Stefan Kärvlings blogg

Vargön har till skillnad från Brålanda en järnvägsstation. Ja, det kanske är fel ord, men i Vargön stannar i varje fall tågen. Det gör de inte i Brålanda, även om det finns en stationsbyggnad där. I Vargön finns inget stationsbyggnad, det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen revs 2011. Det var egentligen en kulturmiljöskandal. (Se artikel i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.) Det var tre personer i byggnadsnämnden som motsatte sig rivningen, Pontus Gläntegård (V), Kristina Rosell (FP) och Per Sjödahl (MP). (Du kan läsa det mesta om vad som hände kring rivningen om du laddar ner detta dokument.)

Vargöbor, och andra, som vill åka med tågen från Vargön får nu för tiden vänta i en glaskur med tak. Där kan de få skydd mot blåst och regn när de tänker åka mot Grästorp eller Vänersborg. Det stannar tåg på Vargöns “station” 20 gånger om dagen.

Området där stationsbyggnaden stod är nu en stor grusplan. Tomten är mycket ovårdad. Den är full av gropar och används som parkering och som upplag med bland annat grus. Emellanåt står det också maskiner på området. Stationsområdet är en ful fläck på Vargöns karta, i en del av Vargön som är central och som skulle kunna användas till något annat och vettigare.

Många vargöbor har under åren reagerat på den ovårdade tomten. En av dem var Anders Strand. Han skrev en motion i september 2022 om underhåll och utveckling av Vargöns stationsområde. Strand beskrev området:

“Vargöns stationsområde förfaller alltmer, fastighetsägaren som är Trafikverket tar inte sitt ansvar som fastighetsägare, vintertid saknas ibland snöröjning, detta försvårar för resenärer att ta sig till perrongen, bilar kör fast när snön ligger dm djup, beläggningen på området är under all kritik med stora potthål, delvis saknas asfalt.
Det saknas övergångsställe i närheten av stationen så cyklister och gångtrafikanter korsar den alltmer trafikerade Nordkroksvägen från cykelbana och trottoar efter bästa förmåga, sommartid växer små träddungar och högt gräs som i vissa fall skymmer sikten för in och utfarten till stationsområdet, området är allmänt ovårdat och kan ses som trafikfarligt.”

Strand yrkade att kommunen skulle ta över ansvaret för underhåll och utveckling av stationsområdet. Men motionen blev avslagen i fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) menade att det var en fråga för Trafikverket. Varför ska kommunen lägga pengar på området när Trafikverket inte sköter sig? Undrade Augustsson retoriskt. Och det kan man ju fråga sig. Men så är han inte från Vargön… (Och vem är det?)

Vargöns stationsområde ägs alltså av Trafikverket. Det statliga Trafikverket är inte populärt i Vänersborgs kommun just nu. Nyss nämnde Benny Augustsson är t ex mäkta förgrymmad på framför allt Trafikverkets brutna löfte om den nya järnvägsbron över trafikkanalen i Vänersborg. Den skulle få en ny GC-bro som påbyggnad, ett löfte som kommunen har utgått från i sin planering. Det löftet tänker alltså inte Trafikverket hålla. Och Trafikverkets “skötsel” av Vargöns stationsområde gör inte verket populärare i kommunala kretsar…

En annan vargöbo som har reagerat med bestörtning är den fd miljöpartistiske politikern och vargöbon Per Sjödahl. Han startade för några veckor sedan en debatt om stationsområdet i en Facebook-grupp. Debatten blev så livlig att den ledde till både en artikel (se “Stationsområdet i Vargön förfaller: ”Ser bedrövligt ut””) och en ledare av Karl af Geijerstam (se “Trafikverkets inställning till Vargön är häpnadsväckande”) i TTELA.

“det ställs upp lastbilar där utan vidare. Grönytorna skulle kunna se trevligare ut.”

Sa Per Sjödahl till TTELA, och fortsatte.

“Jag bor i Vargön. Det ena efter det andra försvinner från orten.”

Det verkar vara en känsla som man kan hitta i alla områden utanför Vänersborgs stad och inte bara i Vargön. Även från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Väne Ryr och Vänersnäs hör man att det mesta av den kommunala servicen försvinner trots att även de betalar kommunalskatt…

Kommunfullmäktige avslog Anders Strands motion. Motiveringen var att Trafikverket inte ville sälja fastigheten till Vänersborgs kommun och att villkoren var ofördelaktiga för kommunen vid ett arrende. Ett arrendeavtal skulle:

“innehålla restriktioner så som stora säkerhetsavstånd till järnvägen för till exempel parkering och växtlighet. Upplåtelsetiden skulle vara relativt kort, 5–10 år, och Trafikverket vill inte stå för ersättning om avtalet sägs upp i förtid.”

Slutsatsen var att kommunen inte såg något behov av eller ekonomiskt utrymme i att:

“arrendera eller ta över skötseln av stationsområdet.”

De flesta i kommunfullmäktige var nog ganska övertygade om att Trafikverket begärde ganska stora pengar för ett arrende. Jag tror i varje fall att det var det intryck ledamöterna fick av tjänstepersonernas skrivningar i underlaget.

Även TTELA, som bland annat intervjuade förvaltningspersonal i frågan, hade den uppfattningen. TTELA skrev att Trafikverket inte ville sälja och:

“samtalen riktades in mot att arrendera. Men kommunen ansåg i slutänden att det blev för dyrt.”

Och så skrev TTELA att en tjänsteperson i direkt samband med detta sa:

“Vi har inte de ekonomiska resurserna för att göra den satsningen.”

TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam var av samma uppfattning:

“Varför skulle inte Trafikverket kunna arrendera ut marken för en symbolisk summa?”

Det var sannolikt kostnaderna som var argumentet till att Strands motion avslogs. Det visade sig senare att fullmäktigeledamöterna (jag tillhörde dem) misstog sig. Eller blev vilseförda…

Trafikverket begärde bara 5.000 kr per år i arrendeavgift för stationsområdet. Det måste man nog säga är enbart en symbolisk summa… (Kanske kunde arrendeavgiften från hundrastgården vid Hallevibadet på 4.900 kr per år bekosta arrendet? Jag ska inte föreslå att hundrastgården ska flytta till stationsområdet för det gör antagligen någon annan…)

Men skulle inte kommunen kunna ingripa på något annat sätt, utan att ta över ansvaret och lägga pengar på området? Det borde gå. Byggnadsnämnden har flera verktyg för att hantera ovårdade fastigheter och tomter. Den kan göra en tillsyn och utreda om fastigheten eller tomten sköts på ett tillfredsställande sätt. Sköter inte Trafikverket tomten så kan byggnadsnämnden utfärda ett föreläggande. Och vidtar inte fastighetsägaren, dvs Trafikverket, de åtgärder som kommunen i så fall kräver kan kommunen utfärda ett vite…

Det återstår att se, en “process” har nämligen börjat. Trafikverket anmäldes nämligen av en privatperson från Vargön till byggnadsnämnden den 10 juni (2024) för ovårdad tomt. Boverket skriver om ovårdad tomt (se Boverket “Ovårdad tomt”):

“I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”

Jag är inte säker på att tomten är “tillräckligt” ovårdad för ett ingripande, men det kan ju vara bra att byggnadsnämnden utför en kontroll och tillsyn. Är stationsområdet ovårdat så kan ett föreläggande om åtgärder utfärdas, ett föreläggande som alltså kan vara förenat med vite… (För att lägga lite “större tyngd” på anmälan så anmälde jag också Trafikverket.)

Kommunen måste agera på något sätt. Stationsområdet kan inte fortsätta vara en skamfläck i Vargön.