Hem > BUN, Skola, Skola och utbildning > Barn- och ungdomsförvaltningen och LGR 11

Barn- och ungdomsförvaltningen och LGR 11

En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.

Alla rektorer och lärare måste följa läroplanen. I läroplanen beskrivs lärarens och skolans uppdrag. Där beskrivs också målen och riktlinjerna för arbetet samt den värdegrund som verksamheten ska vila på. (Om du vill veta mer om rektorns specifika uppdrag kan du läsa mer här.)

Från och med höstterminen börjar en ny läroplan att gälla. I grundskolan kallas den LGR 11. På samma gång träder en ny Skollag och Skolförordning i kraft.

Det är stora förändringar. Det är viktiga förändringar.

I Härnösand tycker man att förändringarna är så viktiga att alla som verkar inom skolan, även t ex vaktmästaren, ska vara väl bekanta med skolans värdegrund och uppdrag.

På skolkontoret i Härnösand säger man:

”Mycket annan skolutveckling får stå tillbaka till förmån för arbetet med skollag och läroplaner just nu. Men så får det vara – det här är grunden för verksamheten och vi vet att läroplanerna inte har styrt vårt arbete tillräckligt. Nu står det klart för alla vad det är som gäller, fokus ligger inte på vad vi vill och brukar göra utan på vad läroplanerna säger att vi ska göra.”

(Läs gärna citatet ovan en gång till innan du läser vidare.)

Vad gör Barn- och utbildningsförvaltningen i Vänersborg för att implementera den nya läroplanen, och hur kvalitetssäkras denna implementering?

Barn- och Ungdomsförvaltningen har skickat rektorerna på en endagskurs om de nya styrdokumenten. Några utvalda lärare på varje skola, så kallade nyckelpersoner, har också varit på en endagskurs, som Skolverket höll i.

Dessa nyckelpersoner ska sen utbilda sina kollegor. Bäst de vill höll jag på att säga. Barn- och ungdomsförvaltningens chefer följer inte upp eller kvalitetssäkrar något av det här.

I Vänersborgs Barn- och ungdomsförvaltning anser man nämligen att det finns viktigare saker än implementeringen av LGR 11. I Vänersborg har förvaltningen bestämt och ålagt lärarna att

  • lära sig att använda skolans nya webbaserade tjänst för administration av elever, betyg etc – den sk lärplattformen
  • utbildas i praktisk IT- och mediekompetens (PIM)
  • gå en arbetslagsutbildning, FIRO (en utbildning grundad på en teori som utarbetades med utgångspunkt från grupper inom den amerikanska marinen i Koreakriget…)
  • alla klassföreståndare i åk 7 ska gå en utbildning i EFFEKT-modellen (som går ut på att skapa ett nätverk mellan föräldrar i varje högstadieklass för att förhindra att deras ungdomar röker eller dricker).

Läroplanen då? Ja, det kanske blir tid över. Läroplanen får väl rektorer och lärare ordna på egen hand, det är väl inte Barn- och ungdomsförvaltningens sak. Eller?

Naturligtvis ska det vara tvärtom. Först ska resurser och tid avsättas till implementeringen av LGR 11 – sedan får vi se om det blir någon tid över till annat.

I Vänersborgs Barn- och utbildningsförvaltning frågas det sällan efter rektorernas eller lärarnas behov.  I Vänersborgs Barn- och utbildningsförvaltning frågar man inte – man bestämmer. Sedan ålägger man alla att följa det som man har bestämt. (…trots att man ibland till och med saknar mandat att bestämma det man har bestämt…)

Det finns flera exempel på denna inställning, inte bara när det gäller prioriteringar av andra uppgifter än implementering av LGR 11.

Ett förslag på en ny rektorsorganisation har utarbetats. Rektorerna har inte deltagit i detta arbete, så inte heller lärarna. Barn- och ungdomsförvaltningen har helt på egen hand bestämt organisationen. Vem som ska sedan ska bli rektor på vilken skola, enligt förslaget från förvaltningen – det vet inte ens rektorerna själva. Naturligtvis vet inte heller lärarna det. Förvaltningen har inte frågat vilka synpunkter lärarna har. Och om lärarna ändå framför sina synpunkter, oombedda, så struntar man i dem. Förvaltningen har knappt frågat ens rektorerna. Och har de det, och inte fått ”rätt svar ” – då struntar förvaltningen i det. Också.

När det gäller rektorsorganisationen ska tre rektorer gemensamt leda den så kallade Centrala skolenheten 7-10. Hela Vänersborg, utom Dalslandsdelen, ingår i detta rektorsområde. Rektorsområdet är alltså en skolenhet men med lokaler på tre ställen (Torpa, Tärnan och Vänerparken). Jag vet inte hur detta går ihop med Skollagens 2 kap, 9§:

”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

”En rektor”. ”En”. En petitess kanske… Men ändå.

Förvaltningen utarbetade förra läsåret en elevtidsfördelning, dvs hur många timmar man ska ha i varje ämne på respektive stadie. Den utarbetades utan att man tittade på den (då kommande) nya läroplanen. En stor nyhet i LGR 11 är nämligen att staten har definierat ett centralt innehåll, dvs ett innehåll som måste tas upp i varje ämne. Det är svårt att bedöma hur många timmar varje ämne behöver på varje stadie om man inte tittar på det centrala innehållet. I Vänersborg kan man dock… Och gör detta, utan att ta hänsyn till det antagande om tid som Skolverket använt vid skrivningen av kursplanerna – och publicerat.

En annan stor nyhet i kommunen och på skolorna är att ett ”elektroniskt stämpelur” införs. Facken har inte ens fått reda på vem som beslutat om att införa detta kontrollsystem. Anledningen är nog inte heller, kan man anta, att måluppfyllelsen i skola och förskola ska öka…

I samband med det ”elektroniska stämpeluret” har rektorerna faktiskt fått en ny uppgift av förvaltningen. Det är rektorerna som ska kontrollera att tiderna för ”stämplingen” stämmer överens med de avtalade tiderna. Och gör de inte det, så ska så klart rektorerna hantera rättelser etc.

I stället för att bestämma en massa saker som ingen på skolorna efterfrågar eller har behov av borde Barn- och utbildningsförvaltningen ställa frågan till kommunens lärare och rektorer: Vad behöver ni för att kunna fullgöra ert uppdrag?

Det tror jag aldrig kommer att hända. Förvaltningen utgår i stort sett uteslutande utifrån administrativa och kortsiktiga ekonomiska utgångspunkter. (En av cheferna föreslog till exempel förra året, på fullt allvar, att eleverna i vår skola kunde undervisas i språk genom att se på en TV-utsändning från stan. Då kunde man spara in på lärare, det behövdes bara någon som ”vaktade” eleverna…)

Kommunens uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag från riksdag och regering. Kommunen måste se till att på alla sätt ge rektorer och pedagoger de nödvändiga verktygen för detta jobb.

  1. 11 maj, 2011 kl. 09:02

    Bra Kärvling! Jag håller på dig!

    Hustrun berättade om K-dagen i måndags där man satt och ägnade sig dels åt ”bootstrapping”, dvs att lyfta sig själv i håret och åt PIM, den där IT-historien.
    Det som är lite smålustigt är att hemspråkslärare som har 40 minuter undervisningstid ska sitta och lägga massa tid på att elektroniskt dokumentera elevernas framsteg verkar en aning hjärndött – när ska man bedriva undervisning?
    Den viktigare frågan är om dokumentation om eleverna verkligen ska sparas i ”portfolier”. Vill eleverna och deras föräldrar att sådan information ligger skapligt öppen? Hur är det med säkertheten?

    Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.