Stefan Kärvlings blogg

Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag (=Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Trots flera års debatt och stora förväntningar från olika håll så blev det ganska få ändringar i lagen.

En av förändringarna var att bestämmelsen i 6 § LAV om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar.

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanen börjar emellertid gälla den 1 januari 2024, dvs om en knapp månad.

Vattentjänstplanen kommer inte att vara juridiskt bindande. Den ska däremot innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Kommunen ska enligt LAV 6 c § göra följande innan den antar eller vid ett senare tillfälle ändrar planen:

“1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och

2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Det är viktigt.

På torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. Då ska nämnden fatta beslut om att ett förslag till ny vattentjänstplan, enligt den nya lagen, ska ställas ut på kommunens digitala anslagstavla.

Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna i nämnden:

“Detta innebär att Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kompletteras med en lagstadgad bilaga vattentjänstplan. En uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kan först introduceras till Samhällsbyggnadsnämnden när vattentjänstplan är justerad efter samråd och granskning med fastighetsägare och inkomna synpunkter från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen samt Länsstyrelsen.”

Förslaget till vattentjänstplan ska alltså ut på samråd och sedan granskning. Sedan kommer planen tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för att slutligen via kommunstyrelsen beslutas av kommunfullmäktige. Detta borde naturligtvis redan ha skett enligt lagen men kommunerna inklusive Vänersborg har varit och är i tidsnöd. Det har varit ett stort arbete att bara komma så här långt.

Det är viktigt att alla fastighetsägare som berörs eller kan tänkas bli berörda inom 10-12 år studerar vattentjänstplanen noggrant och gör sina röster hörda i samrådet, om man har synpunkter. (Vattentjänstplanen och en miljöbedömning kommer alltså snart att publiceras på kommunens hemsida men båda dokumenten kan redan nu laddas ner här: vattentjänstplan – miljöbedömning.)

Kommunens föreslagna vattentjänstplan skiljer sig från den “gamla“ Blåplanen på en väsentlig punkt. Den utgår från praxis när det gäller det viktiga begreppet i LAV 6 § – “större sammanhang”. Det gjorde inte Blåplanen, vilket t ex ledde till häftiga debatter i kommunfullmäktige när tvångsanslutningen på Vänersnäs diskuterades, och återremitterades, i mars 2022. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa då (se “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”):

“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”

Då fick James Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt:

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Vänsterpartiet och även de som hotades av tvångsanslutning hävdade med en dåres envishet att det krävdes 20-30 fastigheter för ett större sammanhang. Det var svårt att nå fram till de styrande partierna…

Men det blev till slut rätt även i Vänersborg…

I underlaget till nämndens sammanträde på torsdag skriver förvaltningen:

“Arbetsgruppen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett större  sammanhang.”

Det handlar inte längre om 6-8 fastigheter och uppåt. Förvaltningen fortsätter:

“Begreppet större sammanhang är inte tydligt definierat, men enligt praxis och juridisk tolkning av Svenskt Vatten utav lagtexten om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter som ett riktvärde.”

Det är onekligen ett steg framåt med den nya planen och är naturligtvis glädjande för de som felaktigt hotades av tvångsanslutning enligt den gamla Blåplanen.

Det är inte bara antalet fastigheter som är viktigt när det gäller större sammanhang. Det är naturligtvis också avstånden mellan de 20-30 byggnaderna. Det finns emellertid ingen definition i lagen som talar om vilket avstånd det ska vara. Det är en brist och det leder till att det finns tämligen stora skillnader mellan kommuner.

Länsstyrelsen i Västra Götaland identifierade förra hösten potentiella ”§ 6-områden” i regionens kommuner, däribland Vänersborg:

“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”

Det är svårt att veta hur Länsstyrelsen resonerade när den kom fram till detta avstånd, men det tycks som om Vänersborgs kommun har anammat denna bedömning.

I Blåplanen använder Vänersborgs kommun sedan tidigare avståndsgränsen 150 meter mellan husen i definitionen av större sammanhang. (I Blåplanen är det dock ibland längre avstånd mellan husen än 150 meter.)

I förslaget till ny vattentjänstplan är definitionen av ett ”större sammanhang”:

“…minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Det är alltså fortfarande 150 meter som gäller, egentligen 155 m. Det är en väldigt bred och vidlyftig definition och jag kan nog tycka att det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra utgör ett “större sammanhang”, eller en “sammanhållen bebyggelse” som Plan- och bygglagen (PBL) kallar det.

Avstånden mellan fastigheterna för att kallas större sammanhang varierar som sagt mellan kommuner. I Lerum 2017 skulle det vara 40 m mellan fastigheterna och i Skövde 50 m. Det redovisas i ett examensarbete, “Lagen om allmänna vattentjänster – Avgränsning av verksamhetsområden i 6 §”, av Jesper Lund och Niklas Vallebrant, Högskolan Väst. De intervjuade faktiskt även VA-chefen Daniel Larsson i Vänersborg i sitt arbete. Larsson uppgav då att 100 m var en utgångspunkt. En sökning på nätet idag säger att Piteå använder avståndet 50-100 m, Örebro och Karlshamn 100 m.

Det tycks som om 150 meter (155 m) är längre än vad flertalet andra kommuner använder. Troligtvis är det antagligen så att vilket avstånd som gäller mellan fastigheter för att det ska vara ett större sammanhang avgörs först efter att det enskilda fallet prövas i domstol.

Nedanstående karta i förslaget till ny vattentjänstplan i Vänersborgs kommun visar på de områden som är identifierade som områden där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV 6 §, dvs införandet av verksamhetsområden. Identifieringen visar att 10 områden, de grönmarkerade, har fler än 20 bebyggda fastigheter.

Jag tycker att alla som bor i samtliga nedanstående områden ska studera kartan och vattentjänstplanen noggrant. Det kan få stora konsekvenser om det blir fel men samtidigt finns det stora möjligheter att påverka.