Arkiv

Archive for the ‘BUN 2016’ Category

SKL:s ranking av skolkommuner

6 januari, 2017 1 kommentar

I onsdags skrev jag om skolresultaten i Vänersborg (se ”Skolresultat i Vänersborg”). Det var siffror från Skolverket som handlade om de elever som gick ur åk 9 vårterminen 2016.

skl_loggaDet finns mer statistik om skolsituationen i Vänersborg. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har en stor databas, Kolada, där man kan roa sig med att hitta uppgifter om i stort sett allting som har med skolor att göra, och även annat. Siffrorna är dock från år 2015 och några kan ha ändrats sedan dess. Som t ex följderna av att oppositionen i Vänersborg drev igenom en budget för år 2016 som gav skolan 16 miljoner kronor mer än de styrandes förslag…

vbg_kommun_logoI Vänersborg gick 3.489 elever i en kommunal grundskola som var belägen i kommunen år 2015 och det gick 415 barn i förskoleklass. 25% av eleverna hade utländsk bakgrund, vilket var högre än för Sverige i genomsnitt (19%). De siffror som jag redovisar i det följande gäller bara de kommunala grundskolorna. Men det innebär inte att de elever som gick i fristående skolor är bortglömda. De var 471 stycken i grundskolan år 2015 och 40 i förskoleklass.

svangrem2Vänersborgs kommun lägger mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan, inklusive förskoleklass, låg på 91.375 kr per elev i Vänersborg år 2015. I Sverige var siffran 98.416 kr. Det är en ganska stor skillnad. Anmärkningsvärt är att Vänersborg lade ut mindre pengar per elev år 2015 än år 2014, då kostnaden var 92.232 kr per elev. I Sverige ökade istället resurserna till skolan med nästan 3.000 kr per elev.

skola3Vänersborg lade ut 870 kr per elev mindre för skollokaler. I denna kostnad ingick allt som hade med lokaler att göra, t ex värme, underhåll, städning och inventarier (ej lärverktyg). Och det är väl bra att mindre pengar gick till skollokalerna, i varje fall om lokalerna höll en bra standard och att underhållet sköttes som det skulle. Men det råder väl i och för sig delade meningar om detta…

mat3Vänersborgs kostnader för skolmåltider var också lägre än genomsnittet för Sverige. I Vänersborg kostade skolmåltiderna 5.962 kr per elev, medan kostnaden i hela landet var 6.350 kr. Jag tycker inte att detta är något positivt, att Vänersborgs skolmåltider kostade 388 kr mindre per elev än snittet i Sverige menar jag. Förresten, kanske skulle Vänersborg kunna spara in på ketchupen som serveras till varje måltid… (Något som en LCHF:are som jag finner helt förkastligt – nästan 25% socker…)skoterska

Elevhälsans kostnader i Vänersborg är också lägre än genomsnittet i riket. I Vänersborg kostade elevhälsan 2.794 kr per elev och i Sverige 3.017 kr.

teacherI skolan är det undervisning som är huvudsyftet. I Vänersborg kostade undervisningen, dvs framförallt lärarlöner, i den kommunala grundskolan 44.561 kr per elev år 2015. I Sverige var genomsnittskostnaden 51.754 kr per elev, dvs 16% mer än i Vänersborg. Det tycker jag är för bedrövligt dåligt. Särskilt också som kostnaderna för lärverktyg, t ex läroböcker, datorer, internetanslutning, och hyvelbänkar, låg på 2.693 kr per elev, medan kostnaderna i Sverige i genomsnitt låg på 4.226 kr per elev, dvs nästan 60% mer…

Däremot betalar Vänersborg mer för övriga kostnader än Sverige i genomsnitt – 18.578 per elev jämfört med 15.409 kr. I posten övriga kostnader ingick t ex administration, elevassistenter och personal på fritidshemmen, men också intäkter(!) av statsbidrag som avser asylsökande. Det förvånar mig att siffran för Vänersborg var högre än administration2riksgenomsnittet, men det är svårt att analysera orsakerna eftersom posterna inom denna kategori är så olika. För att förebygga ”lustiga” kommentarer så tror jag inte att Vänersborgs kostnader för administration var särskilt höga, tvärtom.

SKL rangordnar slutligen kommunerna. SKL förklarar:

”Det sammanvägda resultatet innehåller nyckeltal för årskurs 9 med både faktiska resultat och modellberäknade värden som visar kommunernas resultat i relation till elevsammansättningen på skolorna i kommunen.”

202Den kommunala grundskolan i Vänersborg hamnar på plats 202 (av 290 kommuner). Det här är en rankning som Vänersborg måste göra någonting åt.

Helt klart.

.

PS. Till sist en liten kommentar till min förra blogg (se ”Skolresultat i Vänersborg”). Jag skrev att jag ansåg att särskild personal skulle kunna sköta om närvarokontroll, föräldrakontakter (kring ”ordning och uppförande”), rastvakter etc. Igår (torsdag) läste jag följande i en debattartikel i Aftonbladet (se här):frankrike

”Denna modell används framgångsrikt i Frankrike. Om stök uppstår i klassrummet kan läraren kalla på elevvårdsteamet som tar hand om eleven i fråga. Även andra arbetsuppgifter som inte är undervisningsrelaterade kan övertas av elevvårdsteamet, som exempelvis rastvakt och direktkommunikation med föräldrar.”

Skolresultat i Vänersborg

4 januari, 2017 1 kommentar

På Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde i november presenterade förvaltningen en del statistik kring betygsresultaten vårterminen 2016. Jag har fördjupat mig lite i statistiken. (Du kan hitta de statistiska källorna på Skolverkets hemsida, se här.)

betyg3Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 var 221,8 poäng för hela kommunen. (Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna  språk som språkval. Betyget E ger 10 p, D 12,5 p, C 15 p, B 17,5 och A 20 p.) Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Å andra var det bättre än 2014 då det låg på 213,1 poäng. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng (se ”kommunal huvudman” nedan). Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.

betygsstatistikvr16_3

Det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna var 215,8 poäng år 2015. Det betyder en liten tillbakagång i år. Fridaskolan har ett mycket högt resultat, det genomsnittliga meritvärdet låg på 254,7 poäng (se ”enskild huvudman” ovan).

Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har sjunkit något. För att bli behörig till yrkesprogram måste eleven ha minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare 5 ämnen. I år var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Motsvarande siffra var år 2015 83,9% och år 2014 86,3%.

betygsstatistikvr16_4

Även på detta område var det stor skillnad mellan de kommunala skolorna och Fridaskolan. I de kommunala skolorna var 81,7% av eleverna behöriga till yrkesprogram (80,5% år 2015), medan motsvarande siffra för Fridaskolan var 91,7%. Det måste betecknas som en tämligen stor skillnad. (I vissa andra tabeller står det att siffran för Fridaskolan är 100%.)

Det betyder att nästan var 5:e elev som lämnar en kommunal grundskola inte är behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande. Det kanske är något som de styrande i kommunen borde uppmärksamma…

75,9% av alla elever som gick ur åk 9 i våras  hade minst betyget E i alla ämnen. År 2015 var motsvarande siffra 75,9% (samma alltså) och år 2014 några procentenheter lägre, 72,0%.

betygsstatistikvr16_2

Återigen var det stor skillnad mellan de kommunala skolorna och Fridaskolan.  Bara 72,8% av eleverna i den kommunala grundskolan fick minst betyget E i alla ämnen jämfört med 90,3% för Fridaskolan. Mer än var 4:e elev saknade alltså ett fullständigt betyg från de kommunala skolorna när de gick ur åk 9.

Det finns flera faktorer som förklarar de låga siffrorna för de kommunala skolorna. Enligt Skolverkets siffror är 16,5% av eleverna (55 stycken), som gick ur åk 9 i våras, födda utomlands.

betygsstatistikvr16_5

Elever som är födda utomlands har av naturliga skäl lägre resultat, utan goda kunskaper i det svenska språket är det svårt att nå godkända resultat i alla ämnen.

Det här är emellertid inte hela förklaringen, föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar också en väsentlig roll. Det framgår av nedanstående tabell:

betygsstatistikvr16_6

Föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig många gånger vara ett ”socialt arv” som återspeglar sig i resultaten. (Rent statistisk är det så, även om det naturligtvis finns många individuella skillnader.) Skolan bör kunna spela en större roll för att ändra på detta, men Vänersborg har inte alltid lyckats med det…

Förutom att elevernas och föräldrarnas bakgrund spelar stor roll för kunskapsresultaten så är det i Vänersborg, precis som i övriga Sverige, också så att pojkar överlag har sämre resultat än flickor.

betygsstatistikvr16_7

Det är många forskare, lärare och politiker som diskuterar varför det är en sådan skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Det finns väl just nu inga tydliga svar. Kanske har det betydelse att alltfler pedagoger är kvinnor och att detta präglar undervisningen, kanske är flickor ”mer välorganiserade, målinriktade och jobbar mer” (Inga Wernersson, se här). Alla är nog överens om att skillnaderna i varje fall inte beror på olikheter i begåvning mellan könen.

skolverket_logga2Skolverket redovisar i sin statistik också siffror för de enskilda skolorna. Vänersborg har fyra kommunala högstadieskolor, Dalboskolan, Silvertärnan, Torpaskolan och Vänerparken. Fridaskolan är en fristående skola och den enda i Vänersborg som har ett högstadium. (Alla siffror ovan där det står ”enskild huvudman” är alltså Fridaskolans siffror.)

Så här ser resultaten ut för de kommunala högstadieskolorna:

betygsstatistikvr16_1

När jag tittar på den här tabellen blir jag inte direkt upplyft. Det kanske är för att ögonen, i varje fall mina, har en tendens att titta på de lägsta siffrorna. Men det är hur som helst inga roliga siffror. Det är också en väldigt stor skillnad inom de kommunala skolorna. Och den är ännu större, självklart, om Fridaskolan tas med:

betygsstatistikvr16_8

Till en del kan siffrorna förklaras med att elevernas bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund ser olika ut på de olika skolorna, men detta är mer en förklaring än ett ”försvar”. Siffrorna visar att grundskolan i Vänersborg till stor del inte har lyckats med sitt kompensatoriska uppdrag.

fridaskolanSer vi till resultaten på Fridaskolan kan det konstateras att färre elever har utländsk bakgrund och att fler föräldrar har en eftergymnasial utbildning än i de kommunala skolorna. Huruvida andra faktorer på Fridaskolan spelar in, som t ex att valet att gå på Fridaskolan i sig är studiemotiverande, att pedagogiken är framgångsrik eller att lärarna sätter för höga betyg, låter jag vara osagt. Kanske är det lite av alltihop, vad vet jag.

student2Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust. Och det är faktiskt ungdomarna bakom dessa siffror som ska arbeta och betala skatt i Vänersborg om några år. Och det är också dessa ungdomar som ska ta över Vänersborg – det är bland dessa elever vi hittar Vänersborgs framtida kommunfullmäktige och framtida kommunalråd…

fridolinUtbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:

”att hamna i ett livslångt utanförskap.”

Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.

Jag tror att många pedagoger, och rektorer, i kommunen tycker att hela skolsituationen är tämligen frustrerande. Dagligen ser de att det saknas resurser. Det behövs mer personal, inte bara legitimerade pedagoger, i skolan. Många elever får inte den hjälp som de skulle behöva. Det gäller hjälp med språket och specialundervisning av olika slag. Varje elev har ju faktiskt enligt Skollagen rätt att få det stöd som han/hon behöver för att nå godkända resultat.

teacher_vbgBristen på legitimerade pedagoger är ett problem, men det verkar inte som att de styrande i kommunen inser vad som krävs för att locka till sig dessa. Det är inte bara högre löner, utan också bättre arbetsförhållanden. Varför skulle inte t ex särskild personal kunna sköta om närvarokontroll, föräldrakontakter (kring ”ordning och uppförande”), rastvakter etc. Jag vet att barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om en hel del av dessa problem, men utan ”stöd” från politikerna vid makten så kan inte förvaltningen göra så mycket.

Och varför kan de styrande inte göra något åt de problem som uppstår när kommunens budget läggs efter kalenderår och skolorna arbetar efter läsår?

Sedan har jag en egen käpphäst också, som jag har framfört otaliga gånger på denna blogg – rektorerna måste få tid till att vara verkliga pedagogiska ledare. Rektorerna måste finnas ute på fältet, i klassrummen och i korridorerna. Rektorerna måste få tid till enskilda samtal med lärare och arbetslag, där både ”piska och morot” kan behöva användas. Rektorerna måste kunna intervenera i den dagliga undervisningen. Tid skulle kunna skapas genom att särskilda intendenter, ekonomer, personalspecialister osv anställdes. Ungefär så som sker på Kunskapsförbundet Väst.

vagvalVänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.

Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för några veckor sedan skrev i en debattartikel i DN:

”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”

Rapport från dagens BUN (12/12)

12 december, 2016 Lämna en kommentar

lucia2Idag, dagen före det stora och högtidliga firandet av Lucia, så sammanträdde Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) för sista gången detta nådens år 2016. Men jag tror inte att det var för att årets stora högtider står för dörren, som mötet blev osedvanligt lugnt. Det var nog snarare för att vi var överens om det mesta. Fast vissa ganska stora oenigheter kunde emellertid anas bakom de muntra fasaderna. Det blir dock tillfälle för nämnden att återkomma till dessa. Idag var det inga beslut av den karaktären som fattades. (Jag tänker inte återge alla de fakta som jag redan har presenterat i min två bloggar före sammanträdet, utan hänvisar till dem för den som vill veta mer – ”Ekonomi” och ”Norra skolan”.)

Nämnden fick däremot mycket, och viktig, information.

statistikVerksamhetschef Tomas Granat presenterade en del siffror från Skolverket – som är synnerligen intressanta att ha i åtanke, bland annat när det är dags för budget 2018. (Och kanske 2017…)

Granat jämförde Vänersborg med genomsnittet i riket. (Siffrorna är från 2015.)

Förskola:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 5,92 – Riket 5,2.
Inskrivna barn per avdelning: Vänersborg 18,6 – Riket 16,7.
Kostnad (kr) per inskrivet barn: Vänersborg 127.800 – Riket 138.800.

Pedagogisk omsorg:
Andel inskrivna barn i enskild regi: Vänersborg 84% – Riket 43%.
Inskrivna barn per personal: Vänersborg 5,17 – Riket 4,6.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 106.400 – Riket 123.500.

Fritidshem:
Inskrivna barn per årsarbetare: Vänersborg 24,4 – Riket 21,9.
Kostnad per inskrivet barn: Vänersborg 32.300 – Riket 35.300.slapa_efter

Det är väl ingen överdrift att påstå att Vänersborg ligger tämligen långt efter det ”genomsnittliga Sverige” när det gäller satsningar på barnen. Vilket är synnerligen beklämmande tycker jag.

Och det ser inte bättre ut på skolans område…

Förskoleklass:
Antal elever per lärare: Vänersborg 20,4 – Riket 16,4.
Kostnad per elev: Vänersborg 42.100 – Riket 53.000.

Grundsärskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 3,9 – Riket 3,9.
Kostnad per elev: Vänersborg 355.400 – Riket 433.400.

Grundskola:
Antal elever per lärare: Vänersborg 12,6 – Riket 12,1.
Kostnad per elev: Vänersborg 91.400 – Riket 98.400.

val2Min uppfattning är att politikerna i Vänersborgs kommun måste välja vilket Vänersborg de vill ha. Vill de satsa på våra barn och ungdomar. Eller ska de satsa på stora investeringar som Nunntorp, Wargön Innovation, bostäder på ett översvämningshotat Sanden osv. Politikerna måste välja – de kan inte satsa på alltihop. Som en ledande socialdemokrat trodde när arenabeslutet fattades en gång i tiden… Ytterst är det naturligtvis vänersborgarna som bestämmer, på valdagen i september 2018.

BUN går enligt prognosen plus minus noll i år. När förvaltningen blickar framåt så ser det desto dystrare ut…

Det blir en mängd ökade driftskostnader på grund av investeringar, t ex Mulltorp och Rösebo, men också ytterligare några år framåt när den nya förskolan i kv Hönan ska byggas (det ser ut som om processen äntligen ska komma igång), Öxnered skola ska byggas till och en ny skola på Holmängen ska uppföras. Det behövs också en ny idrottshall för alla elever på Idrottsgatan… Till det har nämnden ett stort antal paviljonger som ska betalas.

kockEfter årsskiftet ska Kostenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen ta över personalen på skolköken från BUN. Kostenheten vill att BUN ska betala 3 milj kr mer än vad BUN självt har betalat när verksamheten drevs i egen regi. Ingen vet hur Kostenheten räknar. Min teori är att samhällsbyggnadsförvaltningen ”passar på” att anställa typ tre extra chefer för verksamheten. Som BUN ska betala…

Nämnden är med bara detta kanske uppe i en kostnadsökning på åtminstone 5 milj kr för nästa år.

Inför 2017 tillförs BUN ytterligare 11 milj kr. I beslutet, som var mini-alliansens (M+L+KD) förslag och som stöddes av Vänsterpartiet (alternativet var förslaget från S+C+MP som inte alls ville ge BUN dessa extra miljoner), är förutsättningen emellertid:

elever2”om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än 10 elever (jämfört med BUNs budget 2017) ersätts nämnden per elev med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats för motsvarande plats under 2016.”

En onödigt omständlig passus kan jag tycka. Elevantalet ökar ändå i en grad som långt överstiger dessa ”reservpengar”. De 11 miljonerna räcker bara till hälften av den elevökning som förväntas år 2017…

BUN bör alltså få åtminstone 15 miljoner mer år 2016 än vad som är beslutat, enligt förvaltningen ännu mer…

Med andra ord, det måste till pengar för att kunna behålla den ”standard” som vi har idag i Vänersborg – en ”standard” som då ligger relativt långt under genomsnittet i Sverige. Och som borde, måste, höjas.

budgetbeslutNämnden diskuterade också det för BUN specifika budgetproblemet med att grundskolorna arbetar med läsår, medan kommunen i övrigt har kalenderår. En idé som lyftes var att, som en del andra kommuner gör, arbeta med 3-årsbudgetar. För enbart skolan då.

Men inte nog med detta…

Förvaltningen påtalade också svårigheterna att rekrytera legitimerade pedagoger. Det gäller både förskola och grundskola. Det är nog så att arbetsvillkor borde förbättras i kommunen och löner höjas…

Som sagt, Vänersborgs kommun står, återigen, inför ett vägval. Hur vill vi att kommunen ska se ut om 10 år? Vad ska Vänersborg prioritera?

Slutligen.

norra_skolan1Norra skolan diskuterades också. Vi var några ledamöter som inte var nöjda med Fastighetsenhetens besked om att Norra skolan inte gick att bygga ut. Vi ”gamlingar” i nämnden påminde oss att den förre stadsarkitekten, som väl kan sägas var känd för sitt kulturella intresse och noggrannhet, sa att detta var möjligt. Och då var det nog det trodde vi. Vi ville gärna att Fastighetsenheten skulle titta på frågan igen…

Nämnden var enig om att en ny skola behöver byggas på Holmängen. Det är dock en förutsättning att en tunnel under järnvägen byggs så att Holmängen knyts ihop med Mariedal- och Torpaområdena. Jag tog också upp att förvaltningen kanske skulle titta på Tärnanskolan i relation till den nya skolan.

Och i skymningen kl 15.15 vandrade BUN-ledamöterna hemåt…

Kategorier:BUN 2016 Taggar:

BUN: Norra skolan

8 december, 2016 Lämna en kommentar

Igår bloggade jag om måndagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”December-BUN: Ekonomi”.) Då ”sparade” jag ett ärende…

TTELA hade idag en artikel om Norra skolan och den föreslagna nya skolan på Holmängen. (Se ”Ny skola kan byggas på Holmängen”.)

Jag är inte helt säker på var skolan är tänkt att ligga, kartorna i utskicket är inte lätta att tyda, men någonstans här förmodar jag:

holmangen_kartaskola

TTELA skriver:

”Förvaltningen gör bedömningen att det är nödvändigt att bygga en ny F-6 skola med tre klasser i varje årskurs på Holmängen, för att avlasta befintliga skolor och för att skapa nya platser. Totalt är ytan beräknad efter 450 elever, med möjlighet till fler. Den tomt som anses bäst lämpad ligger i närheten av Kilgatan, intill Regionarkivet.”

Och det är (naturligtvis) helt riktigt. TTELA skriver också att det finns planer på en gångtunnel under järnvägen från Torpa- och Mariedalsområdet. Som jag ser det, så är detta ett måste om en ny skola ska byggas. Och enligt min uppfattning behövs det en ny skola på Holmängen.

Det är dock framtiden för Norra skolan som jag inte blir riktigt blir klar över. I beslutsförslaget står det:

”Att vidare utreda lämplig dimensionering av Norra skolan i samband med en eventuell projektering av en ny skola på Holmängen.”

norra_skolan1

Barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan om en ”renovering av Norra skolan till att utgöra en två-parallellig F-6-skola”. Det har gått till så att förvaltningen har specificerat vilka funktioner som behövs och så har Fastighetsenheten tittat efter om detta kan ordnas på skolan. Och slutsatsen blir att:

”de funktioner som behövs inte kan rymmas inom nuvarande byggnad och det saknas möjligheter till utbyggnad och utökning av fastigheten.”

Och då tänker jag, vad är det då tänkt att bli av Norra skolan? Är planerna att det ska bli en en-parallellig skola? En lågstadieskola? Eller ska det bli någon ”blandning” med olika många klasser i de olika årskurserna? Eller…?

2016Nu ska inget beslut fattas på den här sidan årsskiftet, förslaget är ju att utreda vidare – med den inskränkningen att det inte kan bli en två-parallellig skola.

Men…?

Jag har tittat på utredningen som leder fram till slutsatsen att Norra skolan inte kan bli en två-parallellig skola, och jag känner mig inte riktigt tillfreds…

elever2På Norra går det nu totalt 295 elever och det finns två paralleller i varje årskurs. Det finns också en grundsärskola och fritids. Det är trångt. Två fritidsavdelningar och expeditionen är placerade i det gamla skyddsrummet och tre fritidsavdelningar använder lokaler som används som klassrum under skoltid. Det saknas personalutrymmen och personalen har endast en toalett. Det är också trångt i matsalen. Nämnden har för övrigt försökt lösa en del av trångboddheten med två tillfälligt inhyrda moduler.

Och visst skulle skolgården kunna vara större och parkeringssituationen bättre…

Det är naturligtvis ingen bra situation. Det finns onekligen en del problem med ytorna på Norra…

Fastighetsenheten bedömer att en utbyggnad av skolan är olämplig, eftersom fastighetens yta är för liten. Fastighetsenheten bedömer också att det inte går att utöka fastigheten.

norra_karta

Den tidigare stadsarkitekten hade tankar på att det skulle gå att bygga ut Norra skolan – på grusplanen ut mot sjön. Någon har också sagt att det borde gå att ta mark från parken och bygga på. Jag vet inte, men det känns lite som att alla möjligheter kanske inte är helt uttömda.

När jag tittar på de krav som barn- och utbildningsförvaltningen ställer upp för en fungerande två-parallellig F-6-skola så är det väldigt stora krav. Det ska bland annat finnas ett grupprum, för 10 elever, till varje klass och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap ska kunna bedrivas. Och då undrar man kanske lite hur skolan kan fungera idag. Och också hur många andra LM-skolor i Vänersborg som har dessa utrymmen.

Visst, det skulle vara önskvärt, på varenda skola i kommunen, men om det nu inte är det på de andra skolorna, och på Norra idag, varför ska det vara det för Norra om några år?

Jag tror faktiskt inte att det är nödvändigt med ett grupprum för varje klass. Jag tror inte heller att det behövs NO/Teknik-salar. Det skulle vara viktigare med bättre undervisningsmateriel… Och legitimerade HKK-lärare lär det inte finnas stationerade pålaboration kommunens LM-skolor. De finns på högstadierna och då är det nog bättre, precis som det är nu, att eleverna åker till t ex Torpaskolan för sin HKK-undervisning.

Det kanske också skulle gå att göra om fritidslokalerna i skyddsrummen till riktiga klassrum. Fastighetsenheten var faktiskt inne på det. Det kanske till och med skulle gå att flytta särskolan till en nybyggd skola på Holmängen. Det kanske skulle gå, och det vet jag att det gör, att göra så att lågstadiet hade rast vid en tidpunkt och mellanstadiet vid en annan, så att skolgården räcker till.

Och varför räknar förvaltningen med 25 elever i varje klass när den räknar med 20-25 för den nya skolan på Holmängen, som finns med i samma utredning? 60 elever mer eller mindre på en skola är mycket…

norra_skolan2Jag kan inte värja mig från tanken att förvaltningen ”tar i” när det gäller kraven, just för att svaret ska bli att det inte går att ha en två-parallellig skola kvar på Norra. Jag hoppas att det inte är så. Det skulle nämligen vara önskvärt, som jag ser det, att Norra skolan även fortsättningsvis får vara just en två-parallellig skola.

Det är naturligtvis lätt att ha synpunkter och lätt att ställa frågor – det är svårare att ge svar. Men jag tror att har man utgångspunkten att ”det här ska vi lösa” så kanske svaren blir annorlunda.

Handlingarna inför nämndens möte kan laddas ner här.

Kategorier:BUN 2016 Taggar:

December-BUN: Ekonomi

7 december, 2016 Lämna en kommentar

lucia2Nästa vecka, ”Luciaveckan”, blir en hektisk politisk vecka. På måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag kommunfullmäktige.

Det blir antagligen ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Handlingarna inför nämndens möte kan för övrigt laddas ner här.) Flera viktiga frågor ska behandlas. På förra mötet stod Blåsut skola i centrum, denna gång har turen kommit till Norra skolan…

prognosEn ny budgetprognos för år 2016 kommer att presenteras för BUN. Tidigare har nämnden jobbat utifrån ett prognosticerat underskott på drygt 3 milj kr. Men efter att alla pengar, statliga bidrag etc, har kommit på plats i räkenskaperna så tror ekonomerna nu att resultatet för året blir plus/minus 0. Och det är ju glädjande, i varje fall ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag kan inte låta bli att undra hur det hade sett ut om den styrande minoritetens (S+C+MP) budgetförslag hade gått igenom i fullmäktige… Den minnesgode erinrar sig säkert att oppositionen röstade igenom en budget som gav ett tillskott till BUN, utöver de styrandes förslag, på 16 miljoner kr…

De ”extra” pengarna har behövts till bland annat den stora elevökningen som har skett i kommunens förskolor och grundskolor. Det går just nu 4.796 elever i grundskolan (inkl grundsärskolan) och det är 266 elever fler än för ett år sedan. På fritids (inkl pedagogisk omsorg) går det 2.045 elever, vilket är 72 fler än förra året. Och på förskolorna (inkl pedagogisk omsorg) återfinner vi 2.096 barn. Det är 65 barn fler än i november 2015.

children2Det står dock hela 199 barn i kö till förskolorna, medan det bara finns 24 lediga platser kvar. Av dessa barn har 11 inte fått sitt förstahandsval på fyra månader.

Det är ingen bra situation. BUN har försökt lösa, och löst en del, med att hyra in moduler. Men nämnden skulle ha behövt en ny förskola i kvarteret Hönan på plats i det här läget. Men vad som sker med beslut om Hönan (som nämnden har fattat ett flertal gånger) vet jag inte. Det är nästan så att man kan tro att det fortfarande finns någon eller några i kommunledningen som förhalar verkställandet. Men det får vi antagligen mer information om på måndag.

underskottDet är också en aning oroväckande att studera de olika enheternas budgetresultat. En skolenhet går med ett underskott på drygt 3 milj kr, medan två skolenheter gör ett överskott på vardera drygt en miljon kr. Det känns som att det har blivit något galet i resursfördelningen. Det kanske är läge att titta över denna?

BUN ska också fatta beslut om verksamhetsplanen och detaljbudgeten för år 2017. Det låter nog mer spännande än vad det är. Kommunfullmäktige har ju tilldelat nämnden en budget och nu ska pengarna fördelas på nämndens olika verksamheter. Och jag kan inte se något konstigt i förslaget från förvaltningen. Pengarna går ut till förskolorna och skolorna som de ska. Frågan är väl bara om pengarna räcker inför de stora utmaningar som förskolan och skolan står inför kommande år.

pengar4Det kan kanske vara på sin plats att påpeka att även denna budget beslutades av oppositionen, denna gång med en rösts övervikt (sverigedemokraterna avstod från att rösta) över de styrande partiernas (S+C+MP). Det ger 11 milj kr mer till barnen och eleverna än ursprungsförslaget.

När det gäller ekonomi och pengar är det tänkt att nämnden också ska höja avgifterna för maxtaxa för förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem. Bakgrunden är, och jag tror att jag gör det lätt för mig genom att helt enkelt citera från underlaget:

skolverket_logga2”Enligt … Skolverket … har förordningen avseende maxtaxan ändrats. Ändringen innebär att inkomsttaket indexregleras och Skolverket föreslår nya avgiftsnivåer för maxtaxa. I samband med denna ändring av förordningen så kommer Skolverket att minska bidragen till kommuner som tillämpar maxtaxa. För Vänersborgs del innebär detta minskade statsbidrag med 1.007.562 kr.”

Texten kanske inte är helt lätt att förstå, men det betyder rent konkret att avgifterna höjs, enligt följande:

Förskola, pedagogisk omsorg 1-5 år:

  • Barn 1: 49 kr i mån (maxbelopp: 1.362 kr)
  • Barn 2: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
  • Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)

Fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

  • Barn 1: 33 kr i mån (maxbelopp: 908 kr)
  • Barn 2: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)
  • Barn 3: 16 kr i mån (maxbelopp: 454 kr)

Det ska noteras att dessa siffror gäller maxbeloppet. Har man lägre inkomst blir höjningen mindre.

Det är tråkigt att höja avgifter. Det har en tendens att drabba de med lägst inkomst hårdast, men som jag ser det så är det nog en ofrånkomlig höjning. Eventuell kritik ska riktas mot de centrala myndigheterna.

forskolaDet är på förslag att nämnden ska gå till kommunfullmäktige (via samhällsbyggnadsnämnden) och begära pengar för en utbyggnad av Fridhems förskola och en ombyggnad av Mulltorps förskola.

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ska fatta beslut om att begära ytterligare 3 milj kr, sammanlagt 14 milj kr, för att bygga ut Fridhems förskola med två avdelningar. Mariedals förskola ska nämligen slås ihop med Fridhem är det tänkt. Förskolan på Mariedal finns nu i tillfälliga lokaler på den gamla Habiliteringen. Det var tidigare tänkt att Mariedals förskola skulle flytta till den nya förskolan i kv Hönan…

mulltorp_skolaMulltorps förskola blir, som många har befarat, dyrare än beräknat. Det har bland annat att göra med att nya ritningar har tagits fram eftersom byggnadsnämnden avslog den tidigare bygglovsansökan. Nämnden behöver därför ytterligare 6,5 milj kr, totalt 17 milj, till ombyggnaden av Mulltorp.

Båda dessa ärenden, Fridhem och Mulltorp, måste till kommunfullmäktige för beslut. Om vi betänker att nämnden också ska fatta beslut om en helt ny skola F-6 på Holmängen, och har fattat beslut om en stor tillbyggnad av skolan i Öxnered, så kan var och en räkna ut att Vänersborgs kommun har en hel del stora och nödvändiga investeringar framför sig. Det kanske är läge att se t ex ett kommunalt köp av Nunntorp i detta ljus…

paviljongMen inte nog med det. Nämnden ska också godkänna hyresavtal för fyra paviljonger/moduler vid Brålanda förskola, Öxnered förskola, Väne-Ryr förskola och Onsjöskolan till en kostnad på, oops, 2.394.179 kr per år…

I en kommande blogg ska jag redogöra för det kanske viktigaste ärendet på hela sammanträdet, ärendet ”Utredning Norra skolan och ny skola på Holmängen”. Sanningen är att jag behöver fundera ett tag till på detta… Som sagt, handlingarna kan du ladda ner här.

Kategorier:BUN 2016

Ordf Andersson (C) och domen

20 november, 2016 3 kommentarer
handen_rackaupp

Som läsare av denna blogg, eller TTELA, vet så dömde Förvaltningsrätten i Göteborg inte helt oväntat till min fördel när jag överklagade ett beslut av barn- och utbildningsnämnden. Det var när nämnden beslutade att inte tillåta mig att väcka ett ärende på sammanträdet i oktober 2015. (Se ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Med anledning av domen så blev jag intervjuad i TTELA den 10 november, i år. (Se ”Kärvling fick rätt mot kommunen”.) I slutet av artikeln skrev TTELA att de hade sökt BUN:s ordförande Mats Andersson (C) men att han:

”vill avvakta med en kommentar tills han har varit i kontakt med kommunjuristen.”

ttelaEfter denna kontakt intervjuades ordförande Andersson i TTELA den 11 november. (Se ”Ordförande: ”Ett nederlag för offentlighetsprincipen””.)

TTELA skrev:

”Stefan Kärvling menar att domen är en seger för demokratin. Det håller Mats Andersson inte alls med om.”

Och ordförande Andersson säger till TTELA:

”Jag ser det helt tvärtom.” nederlag2

Ooops…

Andersson menar tydligen att Förvaltningsrättens dom var ett nederlag för demokratin… Och eftersom rätten dömde enligt Kommunallagen, så torde Andersson också anse att kommunallagen inte heller håller sig inom de demokratiska ramarna.

Det är ett tämligen uppseendeväckande uttalande.

mats_andersson2Mats Andersson utvecklar sin syn:

”Jag tycker som ordförande att detta är ett nederlag för offentlighetsprincipen där allmänheten inte får insyn i vilka ärenden som kommer att avhandlas i kommunala nämnder.”

Andersson ställer offentlighetsprincipen, eller rättare sagt, en mycket liten del av offentlighetsprincipen, mot ledamöters rätt att väcka ärenden i nämnder och styrelser. Offentlighetsprincipen reduceras till att allmänheten ska känna till dagordningen i förväg. Men demokrati är så mycket mer.

Förvisso kan ibland olika demokratiska värderingar och principer krocka med varandra och det kan uppstå demokratiska dilemman. I det här fallet fanns det i och för sig ett enkelt sätt att lösa ett eventuellt dilemma – nämnden kunde ha bordlagt frågan och ta med den på dagordningen inför nästa möte. Detta gjorde av någon anledning inte ordförande och BUN i det aktuella fallet.

demokratiLedamöterna i en nämnd är utsedda av ett demokratiskt valt kommunfullmäktige och är i den egenskapen representanter för vänersborgarna. Vi har en representativ demokrati och vi politiker i barn- och utbildningsnämnden ”är” i detta fall på sätt och vis vänersborgarna. dagordning3

Det är ordförande i en nämnd som bestämmer dagordningen, i det här fallet Mats Andersson (C) som representerar ett parti som fick 8% av rösterna i Vänersborg. Rätten att väcka ärenden kan ur detta perspektiv ses som en möjlighet för de andra 92 procenten av vänersborgarna att behandla ärenden som ordförande inte vill ta upp. Eller helt enkelt, rätten att väcka ärenden ger vanliga ledamöter möjlighet att påverka dagordningen och vilka ärenden som ska behandlas – oavsett vad en ordförande anser.

Dessutom, i det här konkreta fallet, så skrev jag inte bara till ordförande utan till hela presidiet, dvs 1:a och 2:e vice ordförande, i relativt god tid om att jag ville väcka ärendet. Ändå tog inte ordförande upp det på dagordningen som ett eget ärende.

tired112Jag tror inte att ordförande Andersson hade något intresse av offentlighetsprincipen när han förvägrade mig rätten att väcka ärendet. Det var nog snarare så att han inte ville att nämnden skulle diskutera ärendet en gång till, därför att han var nöjd med beslutet att lägga ner Nattugglan och flytta verksamheten till Vänerparkens källarliknande lokaler…

Och om offentlighetsprincipen var så viktig, varför anförde inte Mats Andersson detta argument i yttrandet till Förvaltningsrätten i Göteborg..? Nä, argumentet med offentlighetsprincipen var nog en efterhandskonstruktion.

Ordförande Andersson säger också till TTELA:

”… som ordförande är tvungen att ställa förslaget under proposition.”

domareJag är inte riktigt säker på vad Andersson menar. Ordförande är ju inte tvungen att ställa ett väckt ärende under proposition. Tvärtom! Det är ju det som Förvaltningsrätten säger i sin dom – ledamöter har ovillkorligen rätt att väcka ärenden. Och något förslag hann jag överhuvudtaget inte att framföra, det blev ju inget ärende.

Det tycks inte som att Andersson förstår vad domen innebär. Eller lagen.

Ordförande i BUN säger också till TTELA:

”Det kan vara ett ärende där nämnden har fattat ett beslut och så kan man väcka det om och om igen.”

storaÅterigen är jag inte helt säker på vad Andersson menar. Jag tyder det som att Andersson menar att jag genom att väcka ärenden på något sätt skulle sabotera nämndens verksamhet – väcka ärendet ”om och om igen”.

Och i så fall undrar jag vad Andersson tror att jag har för agenda. Detta är faktiskt enda gången jag har velat väcka ett ärende. Antydningen om att jag skulle vilja typ sabotera nämndens arbete är nästan kränkande. Och hur som helst, lagen är tydlig…

Skälet till att jag ville väcka ärendet var att underlaget var vinklat och framför allt felaktigt. Det sista fick jag reda på efter nämndens beslut om Nattugglan. Och det var naturligtvis därför som jag ville att nämnden skulle få denna kunskap – och eventuellt ompröva beslutet.

karvlingMenar Mats Andersson att det är mer ”demokratiskt” att fatta beslut på ett dåligt och felaktigt underlag än att rätta till ett felaktigt beslut i efterhand?

Mats Andersson har enligt min mening fel i alla de argument som han framför till TTELA. Och jag är som sagt synnerligen förvånad att han inte framförde dem till Förvaltningsrätten när han hade chansen. Och open_doors3notera, det är faktiskt samma Mats Andersson (C) som på egen hand bestämde att nämnden inte längre ska ha öppna möten, dvs att vänersborgarna inte ska ha möjlighet att bevista nämndens sammanträden på plats…

Egentligen är det ganska enkelt. Lagarna är fattade demokratiskt av riksdagen och lagarna måste även Mats Andersson och BUN följa. Det är inte svårare än så.

Jag är inte helt säker på att Mats Anderson har insett detta.

Kategorier:BUN 2016, Demokrati, Juridik

Rapport från BUN 14/11 (2)

15 november, 2016 1 kommentar

bunIgår skrev jag om de lite ”tyngre” ärenden som avhandlades på gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – se ”Rapport från BUN 14/11”. Det var om Blåsut, den ”nya” skolan på Idrottsgatan 7 och Förvaltningsrättens dom.

forvaltningsrattenNär det gäller Förvaltningsrättens dom och frågan om jag återigen vill väcka ärendet om Nattugglans nedläggning och flytt till de källarliknande lokalerna på Vänerparken, så har flera föräldrar kommit med synpunkter. Föräldrarna har nåtts av ryktet att BUP, som också ligger vid Vänerparken, ska flytta till NÄL kommande sommar och att BUN har visat ett visst intresse för dessa lokaler. I stort sett alla föräldrar som har hört av sig är positiva till en flytt – om det sker till dessa lokaler. Om uggla_nattNattugglan nu ska läggas ner överhuvudtaget. Jag tolkar reaktionerna som att föräldrarna inte anser att jag ska väcka ärendet igen. I varje fall inte just nu.

Nämnden fick som vanligt en redovisning av det ekonomiska läget.

pengarpengar2Prognosen för året ligger fortfarande fast – ett underskott på 3,3 milj kr – även om resultatet tycks kunna bli bättre. Det är en del statliga bidrag som har kommit till BUN nu i slutet av året. Å andra sidan är det en del fakturor som ska betalas i december…

Väldigt många enheter, både förskolor och grundskolor, går med stora underskott, en skola ligger t ex på ett minus på 3 milj kr. En del pengar ligger dock kvar centralt och har inte delats ut till enheterna. Det gör att de ekonomiska prognoserna inte är helt säkra för de enskilda enheterna, trots att vi redan är i mitten av november. Nästa år har förvaltningen ambitionen att försöka lägga ut alla pengar direkt till enheterna. Det är nödvändigt och bra, det är ju trots allt ute på förskolorna och grundskolorna som arbetet sker.

children2Som förväntat ökar trycket på förskolorna ju närmare årsskiftet vi kommer. Allt fler barn tas in och det börjar bildas köer.

Nämnden fick också information om lärarlönelyftet. 187 lärare får del av denna statliga satsning och det innebär 2.500 kr i ökad månadslön till var och en. Det är den minsta summan som kan betalas ut och rektorerna har gjort så därför att så många pedagoger som möjligt ska få ta del av pengarna.

Den statliga satsningen har fått kritik. Den skapar dålig stämning ute på arbetsplatserna och hotar i vissa fall samarbetet mellan kolleger. Staten har ”försvarat” sig med att kommunerna bör höja lönerna för de som inte får del av de statliga pengarna. Detta har förvaltningschefen diskuterat med PFU (Personal- och förhandlingsutskottet, det är detta utskott som bland annat utfärdar riktlinjer för lönepolitiken i kommunen), men vad som kommer ut ur detta vet ingen än.pengar5

Jag tror att det är nödvändigt att kommunen skjuter till mer pengar till lärarlöner. Som det är nu så finns det en stor risk att de som inte får del av lärarlönelyftet söker sig till andra kommuner för att därigenom höja lönerna. Och så måste Vänersborg anställa nya lärare – till högre löner, eftersom det bara är på det sättet man kan få legitimerade lärare till kommunen… Varför inte ge ett lönelyft direkt till lärarna i Vänersborg, så slipper man flyttkarusellen? En flytt som bara är till men både för organisationen och eleverna.

Som sagt, vi får se hur PFU tänker sig att hantera frågan.

student7BUN fick också en redogörelse för kunskapsresultaten för de 6:or och framför allt 9:or som gick ur sina årskurser i våras.

Det genomsnittliga meritvärdet för 9:orna var 221,8 poäng. (Betyget E ger 10 p, D 12,5 p, C 15 p, B 17,5 och A 20 p.) Det kan jämföras med förra året då meritvärdet låg på 222,1 och år 2014 då det låg på 213,1 poäng. Men då är också Fridaskolan medräknad. Utan Fridaskolan (endast kommunala skolor alltså) låg det betyg3genomsnittliga meritvärdet på 214,8 poäng. Det är under resultatet för hela Sverige, som låg på 218,8 poäng.

Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har sjunkit något. (Det handlar om elever som har minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare 5 ämnen.) I år var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Motsvarande siffra var år 2015 83,9% och år 2014 86,3%. Vänersborgs skolor håller med andra ord ställningarna, trots det ökade elevantalet och de många nyanlända.

Nämnden fick också reda på att det var 75,9% av alla elever som gick ur åk 9 som hade minst betyget E i alla ämnen – att jämföras med år 2015 75,9% och år 2014 72,0%.

diagram_stapelDet redovisades ytterligare diagram, men det var mestadels staplar som visades och inga siffror. Men jag har tänkt återkomma till detta vid ett senare tillfälle. Annars var det slående hur mycket föräldrarnas utbildningsbakgrund (de föräldrar som har elever på skolorna) varierade på kommunens olika skolor. Det var också slående hur flickornas betyg såg ut, bättre, jämfört med pojkarnas.

Det blev en viss pedagogisk diskussion i nämnden med anledning av all statistik. Men självklart är det ute på skolorna som den stora diskussionen bör hållas.

vegetarisktSom vanligt hade förvaltningschefen en informationspunkt. Förvaltningen har fört fram till de som är ansvariga för skolmåltiderna (på samhällsbyggnadsförvaltningen) att BUN och framför allt eleverna inte vill ha enbart vegetarisk skollunch. Det är helt ok att det serveras ett vegetariskt alternativ, men inte att båda rätterna är vegetariska.

Förvaltningschefen berättade också vilka som ska få det pedagogiska priset i år, men eftersom pristagarna inte själva hade fått reda på det ännu så ska jag inte avslöja något. Det pågår också en utvärdering av den IT-satsning som gjordes i höstas, då alla elever i högstadiet fick var sin dator.

frejaJa, det var väl det mesta från måndagens BUN-sammanträde. Nu ses inte nämnden förrän den 12 december, dagen före Lucia. Eller Lusse som hon egentligen heter. Då kommer hon ner från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna, för att i sin vita klädnad gästa oss dödliga. Lusse är ju ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja.

Kategorier:BUN 2016
%d bloggare gillar detta: