Juta i Mark- och miljödomstolen (1)
Redan den 1 mars 2019 avkunnade de utbildade juristerna i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg en dom om strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning på Juta. Den gången ansåg Mark- och miljödomstolen att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett klokt och förnuftigt beslut när nämnden hade bestämt tomtplatsavgränsningen på Juta.
Mark och miljödomstolen (i fortsättningen förkortad till MMD) skrev i domen:
“Mark- och miljödomstolen anser med utgångspunkt i nämnda faktorer att den av nämnden gjorda tomtplatsbestämningen är naturligen avgränsad. … Mark- och miljödomstolen finner vid dessa förhållanden att den av nämnden fastställda tomtplatsavgränsningen får anses rimlig och väl avvägd.”
Byggnadsnämnden hade dragit tomtplatsavgränsningen över ena hörnet på Davidssons altan. Det tyckte de utbildade juristerna i MMD i Vänersborg var en ”rimlig och väl avvägd” och “naturligen avgränsad” tomtplatsavgränsning. Samma MMD i Vänersborg kom i år att avgöra ytterligare en överklagan från Davidsson…
Några år senare ansökte nämligen Davidsson om en ny strandskyddsdispens. Den 7 mars 2023 fattade byggnadsnämnden ett nytt beslut. Nämnden skrev då om det gamla beslutet från 2018:
“Tidigare beslut är felaktigt. Ingen av de kartor som inlämnades till förvaltningen inför bygglovsprövning eller prövning av strandskyddsdispens hade den nya altanen inritad.”
Det är alltid berömvärt att erkänna begångna fel, som byggnadsnämnden gjorde. Men det var 5 år efter det tidigare felaktiga beslutet… 5 år som hade kostat paret Davidsson både blod, svett och tårar samt inte minst pengar.
Länsstyrelsen överprövade byggnadsnämndens beslut om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning. Den 17 maj 2023 ändrade och upphävde Länsstyrelsen beslutet i byggnadsnämnden, bland annat den nya tomtplatsavgränsningen. Det var samma jurister på Länsstyrelsen som 5 år tidigare hade accepterat tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan. De tycktes ha som målsättning att alltid begränsa fastighetsägarnas rättigheter. (Det finns ett undantag, Sikhall 1:22. Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.) Denna gång ledde juristernas iver så långt att de bröt mot svensk lag.
De utbildade juristerna på Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Davidsson blev av med ett område som redan 2018 ingick i tomtplatsavgränsningen och hade vunnit laga kraft. (Se det röda området på kartbilden till vänster.)
Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Samma gamla domstol som 2019 tyckte att tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan var ”rimlig och väl avvägd”… Och då undrar ofrånkomligen en vanlig kommuninvånare – kan Davidsson ha förtroende för sådana domare och deras domar? Kan någon ha det…?
MMD noterade Länsstyrelsens juridiska lapsus, dvs att upphäva en redan lagakraftvunnen dom. MMD ändrade detta. I övrigt ansåg MMD att juristerna på Länsstyrelsen hade gjort en utmärkt juridisk bedömning. Det lilla juridiska misstaget var tydligen bara undantaget som bekräftade regeln. Länsstyrelsens juridiska
kunskaper var självklart vida överlägsna byggnadsnämndens i Vänersborg. (Jag kan inte låta bli att nämna att Vänersborg är en liten stad, kanske för liten. Det har säkerligen ingen som helst betydelse i sammanhanget men både juristerna på Länsstyrelsen och juristerna i MMD huserar i samma byggnad i kvarteret Sälgen 14 i centrala Vänersborg.)
MMD ändrade tomtplatsavgränsningen på Juta. Paret Davidsson blev av med hela gräsmattan från lyktstolparna vid den smala grusvägen till älvkanten.
Mark- och miljödomstolen skriver i domen att den bedömer att:
“det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”
Miranda och Bengt Davidsson har alltså köpt ett hus på landet utanför detaljplanelagt område. MMD anser att de måste, till skillnad från varenda villaägare i t ex Nordstan, skaffa en kolonilott om de vill odla lite potatis och några morötter… Eller en kruka i köket med lite krasse. Det är faktiskt anmärkningsvärt att MMD anser att detta är “proportionerligt”.
MMD:s dom innebär att Jutafastigheten nu har sin 4:e tomtplatsavgränsning sedan 2018. (Se “MMD: Dom över Juta”.) Och alla tomtplatsavgränsningar har utgått från och hänvisat till samma lag,
Miljöbalken. Fallet Juta visar tydligt att alla beslut och domar handlar om tolkningar av Miljöbalken. Och vid tolkningar av lagen handlar det om bedömningar – och då ligger vägen öppen för att personliga erfarenheter och tyckanden, politiska övertygelser osv fäller avgörandet.
De olika Mark- och miljödomstolarna i Sverige brukar titta på hur Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tolkar Miljöbalken för att få vägledning i hur den ska förstås och tillämpas. Det är ett sätt att säkerställa att lagen blir mer belyst och grundligare analyserad samt därigenom, inte minst, att alla invånare i landet behandlas rättvist och lika. Mark- och miljööverdomstolens domar är nämligen prejudicerande. Det betyder att “överdomstolens” domar fungerar som regel eller vägledning i andra mål med likartade omständigheter. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg ska vara medveten om och följa de prejudicerande domarna. MÖD i Stockholm har genom åren avkunnat många domar kring strandskyddsdispenser.
Vänersborgs byggnadsnämnd hänvisar i sitt beslut den 7 mars 2023 till flera prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen gör det emellertid inte i sin överprövning av nämndens beslut.
När Davidsson i sin tur överklagar Länsstyrelsens beslut hänvisar han i sin överklagan till ett flertal domar från Mark- och miljööverdomstolen. Men obegripligt nog kommenterar inte Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Davidssons eller byggnadsnämndens hänvisningar till de prejudicerande domarna från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Istället hänvisar MMD i Vänersborg till några prejudicerande domar som i stort sett helt saknar betydelse i fallet Juta.
Det ska jag visa i ett kommande blogginlägg.
Fortsättning följer…
==
Anm. Jag har tidigare skrivit om domen från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, se “MMD: Dom över Juta”. Jag har också gjort en “djupdykning” om juristerna på Länsstyrelsen genom att jämföra deras beslut i fallen Juta och Sikhall 1:22 – se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.


Senaste kommentarer