Stefan Kärvlings blogg

Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången år 2024.

Ärendena på dagordningen är inte heller denna gång särskilt kontroversiella trots att partierna naturligtvis har olika åsikter om några av dem. Det känns därför som en naturlig avslutning på en höst som har varit lite politiskt “avvaktande”. Det blir nog mer fart på politiken till våren. Då ska ju om inte annat budgeten för 2026 behandlas och beslutas.

Dagordningen för fullmäktiges sammanträde ser ut så här:

Två av de förtroendevalda revisorerna, ordförande i revisionen Gunnar Lidell (M) och vice ordförande Magnus Cassel (S), ska informera kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, och kommuninvånarna, om “Förstudie av krisberedskapsarbetet”.

Först trodde jag att det handlade om höstens phishing-attack (se “Phishing med bottennapp”). Men så var det inte, även om IT-säkerhet är en del av krisberedskapsarbetet. Revisionsföretaget EY inleder rapporten:

“Omvärldsfaktorer har de senaste åren aktualiserat frågan om hur kommuner hanterar extraordinära händelser. Till dessa händelser hör exempelvis krig med efterföljande flyktingströmmar, en pandemi och hybridkrigsföring med IT-attacker mot kritisk infrastruktur.”

Syftet med förstudien var att kartlägga kommunstyrelsens krisberedskapsarbete. EY identifierade följande risker:

• “Risk att krisberedskapsarbetet inte bedrivs enligt aktuella lagar och riktlinjer i de fall styrdokument inte uppdaterats i tid.”
• “Risk att kommunstyrelsen, mot bakgrund av bristande uppföljning av arbetet, inte har möjlighet och kunskap nog att i tillräcklig utsträckning styra det kommunövergripande och förvaltningsspecifika krisberedskapsarbetet för att säkerställa ett ändamålsenligt systematiskt krisberedskapsarbete.”
• “Risk för att krisberedskapsarbetet på förvaltningsnivå är ojämnt och/eller otillräckligt till följd av avsaknad av styrning.”

Det låter som krisberedskapsarbetet i kommunen inte fungerar, men jag tror ändå att det är ganska bra. Min bedömning är att det redan jobbas med samtliga risker även om kommunen ännu inte har nått ända fram. Vi får höra vad revisorerna Lidell och Cassel har dragit för slutsatser.

Frändefors kommer att spela en slags huvudroll imorgon. Hela 30 medborgarförslag har lämnats in. Det torde vara något slags rekord. De handlar om konstgräs, läktare, duschar och belysning för fotbollen i Frändefors. Och 9 av förslagsställarna kommer till sammanträdet och presenterar sina förslag. (Se TTELA ”Vill att Frendevi rustas upp – 38 medborgarförslag inskickade”.)

Jag tycker att det är ganska fantastiskt. De politiskt tillbakadragna och lågmälda invånarna i Dalslands sydligaste samhälle som alltid har betalat sin kommunalskatt mobiliserar och talar för samhällets gemensamma intressen. Efter denna kväll kommer alla i kommunfullmäktige att veta att även Frändefors finns på kommunkartan…

Jag tror inte att den stora uppslutningen från Frändefors hade varit möjlig om Anders Strands (SD) idéer om e-förslag hade varit införda. Strand har nämligen motionerat om att:

 “se över möjligheterna att införa e-förslag som verktyg för medborgardialog i stället för dagens Medborgarförslag.”

Förslaget innebär att endast de medborgarförslag behandlas som får tillräckligt antal röster under en viss tid på kommunens hemsida.

Det är helt ok att utreda, utvärdera och förbättra nuvarande ordning med medborgarförslag. Utredningen måste dock ha perspektivet att utvidga invånarnas delaktighet och inflytande, inte att effektivisera och spara in på resurser.  (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Med andra ord precis som Demokrati- och jämställdhetsberedningen skrev i sitt yttrande:

“Demokrati- och jämställdhetsberedningen ställer sig positiva till att utreda om e-förslag som metod är mer gynnsam för invånarnas delaktighet och inflytande än befintligt medborgarförslag.”

Anders Strand (SD) har skrivit ytterligare en motion som kommunfullmäktige ska fatta beslut om. Strand förklarar i motionen:

“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”

Strand vill att kommunen ska utreda om nollbasbudgetering är ett lämpligt verktyg att använda. Och visst finns det inslag i en nollbasbudgetering som låter både intressanta och lockande…

Men… Jag tror att det egentliga syftet med Strands och Sverigedemokraternas motion är att hitta vägar för att skära ner på kommunala verksamheter och istället privatisera dem. En annan uppenbar risk med nollbasbudgetering är att det skulle bli svårt att få en långsiktighet i verksamheternas planering.

Och framför allt kräver nollbasbudgetering mycket tid och resurser. Strand skriver själv i motionen:

“Det torde dock påtalas att en nollbasbudgetering är en väldigt komplicerad och tidskrävande process…”

Just nu arbetas det i kommunens förvaltningar och nämnder med att implementera den nya styr- och ledningsmodellen. Kommunen bör avvakta med eventuella nya grepp kring budgetprocessen tills det visar sig att den nya styr- och ledningsmodellen fungerar, och tills alla politiker och tjänstepersoner är “bekväma” med den nya modellen.

Vad jag vet finns det inte heller någon kommun som har arbetat med nollbasbudgetering. Sölvesborg nämns ibland men det verkar mest ha varit prat om att någon nämnd skulle pröva metoden.

Av bland annat dessa orsaker anser Vänsterpartiet, och jag, att motionen ska avslås. Antagligen kommer den också, till skillnad från den förra motionen, att avslås av fullmäktige. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)

Det tredje och sista ärendet som det kommer att bli diskussion om är ärende 12 – “Ändring av avgift för boendestöd i Taxor och avgifter inom socialnämnden”.

Även detta ärende har jag skrivit om tidigare. (Se “En politikers avgiftsdilemma” och “Rapport från KS (2/2)”.) Jag tror att samtliga partier faktiskt är överens, och även om det tilläggsyrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram, om ingen annan gör det.

Förslaget innebär en sänkning av avgifterna för boendestödet. Nu är kostnaden för brukarna 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån. Med det nya förslaget sänks kostnaden för de flesta brukarna till 420 kr/mån. Och det är en mycket positiv nyhet. Det är emellertid ett fåtal brukare som kommer att få betala 420 kr/mån trots att de inte får insatser som motsvarar denna summa. Och det är inte speciellt rättvist, särskilt som några av dessa har det ekonomiskt knapert.

Vänsterpartiet anser, liksom den allmänna meningen verkade vara i kommunstyrelsen, att de brukare som inte kommer upp till avgiften 420 kr/mån bara ska betala vad besöken kostar – typ enligt tidigare avgift.

Morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige kan du följa i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här.