Wendel pratar om olika saker?
Hur alla synpunkter från medborgarna sedan ska presenteras för politikerna är en annan fråga. Det är ju ganska orimligt att vi andra i BUN, alla utom de tre ordförandena, ska hinna med att läsa allt inskickat material. Vi är faktiskt bara fritidspolitiker.
Och du som fortfarande inte har lämnat dina synpunkter, på fredag är sista dagen! (Klicka här så kommer du till webbenkäten.)
Inför BUN 19 mars: Myter om arenan (3)
Några medborgare har mailat ett antal frågor till mig om Arena Vänersborg. Tyvärr kunde jag inte svara på dem. Så nu sitter jag på min kammare och försöker formulera frågorna på ett kort och koncist sätt, så att jag kan ställa dem på nästa möte med Barn- och Ungdomsnämnden den 19 mars.
Då slår mig helt plötsligt en tanke! När arenan debatterades för ett antal år sedan, så publicerades ett antal myter och sanningar om Arena Vänersborg på kommunens hemsida!
Kommer ni ihåg?!
Redan då var det patetiskt. Och solklart riktat mot den kritik av beslutet som vi i Vänsterpartiet förde fram. (För nytillkomna vänersborgare: Det var bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade mot en arena!) Så här i efterhand, så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta åt eländet…
Här följer fyra av myterna – och sanningarna…
”Myt: Arenan kostar 250 miljoner.
Sanning: Ramen som fullmäktige godkänt är 150 Mkr, varav 10 Mkr går till fotbollssatsningen på Vänersvallen. 20 Mkr beräknas komma ifrån sponsorer. Den kommunala investeringen blir max 130 Mkr.”
”Myt: Satsningen på Arenan tar resurser från barnens utbildning.
Sanning: Arenan är bara en satsning som kommunen gör för våra barn och ungdomar.”
”Myt: Arenan behövs inte, eftersom bandy är en sport i stagnation.
Sanning: Vänersborg är ett starkt bandyfäste.”
”Myt: Arenan hotar kommunens ekonomi.
Sanning: De närmaste tre åren investerar Vänersborgs kommun totalt drygt 600 Mkr, mer än någonsin.”
Kommer ni ihåg?!
När den tidigare vänersborgaren och ordförande i BUN, (S) Anders Larsson (S), i dec 2008 meddelade att kostnaden för arenan hade stigit till 176 miljoner kr så togs sidan bort… I all tysthet.
Så när kostnaden till slut blev omkring 300 miljoner kr, så hade de flesta glömt texten. I varje fall hoppades de som stod som författare till den det…
Oj! Frågorna till BUN då? Jo, de lyder så här:
- Vad är kvar att göra för att en slutbesiktning av Arena Vänersborg ska kunna ske?
- När planeras slutbesiktningen att ske?
- Har brandmyndigheterna godkänt arenan?
Sedan kom jag faktiskt på några frågor helt själv (ja, nästan), fast det handlar mer om IFK
Vänersborg.
- Hur har förhandlingarna fortlöpt den senaste månaden mellan kommunen och IFK Vänersborg när det gäller hyresavtalen på arenan?
- När nu uppsägningstiden för avtalen för tredje månaden i rad ändrades, när uppsägningstiden istället för nio månader har kortats ner till först åtta, därefter sju och för närvarande endast till sex månader, vill jag fråga när förhandlingarna beräknas vara avslutade och avtalen undertecknade?
Jag tror faktiskt att jag har ytterligare några frågor på gång…
Inför BUN 19 mars: Fråga om diarieföring (2)
Den 19 mars har alltså Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Jag har skickat in följande frågor till nämnden:
Syftet med offentlighetsprincipen är att ge medborgarna insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. På så sätt har medborgarna också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet, som funnits i Sverige sedan 1766, är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.
Barn- och Ungdomsförvaltningen och kommunalrådet Gunnar Lidell (M) har använt denna grundläggande demokratiska princip på ett motsatt sätt. Principen har använts för att kontrollera medborgarna.
Det handlar om en handling som kommunalrådet Gunnar Lidell kopierat från en diskussion i en privat Facebookgrupp.
Jan Turvall vid Göteborgs universitet sa till Radio Väst:
“Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Det som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot är följande:
“Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Jag tycker förvisso inte att detta inlägg är särskilt bra formulerat. Men inte kan det väl uppfattas som ett reellt hot mot någon? Mot vem skulle detta i så fall vara? Inga namn nämns.
Offentlighetsprincipen är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle. Därför måste nämnden gå till botten med det inträffade.
- Varför diariefördes handlingen?
- Hur kan en handling diarieföras som inte har inkommit till kommunen?
- Hur kan en handling diarieföras där en massa personer framträder under både namn och bild?
- Om ett inlägg upplevs som ett hot, varför diarieföra alla andra inlägg?
- Varför inte en polisanmälan istället för en diarieföring?
- Skulle jag kunna lämna in mina bloggar till diarieföring? Vart går gränsen? Vem bestämmer denna gräns?
Till sist.
Jag uppfattar att det först blev en berättigad uppmärksamhet kring diarieföringen, att det sedan genom bland annat Gunnar Lidells sätt att formulera sig skapades intrycket av det ”skulle undersökas om det var rätt eller fel” och att det därefter infann sig en förhoppning att det hela skulle falla i glömska.
- Var det rätt eller fel att utdraget från Facebook kopierades och diariefördes?
Inför BUN 19 mars (1)
Jag sitter och bläddrar i mina BUN-papper. Utskicket har nämligen kommit inför Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde måndagen den 19 mars.
Det verkar bli ett ganska späckat möte. Det börjar med en rapport ”avseende uppföljning och kontroll av verksamhet vid enskilda förskolor, fritidshem och enskild pedagogisk omsorg”. En nog så viktig information med tanke på den enorma neddragning som skett på kommunens fritidshem de senaste åren. Det har samtidigt skett en enorm ökning av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det är privata intressenter som ligger bakom denna och här blir det intressant att få höra om vilken kvalitet verksamheten håller. Jag vet inte om förvaltningen har gjort anmälda besök eller inte, men jag vet att besöken, i varje fall så småningom, ska ske oanmälda. Det kan nog vara viktigt.
Den strukturella översynen (den som medborgardialogen handlar om) tas upp som en informationspunkt. Nämnden får besök av två experter på fastigheter. Gunnar Björklund, fastighetschef på samhällsbyggnadsförvaltningen, och Bengt-Åke Andersson, chef på Vänersborgsbostäder, ska uppdatera nämndens kunskaper. Också intressant. Dessutom ska utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh informera. Kanske inte så intressant.
BUN ska fatta beslut om den långa verksamhetsberättelsen för 2011. Den är dock inte utskickad än, så den får jag, om det finns anledning, återkomma till.
Vid varje sammanträde får nämnden en budgetuppföljning. Nu handlar uppföljningen om
årets två första månader.
Grundskolan går minus med 849.000 kr. Då ingår rättegångskostnader med 800.000 kr och skadestånd till fritidspedagoger med 900.000 kr. Vänersborgs kommun förlorade ju ett mål i Arbetsdomstolen mot Lärarförbundet. Det handlade om personal på Fritids som tvingade gå ner i tjänst. Det tycks inte helt rättvist att dessa kostnader ska läggas på en redan ansträngd grundskola och redan ansträngda elever…. Det blir att fråga om hur detta går ihop. Nämndens ordförande tror ju inte att skolorna i Vänersborg uppfyller Skollagen redan som det är…
För övrigt har Gökungen varit hungrig. Som vanligt. Budgetavvikelsen för januari och februari är 1,729 milj kr, dvs arenan har slukat nästan 2 milj mer än beräknat. Fortsätter den att äta i samma takt, så skulle det innebära 10,374 milj kr under hela året. De 8 milj kr som Barn- och ungdomsnämnden (dock inte Vänsterpartiet) har begärt tycks alltså inte räcka till. Och inga åtgärder är i sikte på att göra något åt arenan. Det finns dock en chans att det är stora ”engångskostnader”, men sån ”tur” har vi nog inte. Det blir till att fråga de ansvariga… Vilka de nu är… (Kommunfullmäktige, inklusive Lars-Göran Ljunggren (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M), tyckte ju i maj 2010 att en ”nej-röstande Kärvling” var ansvarig. Får kanske fråga mig själv då…)
Nämnden ska också få lyssna till en konsekvensbeskrivning av budgeten för 2012. Verksamhetscheferna för förskola, grundskola och Kultur och Fritid ska informera. Också intressant. Material ska skickas ut senare. Så även här finns kanske anledning att återkomma.
BUN ska även diskutera Mål- och Resursplanen, dvs budgeten för 2013. Det är dock bara är en informationspunkt, dvs inga beslut ska fattas. Jag tror att det är tänkt att målformuleringarna ska diskuteras på måndag, och inte så mycket ekonomi. Jag får naturligtvis ta reda på detta, även om vi redan nu, Magnus Bäckström och jag, är solklara på vår och Vänsterpartiets ståndpunkt – barnen och ungdomarna måste få mer ekonomiska resurser. Även om detta måste innebära en skattehöjning.
BUN ska också uttala sig om en motion från min vänsterpartikollega Adam Frändelid. Beslutsförslaget är att nämnden:
”ställer sig positiv till motionen om aktivt sommarlov, och föreslår kommunfullmäktige att tillmötesgå förslaget om utredning och översyn av förutsättningarna till ett aktivt sommarlov i kommunens försorg.”
Adams motioner brukar falla i god jord. Undrar hur han bär sig åt?
PS. Är det något ni läsare av denna blogg undrar över inför BUN-sammanträdet, så är det bara att skicka mig frågorna och funderingarna. (karvling@hotmail.com)
Medborgardialog: Demonstration!
Det var en mäktig manifestation i Vänersborg för någon timme sedan. Omkring 500 föräldrar, barn och andra vänersborgare tågade från arenan till Gågatekrysset i centrum. Kravet var att alla skolor i kommunen ska vara kvar.
Väl framme så höll flera föräldrar och elever kortare eller längre tal. Alla skolor var representerade. De kom från Mulltorp, Norra skolan, Dalboskolan, Brålanda, Skerrud och Rösebo. Kanske var det någon från Väne Ryr och Sundals Ryr där också.
Ytterligare ett hundratal intresserade fanns på plats för att lyssna på budskapet. Intresset bland vänersborgarna var stort.
En och annan politiker syntes också till bland alla deltagare.
Det blir en hel del för politikerna att fundera på. Opinionen är stark och demonstrationen var nog något av ett startskott för den kamp som kommer att bedrivas för att behålla skolorna. Det blir inte lätt för de folkvalda att ignorera alla människor….
Det är också tydligt att de flesta demonstranter kopplar samman skolornas framtid med andra ”lokaler” i kommunen. Det var väl ingen slump att demonstrationen utgick från Arena Vänersborg…
Medborgardialog: Demonstration – och folkomröstning?
Nu på lördag kl 11.30 samlas föräldrar, elever och andra engagerade vid Arena Vänersborg för att demonstrera. Demonstrationståget ska gå till Gågatekrysset och kravet är att alla skolor i Vänersborg ska behållas.
Demonstrationen är en direkt konsekvens av den medborgardialog som Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) genomför – och som gick snett. Ett av de förväntade resultaten var att medborgarna skulle få större förtroende för kommunen…. Just nu tycks det som om en hel massa medborgare inte har fått det…
Dialogens syfte, att medborgardialogen skulle medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg, har också gått snett. Istället för en seriös diskussion och dialog kring viktiga skolfrågor, har hela debatten polariserats. Det handlar nu om ”allt eller inget”. Typ.
Och ansvaret till att det har gått snett ligger inte hos föräldrar eller de som har engagerat sig. Orsaken ligger i det material, broschyren ”framtidens skola”, som utarbetats och den information som meddelats. Sällan har väl ett material varit så fullt av felaktigheter, förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga tolkningar. Inga nackdelar med stora skolor och stora klasser har presenterats, inga fördelar med små klasser och små skolor har tagits upp.
När broschyren dessutom bara innehöll alternativ som medborgarna inte ville ha, så förlorades förtroendet fullständigt. Vilka val var möjliga, vilken dialog var möjlig, när Norra skolan, Mulltorp, Rösebo och Skerrud var nedlagda i samtliga alternativ?
Det är väl inte konstigt att många vänersborgare misstänker att hela dialogen är riggad och att syftet bara är att få legitimitet för nedläggningar?
Nu har sprickan mellan medborgare och politiker blivit så total att många vänersborgare pratar om att ordna en namninsamling för en folkomröstning i frågan.
Och visst, skriver 10% av de röstberättigade vänersborgarna på, så måste frågan om folkomröstning tas upp i kommunfullmäktige. I valet 2010 så fanns det 29.059 röstberättigade i Vänersborg. Ungefär 3.000 måste alltså skriva på. Det skulle nog inte vara några problem att få ihop dessa underskrifter.
Det är dock kommunfullmäktige som beslutar om en folkomröstning. Tidigare krävdes det enkel majoritet i fullmäktige för ett avslag av medborgarnas önskemål. Så var det när vänersborgarna krävde folkomröstning om arenan och Huvudnässkolan. Betongpartierna ville inte höra medborgarnas åsikt. De var naturligtvis rädda för att vänersborgarna inte var lika positiva till arenan som de själva. Hur de nu kunde tro det…?
Nu har kommunallagen ändrats – nu krävs det att 2/3 av kommunfullmäktige röstar mot för att folkomröstning inte ska hållas. Eller omvänt, det krävs endast 1/3 av rösterna i fullmäktige för att en folkomröstning ska hållas.
1/3 av kommunfullmäktiges 51 ledamöter är 17 st.
Det är nog realistiskt att tänka sig att det finns så många röster för en folkomröstning, om frågan skulle landa på fullmäktigeledamöternas bord. Om vi räknar bort betongpartierna, så har ”icke-betongarna”, dvs Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, 14 röster i fullmäktige. En av Sverigedemokraterna har på Facebook sagt, att hon och hennes kollega stödjer allt som verkar för ett bevarande av landsbygdsskolorna. Det betyder 16 röster. Centerpartiet, som försöker tvätta av sig betongstämpeln, har 3 ledamöter. Och när det gäller landsbygdsskolorna är centerpartisternas inställning klar, de ska bevaras. (Även om inte detta gällde skolor i stan, som Huvudnässkolan…) Jag har svårt att tänka mig att inte Centerpartiet skulle stödja en folkomröstning.
19 röster för en folkomröstning betyder att det skulle bli en!
Och att rösta för en folkomröstning i kommunfullmäktige innebär ju egentligen inte att man tar ställning i skolfrågan, man tar ställning för att medborgarna ska få bestämma.
Ur demokratisynpunkt är dessutom folkomröstningar det ultimata. I en sådan får ju alla medborgare säga sin mening. Och nog kan man väl tycka att en folkomröstning är en naturligt följd av misslyckandet med medborgardialogen…
Men framför allt tror jag att en folkomröstning skulle kunna fungera som en viktig vägvisare för politikerna på hur mycket vänersborgarna prioriterar skolan och kostnaderna för denna gentemot andra kommunala åtaganden.
Medborgardialogen: Små skolor och små klasser
I ett flertal blogginlägg har jag kritiserat broschyren ”framtidens skola”, som har gått ut till samtliga hushåll i Vänersborg. Jag har påstått att broschyren, som ligger till grund för medborgardialogen, innehåller förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar. På gårdagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden upprepade jag kritiken. Då svarade ingen.
Istället kom ett ”svar” från TT idag.
”Elever från mindre klasser får bättre resultat” (DN:s rubrik)
Det har nämligen publicerats en forskningsrapport, ”Långsiktiga effekter av mindre klasser”. Den har funnits ett tag på engelska, men nu har den översatts. (Jag nämnde den faktiskt i en tidigare blogg, ”Medborgardialog: Lokalytor”. Du kan hämta rapporten här.)
Så här lyder forskarnas egen sammanfattning av rapporten:
”Vi studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder.
Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.”
Det här är naturligtvis ytterligare en spik i kistan på broschyren. Broschyren utgår ju ifrån att ”allt litet är dåligt, allt stort är bra”. I broschyren hittar vi meningar som:
- ”storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov”
- ”klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora.”
- ”Det kräver större skolor med fler lärare som kan samarbeta.”
- ”Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor.”
- ”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
- ”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
- ”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever (det kan jag hålla med om, i Sundals Ryr går inte en enda elev; min anm.) för att uppfylla kraven i den nya skollagen.”
- ”Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
- ”I andra fall blir klasserna för små, men samma antal lärare behövs i undervisningen. Det gör att resurserna inte kan användas effektivt.”
- ”Om antalet elever ökar kan skolorna ta emot något fler elever genom större klasser på Granås skola.”
- ”Genom att samla alla F-6-elever på tre skolor och skapa mer jämnstora klasser, kan lärare och annan personal arbeta i en mer effektiv organisation.”
- ”Frändeskolans elevantal är egentligen för litet för att man ska kunna använda resurserna på ett effektivt sätt.”
Som sagt, ju större, ju bättre. Det har dagens forskningsrapport slagit hål på. Och är det så, att det finns andra rapporter som säger något annat, så måste de som har skrivit broschyren ”framtidens skola” åtminstone uppge vilka rapporter de stödjer sig på.
Oj! Nu är jag orättvis. Det gör man ju visst. De som har skrivit broschyren stödjer sig på en forskningsrapport, Synligt lärande” av forskaren John Hattie. (För en sammanfattning av Hatties rapport se ”Synligt lärande”.)
Den här forskningsrapporten tog styrgruppen för medborgardialogen upp vid ett möte. I minnesanteckningarna från mötet skrivs det att på hemsidan ska det finnas en:
“Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det har två vänersborgare reagerat på. De skriver i ett email till nämndens ledamöter:
”Ett argument från tjänstemännen för att lägga ner de mindre skolorna grundar sig i ett resonemang om optimal skolstorlek. Man hänvisar här till forskaren John Hattie och har, efter begäran, på hemsidan lagt upp det material man grundar sig på. Det handlar om en rapport från Sveriges kommuner och landsting där man går igenom Hatties studie Visible Learning.
Denna rapport berör dock endast perifert frågan om skolors storlek och ger inte några som helst belägg för de slutsatser man dragit. Istället slår man tvärtom i den slutliga sammanfattningen fast att: ‘enligt Hattie lägger vi alltför mycket fokus på att diskutera saker som egentligen inte har så stor betydelse för elevernas studieprestationer exempelvis skolstrukturella faktorer som skolstorlek eller klasstorlek’ (sid. 62).
Intressant att notera i sammanhanget är dock att den enskilt största negativa påverkansfaktorn i hela rapporten är just byte av skola (sid. 25).
…
Sammanfattningsvis motsäger rapporten såväl de slutsatser man dragit som det sätt man använt sig av materialet.
Genom att använda denna text om John Hatties forskning på ett uppenbart felaktigt sätt anser vi att tjänstemännen i Vänersborgs kommun gjort sig skyldiga till inkompetent, vilseledande och därigenom också oetiskt användande av vetenskapligt material.”
Så skriver alltså två vänersborgare. Och visst ligger det något i detta…
Hatties absolut viktigaste slutsats är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. När Hattie ställer upp de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat, så ser man att dessa kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie skriver om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Dagens BUN: Arenan, medborgardialogen och IFK
På dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) diskuterade vi om arenan skulle få ytterligare 8 fräscha miljoner, varav 2 till advokatkostnader. Eller ej. Vänsterpartiet sa nej, de andra sa ja och några sa ingenting. (Om skälen till Vänsterpartiets nej, se gårdagens blogg ”Gökungen vill ha mer, mer, mer…”)
Kerstin Andersson (FP) hävdade:
”Kapitaltjänstkostnaderna måste betalas. Annars kommer kronofogden.”
Undrar vem som kommer, om kommunen har för lite pengar kvar till barnen och ungdomarna?
Marianne Karlsson (C) visste inte riktigt vilken stol hon skulle sitta på i frågan. En gammal centerpartistisk ovana för övrigt… Av någon anledning var alltså Karlsson kluven. Centern är ju tillsammans med sossarna, och en del andra partier, ansvariga för hela bygget. Kanske har det gått upp för centern vad vänersborgarna faktiskt anser om alla miljoner till arenan?
Karlsson röstade, tja vad? Hon sa först att hon ville ha återremiss. Sedan skulle hon rösta ja till mer pengar, om hon fick en liten anteckning tagen till protokollet. Och det fick hon. Marianne Karlsson skrev i anteckningen, att de utredningar BUN ville ha i september, skulle tillsättas. Med andra ord, Centerpartiet tog delar av Vänsterpartiets förslag i sin protokollsanteckning. Sedan avstod Marianne Karlsson från att rösta…
Ett nytt litet grepp.
I voteringen röstade Miljöpartiet med Vänsterpartiets förslag. Det gjorde också Välfärdspartiet, dock med orden:
”Härtill är jag nödd och tvungen.”
När biskop Brask skrev detta på en liten lapp på 1500-talet, så var innebörden att han inte menade det han sa. Var det så Välfärdspartiet menade också? Var Välfärdspartiet egentligen för mer pengar till arenan? Biskop Brask ville undvika att förlora livet. Undrar vad Välfärdspartiet ville undvika – att förlora väljare?
De andra partierna sa ja till mer pengar. Ingen sosse yttrade sig, så klart, men de röstade mangrant ja. Så klart.
Det informerades också om medborgardialogen på sammanträdet. Kerstin Andersson (FP) riktade beröm till de medverkande:
”Ni skötte det professionellt. … Ni mötte människorna på ett bra sätt.”
Tja…
Jag framförde min syn på broschyren. Att broschyren innehöll sakfel, misstolkningar och tendentiösa tolkningar. Vid ett tillfälle sa jag till och med att den var en katastrof. En del av de argument och exempel som finns i mina bloggar om medborgardialogen framfördes.
Och… Blev det en livlig diskussion? Nä, ingen av de ansvariga svarade ens. Ingen försvarade broschyren!
Kanske var det så att budskapet inte gick fram? Jag tog det en gång till. Lite kortare, lite nya exempel. Fortfarande inte ett ljud…
Hmmm….
Vänsterpartiet ställde också frågan, varför inte politikerna i presidiet (Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD)) sa som det var till nämnden, vid de två tidigare sammanträdena i år, dvs att de faktiskt hade deltagit i utformningen av innehållet i broschyren – och alternativen.
Lena Eckerbom Wendel sa att politikerna inte hade diskuterat detaljer och att de inte hade ”petat” i förslagen.
Hmmm….
Det är väl många som har sett protokollen från styrgruppens möten, där presidiepolitikerna ingick…? Se bloggen ”Medborgardialog: Styrgruppen”, eller varför inte Buccis blogg? Den föredragande tjänstemannen sa:
”Styrgruppen har beslutat om alternativen.”
Precis!
Eftersom många medborgare ifrågasätter hyrorna för de olika skolorna, så efterlyste jag mer information om detta. Vänsterpartiet föreslog att någon tjänsteman från Fastighetsenheten bjöds in till nästa BUN-sammanträde.
Det höll en sosse med om. Det var enda gången kommunens största oppositionsparti sa något på mötet.
Tja… Oppositionsparti och oppositionsparti…
Ordförande Lena ska undersöka möjligheten att bjuda in någon från Fastighetsenheten. Hon sa också att det saknas mycket fakta och information i broschyren. Lite av ett understatement. Det skulle dock tas fram bättre uträkningar och mer fakta när besluten väl ska tas…
Vänsterpartiet hade också några frågor om kommunens hyresavtal i arenan med IFK Vänersborg.
BUN fick av Lena Eckerbom Wendel reda på att förhandlingar pågår och att de ska vara avslutade innan februaris utgång. Det är tjänstemännen i förvaltningen som har mandat att förhandla, eftersom det handlar om hyresavtal under 2 år. Förvaltningen har fått order om att inte gå ner i hyra jämfört med det tidigare avtalet.
IFK Vänersborg vill ha lägre hyror. Och det kan man ju förstå när man väl hemkommen från sammanträdet får höra i radion (källa) att IFK för närvarande har:
”skatteskulder på 85 520 kronor hos Kronofogden.”
Till sist. Kristdemokraternas ankare i nämnden, 2: vice ordförande Orvar Carlsson, hade varit på ett frukostmöte i arenan.
”En förmån.”
tyckte Orvar. Sådana förmåner får man när man tillhör det rätta gänget, även om man bara har 2 mandat i fullmäktige…
Medborgardialog: Broschyren "framtidens skola"
Nu ska broschyren/tidningen med den missvisande och vilseledande titeln ”framtidens skola” (jo, det är ett ”litet F” i början, det är väl modernt…) ha hamnat i medborgarnas brevlådor. Framtidens skola i Vänersborg handlar ju inte om att satsa på skolan – det handlar om att spara på den…. ”Framtidens skola”…? (Med litet F.)
Informationsmötena kring medborgardialogen har också startat. Själv var jag i Frändefors kyrka igår. Hit brukar jag gå två gånger om året, på skolavslutningarna. På något sätt kändes detta också som en skolavslutning – ett avslut på skolorna i Dalsland.
Mötet var välbesökt, hela kyrkan var packad. Mötet varade i drygt 2,5 timmar, och då var det ändå väldigt många som inte hade fått möjlighet att ställa sina frågor och framföra sina synpunkter. Men det var ändå ingen tvekan om vad medborgarna i Dalsland tycker. De vill ha kvar sina skolor.
När jag har läst broschyren och hört på informationen, så kan jag inte låta bli att undra: Är det verkligen en dialog som eftersträvas?
Informationen har arbetats fram av tjänstemännen, med utvecklingsledare (fd områdeschef) Sven-Eric Sjöbergh i spetsen. Det är viktigt att veta. Möjligtvis har informationen godkänts av Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Det vet jag dock inte säkert, men mycket tyder på det. Jag vill poängtera att inga andra politiker har deltagit i utformningen av informationen. Vi andra i Barn- och Ungdomsnämnden har inte haft den minsta insyn eller aning om innehållet.
Mycket i informationen kretsar kring lokaler och lokalkostnader. Hela informationspaketet har som utgångspunkt att skollokalerna är för dyra och att skolor därför måste läggas ner. Och så letar tjänstemännen helt enkelt efter så många skäl som möjligt som stöder denna åsikt. Jag tänker skriva om dem i ett senare inlägg. Här tänker jag diskutera några av de förutsättningar som broschyren ger medborgarna.
I broschyren presenteras hela tiden argument för större klasser och för större skolor. Allt som talar mot förtigs. Och inte bara det, sanningen förvrängs, fakta misstolkas och beskrivningar och tolkningar är både tvivelaktiga och tendentiösa.
Därför anser jag att informationsmaterialet, som nu är utskickat, inte kan ligga till grund för en verklig och seriös medborgardialog. De ramar som broschyren ställer upp ger inte medborgarna de riktiga och verkliga förutsättningarna. Och dessa förutsättningar styr hela medborgardialogen. Tar man dem för givna så blir det helt enkelt inte mycket till dialog. Jag kan helt enkelt inte ställa mig bakom den information som ges!
Låt mig göra en genomgång av broschyren.
Direkt på sidan 3 hittar vi följande:
”Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov.”
Naturligtvis kan man undra när klasstorleken i Vänersborg styrdes av elevernas behov? Har den någonsin gjort det under de senaste 10-20 åren? Och man kan väl naturligtvis undra om det någonsin ska bli fallet. I faktarutan omedelbart under så står det:
”Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora”.
Jasså, ”jämnstora” – inte efter behov då? Eller har samtliga elever samma behov av större klasser?
Det står också på sidan 3 att
”… kan ge extra stöd – både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.”
Detta återkommer också på nästa sida och då hänvisas till Skollagen. Detta vore naturligtvis önskvärt, och lärare gör så gott de kan och hinner säkerligen med det också, kanske, men det står inte i Skollagen. Där talar man bara om extra stöd till de elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. Inte de som ”ligger före”.
Det påstås på sidan 4 att för att ”alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning” krävs det:
”större skolor med fler lärare som kan samarbeta”.
Det här är en tolkning som naturligtvis inte på något sätt behöver stämma. Det är de för Sverige gemensamma kunskapskraven som ska garantera en likvärdig bedömning. Skollagen säger inget om att det måste vara många lärare på samma skola som måste samarbeta.
Den här terminen träffas t ex samtliga lärare i alla högstadier och i alla ämnen fyra gånger för att diskutera bedömning. Är inte det ok? Tycker inte förvaltningen att det här är ett exempel på samarbete? Måste alla jobba på samma skola? Nonsens.
Likadant på nästa punkt (s 4):
”Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhället. … Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.”
Återigen en tolkning, som inte har något som helst stöd i beprövad erfarenhet eller forskning. Jag förstår inte hur man tänker. Menar man att landsbygdsbarn är inskränkta på något sätt?
På sidan 4 står det också att det är önskvärt att
”rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet”
Självklart är detta önskvärt. Men det är väl bara att fråga vilken rektor som helst hur mycket tid de har till det. Varje torsdag ska t ex alla rektorer infinna sig en heldag i kommunhuset. Då kallas de av förvaltningen. Det är 20% av rektorernas arbetstid. Mötena är bestämda på förhand, oavsett om det de ska prata om är viktigt eller inte. Det tycks i varje fall vara viktigare än att rektorerna befinner sig i det dagliga arbetet. Enligt förvaltningen. Dessutom är det väldigt ofta som rektorerna måste lämna sin skola fler dagar i veckan.
För att få rektorerna att delta i den vardagliga verksamheten har broschyren en mycket speciell lösning (ni känner igen den):
”måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Logiken i detta resonemang är skrivet i stjärnorna. Fråga en rektor på en skola med många elever hur mycket tid de har till att t ex besöka lektioner. Det är snarare tvärtom. Ju fler elever, ju fler elevvårdskonferenser. Ju fler lärare, ju fler medarbetarsamtal. Osv osv.
På sidan 4 redogör också broschyren för kommunens mål. Men, kommunens mål är helt underordnade. Skolan styrs av Skollagen och läroplanen! Det är de som gäller. Punkt. Kommunens mål är i det närmaste ointressanta. Kommunens uppgift är att se till att de nödvändiga medlen, t ex ekonomiska förutsättningar, ges till skolorna så att de kan uppfylla de nationella styrdokumenten. Här vore det verkligen på sin plats att poängtera Skollagen!
På sidan 6 skriver tjänstemännen rent ut att:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Hallå eller!? Den nya Skollagen gäller från och med 1 juli 2011. Har Vänersborg skolor som bryter mot Skollagen redan nu? Då är det kris! Då måste väl skolorna omedelbart läggas ner?! Då behövs väl ingen medborgardialog?!
Eller också tillförs resurser så att skolorna kan uppfylla Skollagen… Kommunen måste ju följa lagen! Eller? (Läs gärna mer om detta här.)
Å andra sidan har en skolas storlek inget som helst att göra med Skollagens krav. Det står inte i någon Skollag att skolor måste ha en viss storlek. Jag kan tänka mig att en skola med 20 elever kan uppfylla Skollagen, bara den får tillräckliga resurser!
På sidan 7 i broschyren:
”Det finns inga pengar för att ge särskilt stöd till elever som behöver det.”
Det är kommunens skyldighet att ge detta stöd! Oavsett klasstorlekar eller annat! Om det inte görs nu, vilket torde vara fallet, så bryter kommunen mot Skollagen.
Vidare på sidan 7:
”En stor del av lärarresurserna går åt till att ge eleverna minsta garanterade undervisningstid.”
Jaha? Hur tänker man nu? Är det inte självklart att det ska finnas en lärare på varje lektion? Fast det är klart, Sven-Erik Sjöbergh har en gång på fullaste allvar föreslagit att elever på Dalboskolan ska undervisas via en storbildskärm på en länk från stan…
Det står att skolor har klasser på upp till 40 elever (s 6-7). Det skriver tjänstemännen som att detta vore något positivt. Men klasserna kan:
”delas i mindre grupper vid behov”
Jaha, hur ofta har skolorna ifråga undervisning med 40 elever på en gång? Att en klass är så stor är ju oftast en administrativ fråga. I verkligheten kanske klasserna är delade hela tiden. Tror tjänstemännen att undervisning fungerar med klasser på 40? Varför då nöja sig med att dra gränsen vid 40? Varför inte 50? Eller 60? Eller varför inte smälla in den centrala skolenheten i arenan och köra föreläsningar med 500 elever?
Det är precis som om eleverna skulle få mer lärartid med större klasser. Förvaltningen menar att om det är 20 elever med en lärare, så blir det mer lärartid än om klassen hade bestått av 30 elever. Då skulle man kunna bli 1,5 lärare menar förvaltningen. Men, eleverna får väl inte mer lärartid då? Det blir ju precis lika mycket lärartid per elev!
Alla skolor påverkas på något sätt i broschyrens olika alternativ. Nästan…
Varför sitter Vänerparken i ”orubbat bo”? Kommunens dyraste skola. (På grund av både höga lokalkostnader och profilklasserna.) På Vänerparken går det ju bara 220 elever? Hur kan de ”uppfylla Skollagen”, men inte Dalbo med 192 elever?
Förvaltningen påstår att Tärnan, Torpa och Vänerparken är en skola med tre byggnader. Ska man skratta eller gråta? Det vet väl alla att detta bara är en administrativ indelning, inget annat. Då kan man väl lika gärna slå ihop Dalboskolan med centrala skolenheten…? En skola med fyra byggnader… Vad är skillnaden? För övrigt finns det lärare på Dalbo som har en del av sin tjänst på Vänerparken. Någon har det på gymnasiet(!). Någon på Öxnered. På Frändeskolan…
Och så var det här med pilarna på sidan 8 och 9…
Vilka elever ska det flyttas på? De som har kortast resväg antagligen. Och det ser ju alla, det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan… Det här påstår förvaltningen var ett misstag, ett slarvfel. Vi får väl tro det…
Jag nöjer mig med dessa kommentarer kring de förutsättningar för medborgardialogen som ges.
Det är emellertid intressant att notera att det i informationen inte finns med något positivt om små skolor. Det sägs t ex inget om landsbygdsskolornas positiva effekter på eleverna. Det finns inte heller med något om de negativa effekterna av stora skolor eller klasser. Eller om bussresornas effekter på barnen och ungdomarna. Eller att det inte finns någon forskning som visar att större skolor har bättre meritpoäng.
Men det har nog alla som läser materialet redan märkt.
Med andra ord. Informationen från tjänstemännen kan sammanfattas med: Allt litet är dåligt, allt stort är bra.
Och apropå förutsättningar.
Tänk om medborgarna vill satsa mer pengar på skolan, på alla skolor? Tänk om de vill att arenan ska säljas och att arenans 30 miljoner per år ska läggas på barnen och ungdomarna istället? Tänk om medborgarna vill betala 50 öre extra i skatt (per 100 kr) för att ge mer pengar till våra elever? Varför finns inte dessa alternativ med?
Och som sagt, jag återkommer till hyrorna. Det är lite mer komplicerat. Ni som vill veta lite mer redan nu om lokalkostnaderna, kan läsa i två tidigare blogginlägg som jag skrivit. (Skrämmande siffror på skolkostnaderna! och Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor.)
Ett av målen med medborgardialogen var att stärka förtroendet för kommunen. Det målet har redan ”gått åt skogen”. Med sådan här information ökas inte förtroendet.
Och handlar det om en dialog? Eller handlar det om att medborgarna ska få välja mellan pest och kolera – efter det som nog var ”en av de längre predikningar som hållits i kyrkan”? (Citat TTELA.)
Medborgardialogen
Igår eftermiddag (fredag) fick Barn- och Ungdomsnämnden information om vilken information som ska gå ut till medborgarna i den kommande medborgardialogen.
Informationen som Barn- och Ungdomsnämnden fick ta del av igår är sammanställd av tjänstemännen, av Barn- och Ungdomsförvaltningen. Så är också de alternativ till olika ”skolscenarier” som medborgarna får i sin hand nästa vecka. Vi i nämnden har nu fått se 
alternativen, men vi har inte kunnat påverka dem. Faktiskt inte på något sätt. Om det gäller nämndens tre presidieledamöter, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), låter jag vara osagt. Det lutar nog åt att de har haft ett finger med i spelet…
Det finns en uppfattning hos en del medborgare att det inte spelar någon roll vad de tycker, att allt är bestämt i förväg. Det är en missuppfattning. Det är inte bestämt. Tror jag. Barn- och Ungdomsnämnden har i varje fall inte fattat några som helst beslut i frågan om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Och det är väl ingen hemlighet att det ryms oerhört många åsikter i nämnden. Men det är klart, mini-alliansens ledamöter (M, FP, KD) kommer allt bättre överens med de socialdemokratiska… 
(Tillsammans har de majoritet i både nämnd och fullmäktige.)
Men min åsikt är att det är oerhört viktigt att alla som är intresserade av skolfrågor gör sin röst hörd i den kommande medborgardialogen!
Vi i nämnden fick alltså information om alternativen igår. Vi är dock, om än inte beslagna med juridiskt bindande tystnadsplikt, i varje fall ombedda att inte avslöja alternativen i förväg. Jag tänker respektera detta.
Det enda ”avslöjande” jag vill göra, det har att göra med att alternativen är produkter av ett tänk inom förvaltningen. Den politiska nämnden har, som sagt, inte varit delaktig. Därför så utgår detta tänk, och därmed hela dialogen, från att Barn- och Ungdomsnämnden har de pengar de har. Det betyder att alternativ som att förskolor och grundskolor ska få mer pengar än nu – inte finns med. Och annat kan väl inte tjänstemännen göra… Att tillföra mer ekonomiska resurser är ju en politisk fråga.
Här ser vi en stor svaghet med det upplägg som medborgardialogen har. Hela skolfrågan är politisk, men materialet som går ut till medborgarna är det inte. Men sedan ska alltihop beslutas politiskt. Av BUN. Samtidigt som det är andra politiker, i kommunfullmäktige, som beslutar om hur mycket pengar som BUN ska få. Och om skolor ska läggas ner, är det kanske också en fråga för fullmäktige… Men fullmäktige brukar lita på tjänstemännen, vilket också BUN gör… (I varje fall de flesta ledamöter… Det finns väl något undantag…)
Magnus Bäckström undrar i sin blogg (här), vem som egentligen är, och blir, ansvarig för upplägg och beslut. Det kan man faktiskt undra. Det blir en konstig uppdelning av ansvarsområden, där alla, och i slutändan kanske ingen, blir ansvarig.
Vänsterpartiet har under de senaste åren krävt mer, ofta betydligt mer, pengar till Barn- och Ungdomsnämnden. Vi har lagt fram sådana förslag gång på gång i både kommunfullmäktige och i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiet har också tyckt att lagstadgad verksamhet måste komma i första hand, medan t ex frivillig verksamhet som bandy och arenor ska komma i andra hand. Eller tredje. Eller fjärde…
Att i medborgardialogen utgå från de ekonomiska ramar som nämnden har nu innebär naturligtvis begränsningar i de alternativ som finns att välja på. På det sättet är informationsmaterialet politiskt.
Och ofullständigt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer