Arkiv

Archive for 29 april, 2020

Grinnsjötorp, Hunneberg

29 april, 2020 4 kommentarer

På Hunneberg mellan Bergsjön och Grinnsjön ligger Grinnsjötorp. 

Torpet har anor från 1300-talet. Och bara en sådan historia gör att en gammal SO-lärare ryser…

På 1600-talet fanns sju hus på Grinnsjö och till en av dessa stugor kom fattighjonet Anders Eriksson år 1813. Anders fick arrendera marken och han började bruka den magra jorden, i sitt anletes svett får man förmoda. Jordbruket övertogs sedan av hans efterkommande. Den sista att bruka torpet var Anders sondotter Ida. Hon levde sparsamt, och med en ko, fram till sin död 1955, 83 år gammal. Sedan började det växa igen runt torpet och skog planterades efter några år på markerna.

“Historien begravdes under kvävande granar och de artrika ängsmarkerna försvann.”

Allt det här kan vi läsa på Naturskyddsföreningens hemsida. (Se “Torpet Grinnsjö”.)

Sedan början på 1990-talet arrenderas Grinnsjötorp av naturskyddsföreningarna i Vänersborg, Trollhättan och Grästorp. Ett restaureringsarbete påbörjades, på initiativ av Göran Söderström, tämligen direkt med målet att:

“återställa till ett ursprungligt ängsbruk, som så nära som möjligt, ansluter till läget 1720 då det skrevs att ”Grinnsjö har ingen åker”. Skogen togs bort i omgångar för att successivt öka ljusinsläppet och låta fröbanken i marken gro.”

Det är många frivilliga armar och händer som genom åren har hjälpt till med arbetet att återställa markerna till de ängar och jordbruksmiljöer som försvann. Men det är ännu fler som besöker natur­reservatet Grinnsjö, njuter av utsikten och omgivningarna och kanske grillar vid eldplatsen. Det arrangeras också diverse aktiviteter under året.

Det kan även nämnas att 2018 fick Naturskyddsföreningen Vänersborg kommunens miljöpris för det mångåriga naturvårdsarbetet vid Grinnsjö. (Se TTELA “Stor artrikedom vid Grinnsjö”.)

Sveaskog, som äger torpet och marken, har nu beslutat att avveckla alla byggnader som inte behövs för bolagets verksamhet. (Vilket man naturligtvis kan ha åsikter om, men så är det.) Det har vi förstått sedan debatten om Vänersborgs kommuns köp (via Fastighets AB Vänersborg) av Bergagården. På Sveaskogs hemsida (se “Till salu just nu”) kan vi se att t ex Ekebacken och Björndalen på Halleberg och Bomstugan på Hunneberg är till salu. (Det finns även annonser på Instagram.)

Det råder inga större tvivel om att de här torpen kommer att köpas av privata aktörer, möjligtvis företag. Det kan bli fina fritidsstugor. Det är som vi alla vet helt fantastiska och många stycken unika omgivningar.

Även Grinnsjötorp på fastigheten Hunneberg 1:5 är till salu…

Grinnsjö kommer sannolikt också att säljas till en hugad privat spekulant. Och det medför med lika stor säkerhet att torpområdets miljö inte kommer att bevaras. Och med privatiseringen kommer antagligen också områdets tillgänglighet för allmänheten att begränsas eller helt försvinna.

Naturskyddsföreningen har emellertid blivit erbjuden att friköpa torpet för 450.000 kr. Det tycks dock inte som Naturskyddsföreningen har dessa pengar. Kanske kan kommunen ställa upp?

När Vänersborgs kommun (Fastighets AB Vänersborg) köpte Bergagården framförde FABV:s ordförande Bo Carlsson i TTELA (se “Kontraktet för Bergagården påskrivet”) fyra argument för köp av Bergagården:

  • Fastigheten är värd pengarna.
  • Fem miljoner är inte mycket pengar för kommunen.
  • Ge allmänheten fortsatt bra tillgång till området.
  • Utveckla tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar.

FABV:s styrelse kom med ett annat argument:

  • “…fastigheten har ett betydande värde som markreserv åt Vänersborgs kommun där allmänheten har möjligheter till motion och rekreation.”

Kommunstyrelsen gav ytterligare två argument i fullmäktiges underlag för köpbeslutet:

  • “strategiskt intresse för kommunens behov av tillgång natur- och friluftsliv för sina medborgare”
  • “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”

Självklart kan man ha invändningar mot alla dessa argument, och det har jag. Men om nu FABV och kommunen använde dessa argument för att köpa Bergagården – varför använder de inte samma argument för att köpa Grinnsjötorpet?

Jag har svårt att se logiken i kommunstyrets och den borgerliga oppositionens argumentation och handlande. Det tycks inte vara fakta eller rationella skäl som ligger bakom olika beslut – det tycks vara något annat. Vad vet jag dock inte…

Vi får se om ärendet Grinnsjötorp kommer upp på den kommunala dagordningen.

%d bloggare gillar detta: