Hem > Budget 2015, BUN 2016 > BUN:s ekonomi

BUN:s ekonomi

FryserI tisdags kom det ett extra utskick inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde nu på måndag. Och jag måste säga att jag blev kall när jag läste det. Och det berodde inte på vädret…

Verksamheterna under nämnden, förskola, fritids och grundskola mfl, har gnetat och sparat under det gångna året – läromedel har inte köpts in, inköp av datorer och plattor har skjutits på framtiden, vikarier har inte ringts in, personer som har avslutat sin anställning har inte ersatts, besparingar har skett på personalens kompetensutveckling osv osv. Och förskolechefer och kanske framför allt rektorer har hållit extra hårt i pengapåsen vid t ex utdelning av extra resurser/stöd till elever, eller till mindre grupper osv osv. Och man har inte heller alltid anställt personal som behövts…

Med andra ord, det har sparats ute i verksamheterna. Och det har naturligtvis i slutändan drabbat barnen och eleverna. Det är inte alltid som de har fått de förutsättningar och den undervisning som de kunde och borde ha fått.

Samtidigt med besparingarna har tillströmningen av nya barn och ungdomar varit enorm. Under de sista 18 månaderna har ökningen i grundskolan uppgått till bortåt 400 elever… Det är ett litet under att grundskolan har lyckats att ta emot alla med de förutsättningar som har rått.

lasareOch nu läser jag bokslutet för 2015…

Barn- och utbildningsnämnden har gjort ett överskott… Ett överskott på hela 10,4 miljoner kronor…overskott

Ja, du läste rätt. BUN gick med ett överskott förra året på 10,4 miljoner kronor.

Det här resultatet kom som en total överraskning. BUN ska inte gå med ett överskott på drygt 10 miljoner! Pengarna skulle ha använts till det som de är avsedda för – till barnen och ungdomarna. Det är deras pengar, och pengarna borde ha använts för deras framtid.

karvling3Jag blir inte riktigt klok på siffrorna. När jag tittar tillbaka på den information som nämnden har fått under året, så ser jag att i delårsrapporten från april är prognosen för året (2015) ett underskott på 22,8 milj kr.

22,8 milj kr! I underskott.

I delårsrapporten från augusti ändrades prognosen. Då beräknades nämnden gå med ett underskott på ”bara” 4,2 milj kr. I juni hade nämligen kommunfullmäktige beslutat att BUN skulle få ytterligare 9 milj kr. Dessutom hade BUN och socialnämnden kommit överens om hur pengarna från Migrationsverket skulle fördelas (för nyanlända). Det innebar att BUN fick 6 svangrem2miljoner ”extra” av Migrationsverkets pengar. Verksamheten hade också sparat ett antal miljoner.

På månadsuppföljningen i september var prognosen fortfarande -4,2 milj kr.

Nästa månad, i oktober, ändrades prognosen återigen och underskottet beräknades nu till endast 2,7 milj kr. Jag tror att det berodde på fortsatta besparingar i verksamheterna.

Sedan var det december och BUN hade årets sista sammanträde.

Och återigen hade prognosen ändrats. Nu stod nämnden plötsligt på plus! Det beräknade underskottet hade bytts till ett överskott, +3 milj kr. Förklaringen var bland annat att BUN hade fått ett bidrag för lågstadiesatsningen. Det handlade om ca 2,7 milj kr.

oronmarktPengarna kom från staten och var öronmärkta till lågstadiet. De skulle användas framför allt till personalförstärkning (se här), inte för att stoppas i ekonomiska hål.

Men pengarna betalades alltså ut i december (eller möjligtvis november). Det innebar att förvaltningen inte hade tillstymmelse till en rimlig chans att använda dem till någonting överhuvudtaget, allra minst till att anställa fler lärare. Det var naturligtvis också helt omöjligt att ändra organisationen eller klasstorlekarna några veckor innan höstterminens slut.

Dessa pengar har räknats med i bokslutet för 2015 och bidrar därför till överskottet. Fast nämnden egentligen aldrig haft tillgång till dem.tomte

Nu gick jag kanske händelserna lite i förväg. Hur som helst så var prognosen för året ett överskott på 3 milj kr. Det var det som gällde när nämndens ledamöter gick hem för att fira jul.

2016Och när Barn- och Utbildningsnämnden nu återigen samlas, några veckor in på det nya året, så ligger alltså överskottet på 10,4 milj kr…

Förvaltningen skriver så här i bokslutet om orsakerna till nämndens ”plötsliga” överskott, och jag väljer att citera ett längre avsnitt från bokslutet (fast det blir lite repetition):

handlingar”Förändrad prognos från delårsrapport april (-22,8 Mkr) beror på att Barn- och utbildningsnämnden erhållit extra budgetanslag om 9 Mkr från kommunfullmäktige samt bidrag avseende nyanlända i ålder 0-15 år från Migrationsverket (schablon- och prestationsersättning) på totalt 10 Mkr, en ökning med 8 Mkr mot föregående år och lagd prognos. En tidig prognos avseende fler antal barn i åldern 1-5 år har uteblivit och gjord prognos om 7,4 Mkr i ökad kostnad uteblev.
Förslag om åtgärder i delårsrapport i april har resulterat i en besparing om ca 5,4 Mkr avseende lägre kostnader för administration, fortbildning, avtalspensioner m.m. Under senare delen av hösten söktes och erhölls ett bidrag från Skolverket på 2,7 Mkr för Lågstadiesatsningen. Vid årets slut sammanställdes även bidragen för asylsökande barn/elever och dessa uppgick till 1,3 Mkr mer än föregående år. Fler 15-timmars placeringar inom ålder 1-5 år har inneburit lägre kostnader med ca 0,9 Mkr. Årets semesterlöneskuld ökade med 1,5 Mkr mer än budgeterat.”

pengapase2Jag tycker att det här avsnittet från nämndens handlingar visar hur svår planeringen är för barn- och utbildningsförvaltningen. Hur ska man, under de omständigheter som rådde förra året, kunna planera antalet barn och ungdomar som ska börja förskola och skola under året? Även storleken på de statliga bidragen har varit svåra att förutse.

Men.

Det är något som är fel. Barn- och Utbildningsnämnden borde inte kunna gå från ett beräknat underskott på 22,8 milj till ett överskott på 10,4 milj kr… En nämnd och dess förvaltning borde ha en bättre koll på den ekonomiska situationen och utvecklingen. Det är uppenbarligen brister någonstans i den ekonomiska informationen, mellan förvaltningens enheter och chefer – och mellan förvaltning och politiker. Och mellan BUN och kommunstyrelse/kommunfullmäktige

diagram_uppMen BUN:s budgetekonomiska utveckling under det senaste året visar också på det dilemma som skapas av kommunens budgetår och skolornas läsår…

Vänersborgs kommun har en budgettilldelning som avser kalenderår, precis som alla andra kommuner, men grundskolan organiserar sig och planerar utifrån läsår. Ett läsår består ju, som bekant, av en hösttermin det ena året och en vårterminen det andra. Läsåret omfattar alltså två olika budgetår.

Och om budgetarna varierar från det ena året till det andra, vilket oftast händer, uppstår svårigheter. Planeringen kan bli mer eller mindre hopplös för grundskolan. Hur ska en organisation kunna sjösättas på höstterminen om rektorerna vet att de får mindre pengar på vårterminen? De kan ju till exempel inte anställa behöriga lärare för en termin? Då får de dra åt svångremmen redan på hösten.

rektor5Eller om de får mer pengar nästa budgetår, dvs under vårterminen. Rektorerna kan ju inte börja anställa redan på höstterminen… Då finns det ju inga pengar… Och det är oerhört svårt, om inte omöjligt, att ändra en organisation mitt under ett läsår.

Ytterligare ett problem är att kommunens budget för det kommande året antas i juni. Då har skolorna redan lagt sin organisation för det kommande läsåret. All planering, alla beslut är klara. Tjänstefördelningen (med bland annat antal anställda), lärar- och elevschema, skolval, storlek och sammansättningar av klasser osv osv – allt är beslutat och klart. Planeringen är färdig inför kommande läsår.sol2

Och den här planeringen har gjorts och de här besluten har fattats utifrån de budgetbeslut som redan föreligger. Det betyder att när kommunfullmäktige fattade sitt beslut i juni förra året om 9 milj kr extra, så var organisationen redan bestämd ute på skolorna. Förvaltningen och skolorna kunde helt enkelt inte använda de extra pengarna på ett bra och effektivt sätt, varken ur pedagogisk eller ekonomisk synpunkt.

terminDet är inte helt enkelt att förstå, det kan vara svårt att greppa att pengar som BUN har till sitt förfogande inte kan användas. Jag har försökt att förklara det i många bloggar under året, nu senast i denna blogg, och från talarstolen i kommunfullmäktige.

Men det tycks som att det inte bara är svårt, ibland verkar det också som att jag skriver och talar inför döva öron. Det händer till och med att jag tror att kommunledningen inte vill förstå. Att framför allt Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) finner ett slags nöje i att kunna kritisera nämnden och förvaltningen för att de inte på egen hand lyckas bemästra och lösa svårigheterna kring budgeten.children2

BUN:s problem är ett kommunalt problem och det borde lösas gemensamt. Kommunens budgetrutiner borde ses över, så att BUN kan använda de medel som är tilldelade på ett effektivt sätt.

För annars är det barnen och ungdomarna som är förlorarna.

Kategorier:Budget 2015, BUN 2016
  1. P Johansson
    22 januari, 2016 kl. 19:14

    BUN måste ha kommunens sämsta ekonomer. Inte första gången dom räknar fel, eller missar saker. Eller är det så enkelt att det är en ledning dom helt saknar koll på läget?
    Men nu har ni ju råd att ha mer öppet på förskolorna utan extra anslag. Pengarna finns ju uppenbarligen gömda i er budget.

  2. 21 januari, 2016 kl. 22:16

    Det här med pengar är ett mysterium – och lite fördjupande om det i mitt blogginlägg: ”LUFT ATT ANDAS OCH SUVERÄNA PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV !”

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: