Magnus Larsson och Byggnadsnämnden (2/2)
Entreprenören och företagaren Bo Håkan Magnus Larsson i Sikhall fick alltså, efter 19 månader och via ett överklagande till Länsstyrelsen, strandskyddsdispens för sin mark Lövås 1:24. (Se här.)
Nu kunde Magnus Larsson, allt enligt kommunens kommande vision, börja exploatera marken och börja processen med att bygga hus på sin mark…
Magnus Larsson följer naturligtvis regelverket och vänder sig till kommunen, som man ska, och begär ett förhandsbesked för att få stycka av och bebygga tomten. Det var nu i september 2013.
Då kontaktas Magnus Larsson av en chefstjänsteman på Byggnadsförvaltningen och ombeds att dra tillbaka sin ansökan! Magnus Larsson skulle ändå få ett avslag…
Magnus Larsson tror inte att det är sant… Avslag? Varför då?
Jo. Skälet denna gång var, enligt chefstjänstemannen, att det råder byggstopp i två år i området, på grund av att det kommunala VA-nätet inte är framme i Rörvik.
Det här hade det inte sagts något om tidigare. Då handlade det bara om strandskydd.
Byggstopp?
Magnus Larsson är inte den som ställer sig med mössan i hand och bugar och bockar för Byggnadsnämnden i Vänersborg. Det har han lärt sig vid det här laget. Han har ju fått rätt i allt varenda gång. Till slut.
Magnus Larsson meddelar därför att han inte drar tillbaka sin ansökan om förhandsbesked. Då fick han, den 23 oktober 2013, följande svar av chefstjänstemannen:
”Tack för hjälpen! Det var i alla fall värt ett försök. Jag måste nu skriva förslag till avslag.”
En uppmuntrande kommentar, är det inte…?
Det är inte frågan om att hitta lösningar eller att kompromissa, att gå varandra till mötes, att ha en öppen dialog, att skapa ”attraktiva boenden i hela kommunen”. Det är nej, nej, nej!
NEJ! ”Här ska inget byggas!” Typ.
En nollvision…
Kommunen bygger just nu och sedan några år tillbaka ut VA-nätet på Vänerkusten. Det är för övrigt en stor satsning från kommunens sida. Ett av skälen är att detta ska leda till ökat bostadsbyggande och inflyttning till Dalslandsdelen av vår kommun. Sägs det. Skrivs det. På det berömda papperet.
VA-nätet beräknas vara framme vid Lövås i Rörvik nästa år, 2014. Vid en mailkontakt i veckan med berörd chefstjänsteman på Byggnadsförvaltningen, om detta datum fortfarande gällde, fick jag beskedet att han inte visste. (Fast ett avslag på Magnus Larssons ansökan redan var bestämt?) Mitt mail vidarebefordrades till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Där fick jag följande besked:
”arbetet med va-ledningar till Rörvik [kommer] att påbörjas 2014 och det kommer att vara i drift 2015”
VA-utbyggnaden till Rörvik är alltså försenad.
Och?
Bakgrunden till VA-utbyggnad och byggstopp är ett beslut som Miljö- och Hälsoskyddsnämnden tog den 14 november 2011. Då beslutade Miljö- och Hälsoskyddsnämnden om ”Rutiner för handläggning av avloppsärenden längs Dalslandskusten under tiden för utbyggnad av kommunalt VA”.
I dessa riktlinjer står det:
”Om ett verksamhetsområde planeras att inrättas inom 2 år skall en anmälan/ansökan avslås. Tydliga skäl skall anges exempelvis tidsaspekten, att kommunalt VA är en bättre lösning inom området, hälso/miljörisker med enskilt avlopp.”
Det är denna ”paragraf” som enligt Byggnadsförvaltningen är tillämplig i det här fallet. Och som, återigen, sätter käppar i hjulet för Magnus Larsson.
Det tycks som om kommunens kvarnar inte bara mal långsamt – de är både många och komplicerade.
OK, om det nu är byggstopp – skulle inte kommunen kunna komma överens med Magnus Larsson om någon bra lösning, något som båda parter kan vara nöjda med? Jag menar, vi vill väl alla att det ska byggas bostäder i Vänersborg och att det ska flytta in människor. ”I alla delar.”
Eller?
Nu är det inte så enkelt som Byggnadsförvaltningen vill få det till. Studera och fundera på Magnus Larssons resonemang. Han resonerar som så här:
Den ansökan om förhandsbesked som Magnus Larsson har lämnat in tar någon månad att behandla. Det kan ta upp till 8 månader för själva avstyckningen och sedan kommer byggnadslovet för kommande bebyggelse att ta kanske 3-6 månader, inklusive tid för nya tomtägare att göra sina ställningstaganden. Till sist är byggtiden på kanske 6 månader.
Magnus Larssons tre hus skulle alltså stå klara efter att VA-nätet är framme i Rörvik. Och då kan Magnus Larsson koppla husen till det kommunala avloppet!
För det viktiga, menar Magnus Larsson, måste ju vara att avloppet är besiktigat och godkänt när husen tas i anspråk. När folk flyttar in i husen.
Jag har svårt att inte se logiken i Magnus Larssons resonemang.
Har jag missat något?
Ja, kanske en sak. Vad händer om det kommunala avloppet inte skulle vara klart innan husen blev klara?
En sak är obestridlig. Magnus Larsson skulle inte bygga hus utan avlopp…
Skulle VA-utbyggnaden bli ytterligare försenad, den är ju redan försenad, så skulle det vara fullt möjligt att ha en sluten tank kopplad till husen. Tills kommunens VA-utbyggnad blev klar.
Tillfälligt.
För det är faktiskt inget förbud mot avloppslösningar med tank. Ur Miljö- och Hälsoskyddsnämndens riktlinjer:
”Normalt är miljö- och hälsoskyddsnämnden restriktiv med tillstånd för sluten tank för ett wc-avlopp, men i detta fallet (OBS. Det handlar inte om ”Magnus Larsson-fallet”. Min anm.) kan en sluten tank ses som en rimlig lösning för några år.”
Nämnden är bara restriktiv. Det finns inget förbud. Det går att diskutera.
Ja, men gör det då!
Och en sak till. Notera att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden riktlinjer handlar om att någon vill bygga ett enskilt avlopp! Och det vill inte Magnus. Hans hus ska kopplas in på det kommunala VA-nätet. Byggstoppsparagrafen gäller inte i Magnus Larssons fall!
Magnus Larsson väntar just nu på ett avslag på sin ansökan om förhandsbesked. Döm då av hans förvåning när Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad (FP) ringde upp Magnus Larsson i veckan – och bad honom om att dra tillbaka sin ansökan. Igen.
Om Magnus Larsson drar tillbaka sin ansökan så ska Göthblad se till att en detaljplan upprättas över området.
Ytterligare ett argument alltså. Det tredje i ordningen. Allt för att Magnus Larsson inte ska komma igång med sitt byggande. (Det här med detaljplan nämndes faktiskt, närmast i förbigående och nästan som ett ”hot”, redan vid ”strandskyddsbeslutet” den 19 juni 2012.)
Och hur lång tid tar en detaljplan?
Och varför skulle inte en sådan detaljplan kunna göras efter att Magnus Larsson har fått sina tomter styckade och sina hus uppförda?
Det är svårt att förstå varför Byggnadsnämnden gör allt för att försvåra för Magnus Larsson, varför allt görs för att försena för Magnus Larsson, varför allt görs för att förhindra för Magnus Larsson…
Och antagligen har Byggnadsnämnden och -förvaltningen ytterligare ett ”ess i rockärmen” för att försöka få stopp på Magnus Larssons planer. Att begära att Magnus Larsson gör en geoteknisk undersökning à X antal tiotusen kronor…
Det finns många möjligheter att fördröja och sabotera för en framåt företagare och entreprenör…
Förresten… När vi ändå pratar geotekniska undersökningar… För fullständighetens skull.
Det har faktiskt utförts två geotekniska undersökningar på Lövås. På hus framför Magnus Larssons tilltänkta byggen. På hus vid stranden alltså. Där ansågs marken vara stabil och väl byggbar. Magnus Larsson har dessutom grävt några provgropar på sina tomter. Och det visade sig att marken innehöll hårt packad sand, grus och sten…
Hur som helst. Här är vi nu. Dagen som idag är.
Tiden går. Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen kommer på allt fler skäl till att försena och förhindra att husbyggena kommer igång. Och snart har det väl gått 2 år sedan Magnus Larssons strandskyddsdispens… Och en strandskyddsdispens gäller bara i 2 år… Och vips – då får Magnus Larsson söka igen… Och plötsligt är Magnus Larsson på ruta noll…
Och till vilken nytta? Jag menar, vinner kommunen mot Magnus Larsson så vinner den inget. De vinner bara 0 (=noll) utveckling.
”Nollvisionen” uppfylls…
Det här var alltså berättelsen om entreprenören, företagaren och ”husbyggaren” Bo Håkan Magnus Larsson i Sikhall. Och berättelsen är alltså inte slut än. Den pågår fortfarande.
Hur ska det gå? Hur ska det sluta?
Jag tror att det finns stora chanser att Byggnadsnämnden ”vinner” över Magnus Larsson. Och att hans planer på att bygga bostäder går i stöpet. Det betyder i så fall att kommunen har lyckats stoppa ytterligare en entreprenör och företagare från att utveckla och bygga i Vänersborg. Och precis som så många andra företagare, så tar kanske Magnus Larsson sitt pick och pack och beger sig till någon annan, mer positiv kommun.
Och så odlar han helt enkelt skog på sina tomter i Vänersborg…
Så här får det naturligtvis inte gå till. Någon måste slå näven i bordet och säga till Byggnadsnämnden att underlätta för vänersborgare, både de som vill göra enklare ändringar och justeringar på sina bostäder, de som vill bygga verandor, uteplatser, förråd och garage, de som vill bygga nytt och de som vill bygga åt andra.
Det tycks som om Byggnadsnämnden har en nollvision om utveckling och bostadsbyggande. Utom på ett ställe i hela kommunen – skogen vid Kindblomsvägen…
Till sist. Som jag började.
Alla i Vänersborg tycks vara överens om att Vänersborg ska präglas av öppenhet och förtroendefull dialog mellan politiker och tjänstemän och vänersborgarna. Alla är också överens om att Vänersborg behöver fler företagare och att det ska byggas fler bostäder i kommunen.
Det tycker alla. Även politiker och alla tjänstemän.
I Vänersborg kan det vara stor skillnad mellan teori och praktik, mellan ord och handling, mellan papper och verklighet.
Och så får det inte vara.
.
Detta var del 3 och den avslutande delen (för denna gång) i historien om Magnus Larsson. De två tidigare delarna hittar du här:
Förklaring hur svår landsbygdsutvecklingen faktiskt är
Det är så att Länsstyrelsen lämnar naturligtvis in synpunkter i kommunernas process med att ta fram LIS-områden till översiktsplanen. När ett område pekas ut som LIS-område innebär det inte att strandskyddet inom området upphävs överhuvudtaget.
Varje verksamhet, byggnation, åtgärd och dylikt som är förbjuden att utföra inom strandskyddsområde måste prövas mot de särskilda skäl som finns angivna för dispens i miljöbalken. De särskilda skäl som kan åberopas står i 7 kap 18 c punkt 1-6 och d §§
miljöbalken. Det sistnämnda kan åberopas om det gäller ett LIS- område.
När det gäller landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) får man beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden.
Och när det gäller byggnation av enstaka en- eller två bostadshus inom LIS- område är en förutsättning för dispens att det uppförs i anslutning till ett befintligt bostadshus.
Det som finns skrivet om begreppet i anslutning till är ”Endast i undantagsfall, huvudsakligen i glest bebyggda delar av landet eller vid gårdsmiljöer, kan ett hus anses
ligga i anslutning till ett befintligt bostadshus om avståndet är trehundra meter.
I större delen av Sverige bör avståndet i allmänhet vara klart mindre än så för att bestämmelsen ska vara tillämplig” (regeringens proposition 2008/09:119).
Anledningen är att det annars finns en risk att ny bebyggelse utvecklas på ett ostrukturerat och felaktigt sätt och med stora avstånd och att det i många fall inte skulle finnas kvar några stora orörda strandskyddsområden för djur och växtriket och för allmänheten.
En anledning till att det finns de som upplever motsättningar i strandskyddsärenden kan vara att man haft högre förväntningar på lättnader i strandskyddet än vad som faktiskt medges i lagen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen har för höga krav.
Nya lagen mer restriktiv!
GillaGilla
Du belyser i din blogg ett dilemma för Vänersborgs kommun som i förlängningen kan få hela den kommunala verksamheten att kantra. Historiskt är det ett signum för Vänersborgs kommun att ha en mycket stark tjänstemannaorganisation som med järnhand driver vissa hjärtefrågor som ex.vis som tjänstemannastad men även starkt inom centrumutveckling, detaljhandel och en utpekad idrott. Kommuninvånarnas känsla/behov för sin kommun hamnar i bakvattnet på grund av tre destruktiva dilemman. Det är Roll- Relations- och Helhetssynsdilemman.
Det är vi, alla invånare, som ÄR kommunen. Alla betalar samma kommunalskatt och vi förutsätter en rättvis och proffsig fördelning av kakan oavsett var man bor eller om man är företagare, pensionär, har en sjukdom, nyinflyttad eller som tillhör den kommande generationen invånare (barn och ungdomar).
Med en väldigt svag politisk ledning denna mandatperiod eskalerar tjänstemännens felaktiga arbetssätt. Det kan inte finnas någon politiker oavsett partifärg som anser det du beskriver i bloggen är bra för kommunens utveckling.
Man kan bara hoppas att politiker från VARJE parti i kommunen snarast sätter sig ner och prestigelöst pratar lösningar. Vänersborg behöver komma till ett operativt arbetssätt där tjänstemannakåren är en serviceorganisation som BARA exekverar politiska beslut och inte driver egna tävlingar eller har en egna visioner om att vara en påhittad stad av olika slag; evenemangstad, lägerstad, bandystad, campingstad, kulturstad, jazzstad, musikstad, vattenstad, regionhuvudstad, älgstad eller arenastad. För att komma dit kan det säkert behövas att några anställda behöver lämna sina poster och arbeten. Ni valda politiker har ansvaret och befogenhet från medborgarna.
GillaGilla