Stefan Kärvlings blogg

Så var då premiären med Kunskapsförbundets direktion avklarad. Det var en trevlig tillställning, om uttrycket tillåts om ett politiskt sammanträde. Det var många kända ansikten, i varje fall hälften av dem. Den andra hälften kom från Trollhättan och det var ju en lite annorlunda upplevelse. Även om jag numera sedan några år arbetar i Trollhättan. Mötet fortlöpte utan några motsättningar eller åsiktsskillnader mellan städerna. Och denna gång inte heller mellan partierna. Det rådde en stor enighet kring dagens ärenden. (Se min tidigare blogg, ”Premiär i KFV”.)

Kl 08.30 slog ordförande Maud Bengtsson (S) klubban i bordet och förklarade mötet öppnat. Det var i mångt och mycket samma problematik som avhandlades som i de andra politiska församlingarna som jag deltar i. Det handlade om pengar. Eller rättare sagt, bristen på…

Det är dock en stor skillnad mellan de andra församlingarna och Kunskapsförbundet. Jag tänker på den konkurrens från andra aktörer som Kunskapsförbundet är utsatt för. Och att förbundet dessutom måste betala sina konkurrenter. Utan att ha något val. En ganska unik situation. Jag tänker naturligtvis på friskolorna.

Det är viktigt att ha följande klart för sig:

”Kunskapsförbundet står för den gymnasiala utbildningskostnaden för alla som är folkbokförda i Trollhättan och Vänersborg. Det innebär att förbundet betalar utbildning för elever som väljer att studera i andra kommuner eller friskolor.”

Kunskapsförbundet betalar alltså gymnasieutbildningen, med pengar från Vänersborgs kommun och Trollhättans Stad, för alla gymnasieelever från Trollhättan och Vänersborg – oavsett vid vilken skola de studerar. År 2018 studerade 63% av eleverna på någon av Kunskapsförbundets utbildningar – resten, 37%, valde skolor utanför Kunskapsförbundets regi.

Det är ett stort problem med detta. Utbildningarna på andra skolor är dyrare.

Kunskapsförbundet har så att säga de pengar förbundet har. Om elevantalet ökar med en elev så får förbundet 52.000 kr mer. (Kunskapsförbundet har alltid fått 52.000 kr för varje ny elev, sedan 2013. Man kan väl tycka att summan borde höjas eftersom kostnaderna, som t ex löner, stiger varje år…) Redan här kan det bli en förlust för förbundet, genomsnittskostnaden för en elev ligger nämligen på 100.000 kr. Om eleven ”får plats” i en befintlig klass så fungerar det, men om det blir fler nya elever så att en ny grupp eller klass måste bildas – då räcker inte ”elevpengen”.

Men om den här nye eleven, som KFV får 52.000 kr för, väljer naturbruksutbildningen på Nuntorp, som kan kosta upp emot 300.000 kr, då blir det ett riktigt stort avbräck för Kunskapsförbundet…

Till kommande höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. Det blir många miljoner som Kunskapsförbundet måste lämna ifrån sig… Kostnaden beräknas till minst 2 milj kr. Och det alltså redan till hösten. De följande två åren kommer dessa skolor också att växa, med åk 2 och åk 3…

Det kan väl tilläggas ytterligare en försvårande ekonomisk omständighet.

I ett förslag till avtal med Västra Götalandsregionen (det gäller regionens, VGR:s naturbruksutbildningar), som Kunskapsförbundet helst inte vill underteckna, så ska Kunskapsförbundets betalningsskyldighet för utbildningen kvarstå tills dess eleven har slutfört sin utbildning. Detta trots att Förbundet bara får ersättning från Trollhättan/Vänersborg för 3 års studier. Det innebär att om en elev måste studera 4 eller 5 år, så får Kunskapsförbundet ingen ersättning för det extra året eller åren. Och om då eleven går på Nuntorp…

Jag ska inte fördjupa mig i alla detaljer och aspekter i de ekonomiska resonemangen och Kunskapsförbundets ekonomiska problem. (Det handlar också om minskade statsbidrag, problemen inom vuxenutbildningen, SFI etc.) Det är bara att konstatera att hela resursfördelningssystemet inte fungerar och att de ekonomiska resurserna från Vänersborg/Trollhättan är otillräckliga. Det tycktes hela direktionen vara överens om. Ingen ledamot framförde i varje fall någon avvikande uppfattning och direktionen var enig i sina beslut.

Beslutet i ärendet ”Samverkansavtal Västra Götalandsregionen naturbruksutbildning” blev:

”Direktionen beslutar att delge medlemskommunerna den tjänsteskrivelse som beskriver konsekvenserna av att ingå det avtal med Västra Götalandsregionen, som är framtaget men ännu ej undertecknat.
Direktionen föreslår också en fortsatt dialog genom ägarsamråd innan avtalet eventuellt kan undertecknas.”

I ärendet ”Äskande om extra medel från medlemskommunerna” fattade direktionen följande beslut:

”Direktionen beslutar att begära ett ägartillskott med totalt 17 mkr från Trollhättans stad och Vänersborgs kommun för att nå en budget i balans under 2019.”

Det var lärorikt att delta på Kunskapsförbundets sammanträde. Det blev snabbt uppenbart att Kunskapsförbundet är vårt förbund, att det handlar om ungdomar (och vuxna) från Vänersborg.

Och jag kan inte förstå varför dessa frågor inte diskuteras i kommunfullmäktige. Frågorna ”stannar” hos kommunalråden eller i bästa fall i kommunstyrelsen. Det är bara Lutz Rininsland (V) som genom interpellationer och frågor i fullmäktige försöker få frågan dit där den rätteligen hör hemma.

Vänersborgs politiker, liksom Trollhättans antar jag, skulle behöva diskutera och besvara frågor som: Vad vill vi med vår (KFV:s) gymnasieverksamhet? Kan vi ha kvar det breda utbudet? Ska vi ha färre men effektivare utbildningar med högre kvalitet? Ska vi ha andra lokaler?

Det är viktiga frågor. Ägarkommunerna måste bestämma sig. Och det är viktigt att politikerna i förbundets direktion står upp för gymnasieleverna även på hemmaplan – i fullmäktige och kommunstyrelse…