Hem > bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, ttela, Vargön > Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

Anm. Fortsättning på blogginläggen “Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” och “Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

Den som är intresserad av att hyra Hallevibadet ska bege sig till webbplatsen Tendsign, skaffa sig en användaridentitet och logga in. Om man stöter på problem av något slag är det bara att kontakta Charlotta Fröier på det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Kommunen har gjort det enkelt för alla intresserade – eller är det kanske mest för sig själv…? Och jag har fortfarande inte sett något annat ställe där det framgår att Hallevibadet ska hyras ut.

Väl inne på Tendsign kan man hitta alla handlingar kring uthyrningen. Fast det går nog att få ut de flesta handlingar direkt från kommunen också. Det verkar inte längre vara “absolut sekretess” på dem, eftersom jag faktiskt fick flera av dem från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av någon anledning fick jag dock inte alla. Det saknas flera bilagor, men det är kanske “absolut sekretess” på dessa. Det är inte helt lätt att förstå att dokument inte lämnas ut. Varför ska Hallevihandlingarna vara hemliga?

Det tycks vid första påseende som om hyreskontraktet kan bli föremål för förhandlingar, och därmed kompromisser. Det borde ju inte stå “utkast” på varje sida annars. Men läser en intresserad spekulant hyreskontraktet så framstår det som att kontraktet är hugget i sten. Det tycks inte finnas något som helst utrymme för förändringar. Såvida inte kommunen själv vill hålla dörren öppen för att ställa ytterligare krav…

I de handlingar som jag har fått så finns det t ex ingen karta. Men jag har förstått att det enbart är badanläggningen som ska hyras ut. Det tycks alltså inte vara någon del av marken runt omkring badet som ingår i hyresavtalet. Samtidigt ska tydligen den som hyr Hallevibadet vara ansvarig för snöskottning och sandning… Man kan kanske undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen tänker i det läget. Ska en hyresgäst vara ansvarig för mark som inte hyrs?

Det vore rimligt att en hyresgäst fick hyra en del av marken. Åtminstone en av de intresserade Vargöborna, Jonas Mossberg, hade stora planer på att utveckla området med bland annat minigolf, skridskobana vintertid, beachvolleyplan och uteservering.

Det kan noteras att i kommunfullmäktiges uthyrningsbeslut från den 19 februari 2025 finns det inget som hindrar att mark runt badanläggningen ingår. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Det står inte heller något i beslutet om att driftsbidrag inte får betalas ut…

Det nämns inget i samhällsbyggnadsförvaltningens “utkast” till hyresavtal om driftsbidrag. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa på kommunstyrelsens sammanträde i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst, sa Augustsson vidare. Och det stämmer, även för flera andra verksamheter som är viktiga för kommuninvånarna (eller påstås vara det). På samma KS-sammanträde beviljades nämligen Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon och flygplatsen 2 miljoner…

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen har de årliga driftkostnaderna för Hallevibadet, historiskt sett, uppgått till cirka 1,5 milj kr per år (2022 års nivå). Nu tänker samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte ska kosta kommunen ett öre. Tvärtom.

Hyresnivån (koncessionsavgiften) för Hallevibadet är fastställd till 465.000 kronor per år för den som vill hyra badet. I dokumenten står det att pengarna avser att täcka kommunens fastighetsförsäkring och kapitaltjänstkostnader.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kräver samtidigt att den som hyr badet ska betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm.

Henrik Harlitz (M) reagerar på avgiften (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Med tanke på att det stått tomt i drygt två år kommer det en del uppstartskostnader för en entreprenör. Man hade kunnat göra en trappa med en något lägre avgift första året.”

Kommunens andra bad får driftsbidrag. Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). Vattenpalatset får minst 10 miljoner kr varje år. Det kan även nämnas att det kostar kommunen 950.000 kr under 2025 att ha Hallevibadet tomställt. Det handlar om kostnader för t ex el och värme.

Koncessionsavtalet placerar med andra ord hela den ekonomiska risken på entreprenören som ska hyra badet, samtidigt som kommunen kräver att pengar ska flöda in till sig själv – för en anläggning som kommunen stängt eftersom den har gått med förlust… Inbillar sig samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att någon vill hyra badet?

I fullmäktigebeslutet står det inget om avtalstiden. Men samhällsbyggnadsförvaltningen har en bestämd uppfattning. Den skriver till eventuella intressenter:

“Avtalet träder i kraft vid tidpunkt för undertecknande av parterna. Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år som avropas enligt ett + ett år, senast tolv månader innan innevarande avtalsperiods slut. Total avtalstid är därmed maximalt fyra år.”

Det är helt uppenbart en alltför kort tid. Badet bör naturligtvis få vara igång så länge som “allt fungerar” och alla krav uppfylls. Dessutom krävs det en del investeringar i badanläggningen och de torde inte betala sig på 2-4 år. Vem vill investera pengar för att hyra badet i max 4 år?

Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kan kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören har investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingas nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten är nämligen bortförhandlad i hyreskontraktet. Den pågående simhallsutredningen skulle t ex kunna komma fram till att kommunen själv behöver använda Hallevibadet framöver…

Och då fryser entreprenörens investeringar inne. Det framgår av en särskild klausul i avtalet:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det betyder alltså att investeringarna fryser inne efter 4 år, om nu inte kommunen har sagt tack och hej tidigare…

Frågan infinner sig återigen – vill samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att Hallevibadet ska bli uthyrt?

I ett av dokumenten, “Kravspecifikation”, finns en uppgift som inte har förekommit någonstans tidigare. Det står:

“Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion. Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme. Entreprenören ansvarar för att dessa begränsningar efterlevs.”

Om någon är intresserad av att hyra Hallevibadet innebär detta “konstaterande” med all säkerhet att intresset av att driva anläggningen upphör helt. Det torde t ex bli omöjligt att ha simskola i bassängerna… Men det är ett mycket underligt uttalande.

Är det inte så att ett reningsverk fungerar – eller inte? Om reningsverket fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen…

Men den stora frågan är, var står det att “anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion”? Jag tror att jag har läst alla utredningar och dokument som finns om Hallevibadet – och detta har mig veterligen inte nämnts någonstans.

Det finns även många oklarheter i det så kallade utkastet till hyresavtal. Det kan inte vara lätt för en intressent att få grepp om vad som gäller. Samtidigt är det så att det som en intressent kan läsa sig till är att hyresvillkoren gör det omöjligt att hyra och driva Hallevibadet. Men det är kanske det som är meningen?

En av intressenterna till att hyra Hallevibadet, Jonas Mossberg, säger till TTELA (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Den andre som har varit intresserad en längre tid är Patrick Lejon. Han säger till TTELA att han fortfarande är intresserad, men:

“inte som de skrivit det (avtalet; min anm). De vill ju inte att någon ska driva det. Känslan är att de inte vill ha kvar Hallevibadet”

Det är säkerligen en bra nyhet – för några i kommunhuset. Men inte i Vargön…

Det kommer sannolikt inte att finnas någon intressent som vill hyra Hallevibadet när samhällsbyggnadsförvaltningen effektivt begränsar intäktsmöjligheterna men där kostnadsrisken är obegränsad.

Kommunen får alla fördelar:

  • Entreprenören tar alla kostnader och risker
  • Entreprenören betalar kommunen hyra/koncessionsavgift
  • Kommunen kan häva avtalet vid brister
  • Kommunen behåller investerat fastighetsvärde vid upphörande
  • Kommunen har revisionsrätt i entreprenörens ekonomi

Den sistnämnda punkten har jag inte redogjort för, men det står i koncessionsavtalet:

”Kommunen äger rätt att på egen bekostnad låta auktoriserad revisor genomföra revision i Entreprenörens verksamhet… Entreprenören ska … inge årsbudget … avseende Entreprenörens verksamhet i Hallevibadet.”

Hur ska en seriös aktör kunna bära alla kostnader och betala hyra i en gammal badanläggning med tekniska begränsningar och ändå tjäna pengar på max 27 badande/timme?

Det här är inte ett seriöst marknadsinriktat upplägg för en hållbar drift av Hallevibadet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utformat villkoren för kommunens maximala kontroll och minimala risk, och inte för att en entreprenör ska ha möjlighet att lyckas.

För att kontrollera att mina slutsatser är någorlunda korrekta så lät jag Chat GPT läsa och analysera samtliga dokument. AI-verktyget är tydligt – upphandlingen är utformad för att misslyckas.

Chat GPT misstänker att kommunen då kan hävda:

”Vi försökte privatisera men ingen ville ta över – därför måste vi lägga ner Hallevibadet.”

Kommunen har med andra ord utformat ett erbjudande som garanterat ingen accepterar. Det är som jag ser det ett sätt att kringgå kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut…

Fortsättning följer i inlägget “Hyr ut Hallevibadet! (5)”.

==

I denna bloggserie:

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.