Stefan Kärvlings blogg

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde i förra veckan. Två viktiga beslut togs, i varje fall i den meningen att det finns ett särskilt folkligt intresse, och folkliga opinioner, kring dessa beslut. Jag tänker på besluten om Villa Björkås och skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. TTELA refererar de båda besluten, dock ligger bara referatet kring Villa Björkås ute på nätet (se TTELA här).

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade Villa Björkås under punkten “Fördelning av ospecificerat driftsbudgetanslag 2016”. Nämnden kom fram till att en halv miljon kronor skulle avsättas för att göra en utvändig renovering av villan.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) säger till TTELA:

“Vi vill göra en politisk markering att vi vill göra något med Björkås.”

Det här ville inte socialdemokraterna göra i november när fullmäktige antog budgeten. Faktum var att det bara var Vänsterpartiet (och sverigedemokraterna) som ville satsa pengar på Villa Björkås. Vänsterpartiet föreslog att 4 miljoner skulle avsättas till renovering. Förslaget röstades dock ner.

Måhända har “trycket” från Vargöborna känts ända in i den socialdemokratiska märgen. Annars vet jag inte hur den politiska omsvängningen ska förklaras. Men det är bra tycker jag. Det är inte en dag för sent att pengar avsätts. För det är ju först då som något kan hända.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut, om en halv miljon kr, är egentligen ett förslag till fullmäktige att fatta detta beslut. Och denna gång lär förslaget gå igenom. Dock utan att fullmäktige anslår nya pengar. Den halva miljonen tas i förslaget nämligen från underhållet av Dalbobron. Vilket kanske inte är helt lyckat.

Det måste i ett senare skede också till betydligt mer pengar till Villa Björkås, åtminstone 3,5 miljoner. Enligt Augustsson dock först efter att kommunen har bestämt vad det ska bli av Villa Björkås. Och varför inte? Kanske är det också läge, precis som Niklas Claesson (M) efterlyste förra veckan, att kommunen ser vad man kan göra åt villkoren i det testamente som följde med gåvan av Villa Björkås till kommunen.

Det verkar dock som om Vargöborna kan andas ut. Kommunen tar, efter alla rättsliga turer, itu med fastigheten.

Däremot kan inte de boende, förskole- och skolbarnen i Blåsut andas ut. Tvärtom. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att föreslå att Brunberg Vänersborg AB ska få förvärva marken i skogsområdet vid Kindblomsvägen. Blåsuts sista grönområde ska bebyggas – ett område som kommunens Grönplan dessutom har pekat ut som värdefullt att bevara. Kommunen ska anlägga en ny gata för drygt 1,5 milj kr och vattensalamandrarna i skogen ska bli utsatta för specialåtgärder så att de förhoppningsvis kan överleva – när Brunbergs grävskopor kör in i skogsdungen och husen så småningom kommer på plats…

Och detta utan att detaljplanen från 1933(!) ska omarbetas… Som det, enligt de boende i området, dessutom finns flera varianter av…

Kommunens planer har ventilerats i flera år och de boende har många gånger upplevt frustration i sina kontakter med kommunen. Det har förekommit en invånardialog, skrivelser och protestlistor, men ingen har lyssnat. Det är skillnad på att höra och läsa och att ta till sig något… Det är i varje fall blåsutbornas upplevelse. Och även min, när jag har följt brevväxlingen via kommunens diarium. Det var dock några partier (vänsterpartiet, centerpartiet, miljöpartiet och välfärdspartiet) som, vid det förra tillfället då Kindblomsvägen var på tapeten, lyssnade på blåsutborna – och förstod, och som gemensamt skrev en motion om att skogsområdet borde bevaras.

Socialdemokraterna och de borgerliga partierna har hela tiden velat bygga i området.

Nu tycks det emellertid som att två av de partier som ville bevara grönområdet har ändrat uppfattning. Det blev i och för sig ingen votering i samhällsbyggnadsnämnden när beslutet togs, men det verkar som om både centerpartiet och miljöpartiet har svängt 180 grader i frågan. Vi får se hur dessa partier ställer sig när ärendet går vidare till först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige.

Jag påminner mig om att det i miljöpartiets valprogram för Vänersborg 2014-2018 (se här) står:

“Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”

Och inte kan väl miljöpartiet så flagrant svika ett av sina vallöften? Inte ens för att få sitta vid maktens välfyllda grytor.

Centerpartiet skriver för övrigt inget om Kindblomsvägen i sitt valprogram. Däremot står det (se här):

“Vi i Centerpartiet vill att alla beslut skall fattas så nära människor som berörs av besluten som möjlig.”

Och det har ju definitivt inte gjorts i det här fallet…

Vi måste väl tro att centerpartiet och miljöpartiet står fast vid sina löften till de boende i Blåsut. För vad är demokratin värd om partierna inte står för vad de lovar?

Så samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige kan väl sägas vara ömsom vin och ömsom vatten. I Vargön ger man vika för den folkliga opinionen och på Blåsut struntar man i den.

Så det är klart att vänersborgare undrar, kan man lita på de politiska partierna? Kan man lita på politiker?

Eller som Hoola Bandoola Band sjöng en gång i tiden – vem kan man lita på?

.

PS. För övrigt hoppas jag att naturbruksskolan Nuntorp ska finnas kvar även i fortsättningen. Dock så tolkar jag dagens beslut i regionfullmäktige som en varning till alla elever att söka Nuntorp och en uppmaning till alla lärare på Nuntorp att leta efter nytt jobb. Jag hoppas att jag har fel…