Arkiv
Rapport från Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde 1
Idag var det sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden, årets andra och det andra med en moderat ordförande – Lena Eckerbom Wendel, för dagen något trött efter en lång bilresa från Uppsala.
Förmiddagen ägnades åt information och upplysning för nämndens ledamöter. Kanslichef Claire Melin (fd Gabrielsson) var där liksom verksamhetscheferna Boel, Anne-Len och Sven-Eric. De senare informerade om förskola och grundskola. De pratade bland annat om den nya Skollagen och den nya Läroplanen.
Vid ett tillfälle visade Anne-Len en PowerPoint-bild där det stod att det finns en ny åtgärd beskriven i den nya Läroplanen, man ska kunna utfärda skriftliga varningar i skolans värld. Då tänkte jag att då ligger Vänersborg i framkant, för det verktyget har vi ju använt för länge sedan… Finkänslig som jag är så sa jag inget.
Sedan började det riktiga sammanträdet (efter att Lena hade introducerat några nymodigheter i sammanträdesteknik).
På dagens dagordning stod bland annat att nämnden skulle behandla en begäran om extra anslag till Arena Vänersborg. (Igen.)
Vänsterpartiet yrkade avslag. Inga pengar till Arenan förrän alla papper läggs på bordet. Det var vår ståndpunkt. Inget annat parti tyckte så. Alla andra partier var för mer pengar till arenan. Även Miljöpartiet och Välfärdspartiet – fast de sa ingenting. Men tystnad i sådana här sammanhang är samtycke.
Vi reserverade oss. Så här skriver vi i reservationen:
”Vänsterpartiet kan inte gå med på att avsätta mer pengar till Arena Vänersborg innan vi får svar på vad det egentligen är som pengarna går till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. Att i det läget äska ett antal miljoner kronor som vi ska ge till arenan ”i blindo” är något som vi bestämt avvisar.”
(Jag skrev lite mer om detta i gårdagens blogg som du hittar här.)
Vänsterpartiet hade också lagt en motion i kommunfullmäktige om SYV. Nämnden skulle yttra sig om den idag. Naturligtvis tyckte alla andra partier att det skulle bli avslag.
Det hör liksom till. Står det Vänsterpartiet på något så står det. Det betyder nej. Nu börjar Miljöpartiet och Välfärdspartiet också att säga nej. Hoppas att det är tillfälligt.
Jag argumenterade om att utredningens förslag om kommunens SYV-organisation inte var speciellt genomtänkt eller bra. Kanske hamnade jag lite utanför dagens ämne då. Men jag var tvungen att säga det och att SYV håller på att rustas ner.
Vid ett tillfälle noterade jag att Sjöbergh, ol’ chap, sa att SYV informerar, men det är ”lärarna som handhar barnen”. Och där ligger nog problemet.
Förvaltningen, och tydligen de andra partierna också, ser SYV-konsulenterna som konsulter som kommer inflygande till skolorna och informerar eleverna. Vänsterpartiet ser SYV:arna som en del av skolan elevvårdsarbete där det är viktigt att det finns personliga kontakter mellan vuxen och elev.
Och SYV:arna har en kompetens som inte lärarna har. Och som lärarna inte ska ha. I den nya Skollagen så står det att eleverna:
”ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.”
Jag tror att SYV, som en del av elevvården, kan ha motivationssamtal med elever, kan få eleverna att förstå vikten av utbildning och skola av andra skäl än betyg, kan söka upp barn som är på glid och att få elever att gå utanför sina ramar.
Det är min bestämda uppfattning att en SYV-organisation som inte fungerar får till följd att framför allt elever med invandrarbakgrund och elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå drabbas hårdare än andra grupper.
Som sagt. Den tyckte ingen annan.
Noteras kan att sossarna agerade i den här frågan. Jag skojar inte. ”Var fick de luft ifrån?” som ungdomarna säger. Kanske de inser att de är i opposition.
De hade ett litet ändringsförslag. Det ändringsförslaget tyckte moderaterna var kanonbra – och så tyckte alla andra partier också. Utom Vänsterpartiet då.
Så var det med den socialdemokratiska oppositionen.
(Vill du veta mer om min syn på SYV så har jag bloggat om det, här är motionen och här några funderingar.)
Det var med andra ord ett ganska lugnt möte. De två nya representanterna för Vänsterpartiet, Magnus och Mehmet, fick lära sig att Vänsterpartiet inte lämnar ett möte utan att ha lämnat åtminstone två reservationer… 
Rektorn i Vänersborg
Jag har tidigare skrivit om rektorn och rektorns uppgifter.
Som de flesta vet så arbetar rektorn på uppdrag av Riksdagen, Regeringen och Skolverket. Uppdraget finns beskrivet i Skollagen, Grundskoleförordningen och Läroplanen.
I höst kommer en ny Skollag och en ny Läroplan. Här beskrivs rektorns uppdrag tydligare än tidigare. Rektorn har också fått nya uppgifter. Det har jag beskrivit tidigare.
Rektorn är dock inte statligt anställd. Rektorn anställs av kommunen. Det blir motsägelsefullt. Rektorn får sitt uppdrag från staten men anställs av kommunen.
Kommunen har en tendens att se rektorn i första hand som en anställd som alla andra och som därför får sina arbetsuppgifter från kommunen.
I Vänersborg har därför rektorn en mängd uppgifter som går utöver det statliga uppdraget.
Rektorn i Vänersborg har följande uppdrag:
- Ansvar för RA-planer med kommunala mål.
- Ansvar för kvalitetsredovisning.
- Budgetansvar med rapporter och uppföljning
- Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.
Det räcker inte. Rektorn har ett personalansvar som innebär:
- Medarbetarsamtal
- Lönesamtal — lönesättning
- Kompetensutveckling
- Rehab plan samt uppföljningsarbete
- Samverkan med facken
- Utvalda mål ur arbetsmiljöplan
- Handlingsplan hot och våld
- Introduktion nyanställda
- Jämställdhetsplan
- Rapporter om tillbud och skador
- Kvalitetssäkring av verksamheten
- Bemanningsmöten i samverkan med personalsekreterare där rektors arbete stäms av.
Rektor har ett tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan.
Rektorn har också hand om organisationen, tjänstetillsättningar (med rekrytering, intervjuer och referenser) och schemaläggning.
Och till allt detta har också rektorn ansvar för elevvårdsarbete med tillhörande EVK och uppföljningar samt utvärderingar.
När jag studerar de uppgifter som en rektor har och jämför det med hur min rektor Ingers dag kan se ut inser jag att det ändå saknas en hel del på dessa listor.
Inger kan under en dag få ett telefonsamtal från en upprörd förälder som vill att deras dotter ska få byta lärare på elevens val, elever som kommer in och klagar på något som en lärare har gjort, en lärare som klagar på en pratig klass, avstyr en konflikt mellan två elever i korridoren, får en blankett med en ledighetsansökan från en elev som ska på skidsemester, ett mail om nya regler kring VFU-studenter, organisera en schemabrytande aktivitet, konferera med specialpedagogen, hitta en tid till ett möte med kommunens ekonom, möte med BUP, samtala med vaktmästaren som berättar att någon förstört ett lås, lyssna när en städare berättar att en elev rökt på toa och när hon ska ta en kopp kaffe så är personal där och undrar varför ämnet tyska inte får så stort anslag i år. Tyskan måste ju ha nya glosböcker.
På kvällen hastar hon sedan iväg för först ett föräldramöte i åk 7, för att sedan träffa skolans föräldraförening. När hon sedan ska gå till sängs kommer hon på att hon har glömt att skriva upp tipsraden i den tipstävling som personalen ordnar och som hon känner att hon måste delta i. Hon rafsar snabbt ihop en rad som hon SMS:ar till den tipsansvarige. (Är det så konstigt att hon, till personalens stora förtjusning, ligger sist i tävlingen?)
En dag i veckan lämnar rektorerna i Vänersborg sina skolor för att bege sig till Kommunhuset. (En dag i veckan är 20% av rektorns arbetsvecka.) Vad jag förstår inte därför att de har kommit på något som de absolut måste diskutera och därför snabbt bestämmer att nu måste vi träffas. Nej, varje torsdag är vikt för dessa möten. Först bestäms att det ska vara ett heldagsmöte varje torsdag, sen fylls dagen med ett innehåll.
Det här är naturligtvis upp och ner men tyvärr så det ofta fungerar i kommuner. Ska vi kalla det för ”det byråkratiska mötet”? (En gång i tiden arbetade jag ”centralt” i kommunen. På ett möte som jag deltog i avhandlades endast en fråga – när ska nästa möte hållas?)
Om dessa uppgifter jämförs med de uppgifter som rektor nu får med den nya Skollagen och den nya Läroplanen så inser vem som helst att arbetet som rektor i Vänersborg är i det närmaste omöjligt.
Jag tror att grunden till det hela är att den kommunala arbetsgivaren inte ser att rektorn i första hand är statens redskap för att uppfylla det nationella skoluppdraget.
Detta är mitt tredje inlägg om skolan. De tidigare handlade om Pisaundersökningen och det andra om rektorns statliga uppdrag. Om du vill veta mer om skolledarnas arbetsförhållanden så kan du läsa mer på GP:s debattsida som idag har ett inlägg från Lars Flodin, ordförande för Sveriges skolledarförbund.
Jag planerar att komma med ytterligare inlägg där jag ska försöka dra konsekvenserna av de fakta som jag har lagt fram i mina tre inlägg.
ttela, Mariedalskolan, en tråkig uppsägning och en vision
Läser återigen ttelas referat av onsdagens kommunfullmäktige. Retar mig. Hur gör ttela sitt urval av refererade personer? Är det de för debatten viktigaste inläggen? Både Lutz och jag var uppe i talarstolen. Det nämns inte. Enligt mig själv var dessa inlägg ganska viktiga för debatten. Det inlägg som Lena Eckerbom gjorde och som refereras i ttela är ju faktiskt i direkt polemik mot mitt inlägg.
Det finns dessutom kortare referat av 3 andra fullmäktigefrågor i ttela. Inte heller där nämns någon vänsterpartist. Som läsare av ttela får man lätt intrycket att Vänsterpartiets ledamöter satt tysta i onsdags, förutom Adam som yrkade på återremiss. Så var ju inte fallet, det vet ju alla som var där.
Så hur gör ttela sitt urval? Försöker ttela låtsas som om att Vänsterpartiet inte finns?
OK, jag fick in en debattartikel i dagens ttela. Jag ska vara glad för det. Jag är glad för det. Men Ulla, varför ändrar du i andras texter, utan att varken meddela skribenten (jag i det här fallet) eller läsarna? Gör man så?
Kommunal friskola ja.
Ttela skriver att Lena Eckerbom Wendel sa ”Enligt utredningen förlorar andra skolor på detta.” (dvs att en av skolorna blir en kommunal friskola). Lena sa inte så. I polemik mot mig läste Lena upp ett stycke ur utredningen i sin helhet:
”Det finns exempel på att skolor som blivit kommunala friskolor förbättrat sina resultat i relation till målen (detta nämnde jag i debatten), men där kommunens samlade resultat inte blivit bättre, dvs övriga skolors resultat i kommunen har försämrats i motsvarande grad eller mer.”
Detta är väl inte riktigt samma sak som i ttelas citat.
Hur som helst, att andra skolor skulle ”förlora” på att en skola blir kommunal friskola är inte på minsta sätt belagt i utredningen. Det står där lösryckt. Som jag ser det bara för att ytterligare svärta ner tanken på en kommunal friskola i Vänersborg.
Det hade väl egentligen varit på sin plats att Lena hade försökt belägga citatet som hon använde som argument i debatten. Hon kunde ju ha gett sig på en förklaring till hur förbättrade resultat i förhållande till målen på Mariedalskolan på något automatiskt sätt skulle leda till försämringar av resultaten i Brålanda eller på Onsjöskolan. Det är ju, i varje fall för mig, inte helt lätt att se sambandet.
Tomas Granat säger upp sig från sin anställning i Vänersborgs kommun. Han är rektor på Mariedalskolan, den skola som hela debatten om kommunala friskolor egentligen handlar om. Tomas ska bli rektor för Strömslundsskolan i Trollhättan, dvs den skola som Barn- och ungdomsnämndens nye ordförande Lena Eckerbom Wendel dömde ut i onsdagens fullmäktigedebatt.
Lycka till Tomas. Jag beklagar att du inte fick chansen att tillsammans med dina kollegor utveckla Mariedalskolan som du ville.
För övrigt vill jag påminna om Vänersborgs vision som bifogas alla kommunens mail:
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Kommunal ”friskola” – Mariedalskolan
Igår onsdag var det fullmäktige, årets första. Sammanträdet började med nästan 2 timmars information – vilket gjorde att det höll på till 22.55!
Trots det långa sammanträdet var det inte så många kontroversiella frågor. Några frågor fanns det dock, i dagens inlägg tänkte jag nöja mig med att ta upp en. En lång.
Miljöpartiet lade för, jag tror att det var drygt 1 år sedan (mer?), en motion om kommunala friskolor. Anledningen var att rektorn på Mariedalskolan tillsammans med sin personal ville bli mer självständiga i förhållande till den centrala skoladministrationen. De ville ta fler beslut på egen hand. De trodde t ex att de skulle kunna utnyttja pengarna på ett för eleverna bättre och effektivare sätt om de själva fick besluta än om förvaltningen bestämde, som det är nu. Rektor Tomas Granat skrev bland annat: ”Beslut om stöd och utvecklingsinsatser bör tas av de som arbetar med eleverna ute på skolorna. Vad man behöver göra på de olika skolorna för att höja måluppfyllelsen ser inte likadan ut.”
Rektor tillsammans med personalen har varit väldigt entusiastiska för denna idé. De bjöd in samtliga partier för att berätta om sin sak. Vänsterpartiet var naturligtvis där och lyssnade på personalen.
Innan jag fortsätter vill jag konstatera att ordet ”friskola” är olyckligt. Ordet leder för många till privat företagsamhet och vinstintresse. Det är inte frågan om det här. Mariedalskolan vill vara kvar under kommunens vingar, bara bestämma mer själva.
Miljöpartiets motion ledde till att Barn- och ungdomsförvaltningen gjorde en utredning. Utredningen fick på gårdagens möte lovord av flera, naturligtvis av dem som tyckte att utredningens slutsatser var bra.
Utredningen har i mina ögon två stora brister. Den utgår från att Mariedalskolan, eller andra kommunala skolor, inte ska få bli mer självständig. Sedan handlar utredningen till stor del om att hitta argument för denna slutsats. Särskilt lyser det igenom på utredningens två sista sidor, där utredningen blir uppenbart negativ. Först slutsatsen alltså, sedan argumenten. Sådana utredningar brukar inte bli så objektiva och bra…
För det andra glömmer utredningen den absolut viktigaste frågan som jag ser det. Som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (se här) försämras svenska grundskoleelevers kunskaper alarmerande i Sverige jämfört med omvärlden. Som inte det var illa nog så sjunker dessutom resultaten i Vänersborg jämfört med resten av Sverige.
Utredningen tar inte upp detta. Utredningen tar inte upp den enligt min mening mest centrala frågan: Hur höjer vi måluppfyllelsen i Vänersborg?
Det är en fråga som är viktig för personalen på Mariedal. Att förvaltningen inte tar upp frågan i utredningen kanske är en signal på att det ligger något i Mariedalskolan önskan att bli mer självständig…
Jag tror att det är viktigt att pröva alla metoder och idéer för att höja måluppfyllelsen i den kommunala skolan. Och denna idé om en kommunal friskola är inte prövad. Tänk om en sådan här åtgärd har effekt? En försöksperiod på 2 år med efterföljande analys skulle kunna ge svaret. En försöksperiod för Mariedalsskolan som kommunal friskola skulle kunna ge oss politiker och förvaltningen många värdefulla erfarenheter. En utvärdering skulle kunna visa på både svagheter och styrkor i den centrala skoladministrationen som vi kan ha nytta av vid en ev förändring av organisationen. Kanske vore detta ett sätt att få en skola ”i tiden”? Särskilt med tanke på att en ny Skollag och en ny Läroplan träder i kraft nästa läsår.
Vad har vi att förlora? Går det åt skogen så blir det inga fler försök.
Till på köpet är personalen på Mariedal väldigt entusiastisk inför ett sådant här försök. Jag tror att det är viktigt att en arbetsgivare hela tiden tar tillvara initiativ från personal och utnyttjar personalens ambitioner och entusiasm. Jag tror att det är en nyckelfaktor för att få bättre resultat.
Och. Jag tror faktiskt också att kommunala friskolor skulle kunna vara ett sätt att möta konkurrensen från privata alternativ.
Av dessa skäl anser jag att vi ska säga JA till Miljöpartiets förslag. Ett JA innebär att Mariedalskolan får bli en kommunal friskola under 2 år. I vilka avseenden den ska få bli fri – vad Mariedal ska få bestämma över, vad kommunen fortfarande ska ha i sin hand (det finns ju många alternativ) – det får utredas ytterligare av barn och ungdomsförvaltningen för att sedan beslutas av Barn- och ungdomsnämnden.
Hur gick det i kommunfullmäktige då? Vi var några vänsterpartister och miljöpartister som argumenterade för en 2-årig kommunal försöksverksamhet. Moderater och folkpartister med sina allierade i vått och torrt, socialdemokraterna sa nej. Naturligtvis. Återigen detta NEJ! Nej till allt – utom till mer pengar till arenan…
En vänsterpartist föreslog återremittering av frågan. Han tyckte att det var läge att förvaltningen talade med Mariedalskolan (vilket tydligen inte utredarna hade gjort!) innan fullmäktige fattade beslut. Detta yrkande stöddes av – hör och häpna – Centerpartiet! Dock med en något annorlunda motivering. Annalena i C visade återigen mod och kurage och lyssnade till sitt eget förnuft och inte till någon ”piska”. Heders.
För att få igenom ett beslut om återremiss så krävs det att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar för. 51 delat med 3 är 17. V+MP+VfP+C=17!
Nu hör det dock till saken att en vänsterpartist röstade mot återremiss. 
Men! En socialdemokratisk ledamot, som ryckte in som ersättare vid kvällens sammanträde, den inte helt obekante fd ordförande av gymnasienämnden – röstade för återremiss! Heders Kjell! 
(Sverigedemokraterna röstade med betongpartierna. Om nu någon undrar.)
Beslutet om återremiss betyder att det blir en ”diskussionsrunda” mellan förvaltningen och kommunens rektorer om kommunal friskola innan kommunfullmäktige får tillbaka frågan – för att rösta nej. Eller?
Naturligtvis finns det ett hopp om att betongpartierna ändrar åsikt och säger ja till någonting annat än arenan, men det hoppet är trots allt litet. Och hos flera av de berörda på Mariedalskolan är hoppet ute för länge sen.
Som en följd av den konservativa och fega hantering av frågan som främst de gamla har stått för, men som de nya makthavarna fortsätter genom sitt vänta…, det kommer…, vi kanske…, vi ska möjligtvis…, så småningom…, så kommer en uppsägelse av en mycket duglig och kompetent medarbetare att ske imorgon. Det blir ytterligare en vänersborgsk export till Trollhättan.
Det är synd och skam.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer