Arkiv
Politiker och tjänstemän 5: Styrande politiker
Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 4: Självkritik?”.
I slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:
“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”
Utbildningen ledde till en slags “överenskommelse”, även om jag faktiskt inte vet hur den formellt antogs eller beslutades. (Överenskommelsen kan laddas ner här.) Det genomfördes sedan en undersökning (enkät) efter utbildningen bland de politiker och tjänstepersoner som hade deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. Det här har jag redogjort ganska utförligt för och jag beskrev även de lagar som gäller för tjänstepersoner respektive politiker i utövandet av sina roller. (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.)
Det sista blogginlägget i “serien” avslutade jag med:
“Och då måste också politiker i de styrande partierna inse att allt inte är bra bara därför att tjänstepersonerna arbetar fram beslutsförslag som går i linje med de styrandes egen uppfattning…”
Det här är, som jag ser det, en viktig del av problemet, kanske den viktigaste. Tjänstepersonerna fick som bekant dåliga betyg av politikerna när det gällde frågorna om beslutsärendena är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv och om underlagen till politikerna är byggda på fakta och objektivitet. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Jag är tämligen övertygad om att det var de förtroendevalda från oppositionspartierna som satte låga betyg på de här områdena, medan politikerna i de styrande partierna satte höga betyg.
Den slutsatsen drar nog de flesta som har läst underlag och motiveringar till beslutsförslag som tjänstepersonerna i förvaltningarna presenterar för de beslutande församlingarna. Förvaltningarna tycks alltid utgå från de förslag som är de styrande partiernas uppfattning. Det betyder antagligen att beslutsförslagen formuleras först, i enlighet med de styrandes uppfattning, och därefter motiveras de. Argument som talar för beslutsförslagen redovisas och framhålls tydligt. De argument som skulle kunna tala mot förslagen negligeras. Å andra sidan, argument som talar för andra beslutsförslag redovisas inte eller också framförs bara argument som talar mot dessa förslag och inga argument som skulle tala för dem.
Det här gör att underlagen inte alltid bygger på all tillgänglig fakta och att de därför också brister i objektivitet. De partier som har samma uppfattning som tjänstepersonerna tenderar att bli nöjda med underlagen, medan oppositionspartiernas politiker blir kritiska och missnöjda.
Vi är många som är förvånade att politiker bland de styrande partierna inte ser underlagens och beslutsförslagens bristande objektivitet utan istället försvarar dem med alla möjliga argument… (Jag återkommer till detta vid senare tillfälle.)
I Vänersborgs kommun stödjer och röstar politikerna från de styrande partierna alltid på tjänstepersonernas förslag. Och tjänstepersonerna lägger alltid fram förslag som de styrande politikerna vill ha. Vem som styr, politikerna eller tjänstepersonerna, är därför inte alltid så lätt att bedöma.
Det sker självklart en kommunikation mellan styrande politiker och tjänstepersoner under ärendenas beredning men hur den går till kan jag bara spekulera kring. Men det torde inte vara några konstigheter. De tongivande politikerna i styret, några socialdemokrater och enstaka centerpartister, finns ju ofta i kommunhuset och där stöter de naturligtvis titt som tätt på varandra.
Jag förutsätter, och tror, att politikerna är den “starka parten” i diskussionerna och i “samarbetet” och att det är politiken som styr Vänersborgs kommun. Men ofta misstänker jag att politikerna anpassar sig till tjänstepersonernas uppfattningar – i förvaltningarna finns ju experterna. Kanske är det så enkelt att de styrande politikerna och tjänstepersonerna pratar ihop sig under de informella samtalen i kommunhuset. Utan inblandning av politiker från oppositionspartierna.
Det finns många exempel på beslutsunderlag som inte belyser olika perspektiv eller bygger på all tillgänglig fakta. Underlag som alltså inte är objektiva. Vänsterpartiet och jag själv har genom årens lopp råkat ut för detta mer än en gång.
Det kan gälla förslag om landsbygdsutvecklare, obebodda hus, regler kring sponsring och marknadsföring, utredning om var Brättelänken ska placeras och fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. Eller om Solvarm som tvingades till domstol för att få rätt mot de styrande i kommunen, både politiker och inte minst tjänstepersoner. Det handlar om behandlingen av fastighetsägare på Vänersnäs och Gardesanna i samband med VA-dragningar.
Bengt Davidsson på Juta har varit med om tjänstepersoner och styrande politiker som inte har varit objektiva, precis som Blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Det handlar om Hallevibadet… Och nu senast, ärendet kring lyktstolpar och vägbelysning på kommunens landsbygd.
Det framförs i olika sammanhang kritik mot underlag i de politiska församlingarna, t ex i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Det tycks dock inte vara möjligt att få de styrande politikerna att förstå att förvaltningarna ska vara objektiva. De styrande politikerna verkar knappast ens vara medvetna om problemet. Det blir därför sällan någon dialog mellan partierna, istället polariseras debatterna eftersom de styrande försvarar de bristande och tendentiösa underlagen.
Det ska slutligen sägas att problemen med bristande objektivitet mm i de olika förvaltningarna är mycket olika. I vissa förvaltningar förekommer det knappast överhuvudtaget, medan i andra är problemet tämligen omfattande. Det görs för närvarande undersökningar bland politiker och tjänstepersoner i varje nämnd och förvaltning kring förhållandet. Vi får så småningom ta del av resultaten av dessa undersökningar. Då kommer vi att få veta mer.
Fortsättning i inlägget ”Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.
==
I denna bloggserie:
- ”Politiker och tjänstemän 1: Allt OK” – 2 oktober 2024
- ”Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK” – 3 oktober 2024
- ”Politiker och tjänstemän 3: Lagar” – 6 oktober 2024
- ”Politiker och tjänstemän 4: Självkritik?” – 7 oktober 2024
- ”Politiker och tjänstemän 5: Styrande politiker” – 21 november 2024
- ”Politiker och tjänstemän 6: Motargument?” – 1 december 2024
- ”Politiker och tjänstemän 7: Etiska riktlinjer” – 4 december 2024
- ”Politiker och tjänstemän 8: Följs riktlinjerna?” – 15 december 2024
Senaste kommentarer