Arkiv
Vänersborg 367 år
Idag ska jag inte ta upp resultatet av kommunens enkätundersökning bland sina anställda som redovisades i veckan. Inte idag.
I år fyller Vänersborg 367 år. Det firades igår. Enligt uppgift så kom 770 besökare till Kommunhuset för att äta tårta. 55 stycken 12-bitars tårtor hade köpts in. De skulle räcka till 660 personer. Det bör betyda att flera blev utan tårta. Men jag såg faktiskt ingen som blev det. Kanske ovanligt många var LCHF:are. Precis som Björn Ferry. Och jag. (I övrigt torde likheterna mellan oss vara minimala. Det förstår jag nu efter att ha läst hans matbok.)
Många är kritiska eller fundersamma till att fira en födelsedag på det här sättet. Jag tycker att det är en bra idé. Det kommer mycket folk och det diskuteras mycket politik. I och för sig kanske mest bland politikerna själva, men även vanligt folk tar tillfället i akt att ställa frågor och komma med synpunkter.
Det är nog så att vänersborgarna skulle vilja ha mer av den här varan, det tycks så, inte för att i första hand få äta tårta, även om det är trevligt, utan just för att få träffa de förtroendevalda och diskutera aktuella politiska frågor. Kommunen borde nog öppna sina dörrar flera gånger under året.
En välfärdspartist föreslog att politikerna skulle ha tårtkrig nästa år. Det skulle nog locka dit ännu fler människor… Kanske kunde vi ha kriget i arenan, men då skulle väl risken vara alltför stor för skador. Tårtbitarna skulle antagligen frysa till is…
Jag kan inte låta bli att avsluta med en rapport om ett solklart och klockrent fullmäktigebeslut.
I onsdags på fullmäktigesammanträdet satt helt plötsligt kommunalråden, dvs ordförande i kommunstyrelsen, 1:e vice och 2:e vice, bland oss andra i salen. Kommunalråden brukar alltid sitta på podiet. ”De sitter i salen enligt det beslut som ni själva tagit” sa fullmäktiges ordförande Forsström. Många undrade hur det hade gått till. Hade vi bestämt det?
Ja, se det hade vi! Utan att veta om det. Eller? Kanske pratar jag bara för mig själv.
Bläddrar man i fullmäktiges protokoll från 1 november 2010 hittar man så småningom beslutstexten:
”Kommunstyrelsens presidium sitter kvar vid podiet till 2010-12-31.”
Det betyder alltså att kommunalråden flyttar ner i salen 2011-01-01. Att jag inte fattade det.
Det är väl underbart härligt med sådana här tydliga beslut?
ttela, Mariedalskolan, en tråkig uppsägning och en vision
Läser återigen ttelas referat av onsdagens kommunfullmäktige. Retar mig. Hur gör ttela sitt urval av refererade personer? Är det de för debatten viktigaste inläggen? Både Lutz och jag var uppe i talarstolen. Det nämns inte. Enligt mig själv var dessa inlägg ganska viktiga för debatten. Det inlägg som Lena Eckerbom gjorde och som refereras i ttela är ju faktiskt i direkt polemik mot mitt inlägg.
Det finns dessutom kortare referat av 3 andra fullmäktigefrågor i ttela. Inte heller där nämns någon vänsterpartist. Som läsare av ttela får man lätt intrycket att Vänsterpartiets ledamöter satt tysta i onsdags, förutom Adam som yrkade på återremiss. Så var ju inte fallet, det vet ju alla som var där.
Så hur gör ttela sitt urval? Försöker ttela låtsas som om att Vänsterpartiet inte finns?
OK, jag fick in en debattartikel i dagens ttela. Jag ska vara glad för det. Jag är glad för det. Men Ulla, varför ändrar du i andras texter, utan att varken meddela skribenten (jag i det här fallet) eller läsarna? Gör man så?
Kommunal friskola ja.
Ttela skriver att Lena Eckerbom Wendel sa ”Enligt utredningen förlorar andra skolor på detta.” (dvs att en av skolorna blir en kommunal friskola). Lena sa inte så. I polemik mot mig läste Lena upp ett stycke ur utredningen i sin helhet:
”Det finns exempel på att skolor som blivit kommunala friskolor förbättrat sina resultat i relation till målen (detta nämnde jag i debatten), men där kommunens samlade resultat inte blivit bättre, dvs övriga skolors resultat i kommunen har försämrats i motsvarande grad eller mer.”
Detta är väl inte riktigt samma sak som i ttelas citat.
Hur som helst, att andra skolor skulle ”förlora” på att en skola blir kommunal friskola är inte på minsta sätt belagt i utredningen. Det står där lösryckt. Som jag ser det bara för att ytterligare svärta ner tanken på en kommunal friskola i Vänersborg.
Det hade väl egentligen varit på sin plats att Lena hade försökt belägga citatet som hon använde som argument i debatten. Hon kunde ju ha gett sig på en förklaring till hur förbättrade resultat i förhållande till målen på Mariedalskolan på något automatiskt sätt skulle leda till försämringar av resultaten i Brålanda eller på Onsjöskolan. Det är ju, i varje fall för mig, inte helt lätt att se sambandet.
Tomas Granat säger upp sig från sin anställning i Vänersborgs kommun. Han är rektor på Mariedalskolan, den skola som hela debatten om kommunala friskolor egentligen handlar om. Tomas ska bli rektor för Strömslundsskolan i Trollhättan, dvs den skola som Barn- och ungdomsnämndens nye ordförande Lena Eckerbom Wendel dömde ut i onsdagens fullmäktigedebatt.
Lycka till Tomas. Jag beklagar att du inte fick chansen att tillsammans med dina kollegor utveckla Mariedalskolan som du ville.
För övrigt vill jag påminna om Vänersborgs vision som bifogas alla kommunens mail:
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Kommunal ”friskola” – Mariedalskolan
Igår onsdag var det fullmäktige, årets första. Sammanträdet började med nästan 2 timmars information – vilket gjorde att det höll på till 22.55!
Trots det långa sammanträdet var det inte så många kontroversiella frågor. Några frågor fanns det dock, i dagens inlägg tänkte jag nöja mig med att ta upp en. En lång.
Miljöpartiet lade för, jag tror att det var drygt 1 år sedan (mer?), en motion om kommunala friskolor. Anledningen var att rektorn på Mariedalskolan tillsammans med sin personal ville bli mer självständiga i förhållande till den centrala skoladministrationen. De ville ta fler beslut på egen hand. De trodde t ex att de skulle kunna utnyttja pengarna på ett för eleverna bättre och effektivare sätt om de själva fick besluta än om förvaltningen bestämde, som det är nu. Rektor Tomas Granat skrev bland annat: ”Beslut om stöd och utvecklingsinsatser bör tas av de som arbetar med eleverna ute på skolorna. Vad man behöver göra på de olika skolorna för att höja måluppfyllelsen ser inte likadan ut.”
Rektor tillsammans med personalen har varit väldigt entusiastiska för denna idé. De bjöd in samtliga partier för att berätta om sin sak. Vänsterpartiet var naturligtvis där och lyssnade på personalen.
Innan jag fortsätter vill jag konstatera att ordet ”friskola” är olyckligt. Ordet leder för många till privat företagsamhet och vinstintresse. Det är inte frågan om det här. Mariedalskolan vill vara kvar under kommunens vingar, bara bestämma mer själva.
Miljöpartiets motion ledde till att Barn- och ungdomsförvaltningen gjorde en utredning. Utredningen fick på gårdagens möte lovord av flera, naturligtvis av dem som tyckte att utredningens slutsatser var bra.
Utredningen har i mina ögon två stora brister. Den utgår från att Mariedalskolan, eller andra kommunala skolor, inte ska få bli mer självständig. Sedan handlar utredningen till stor del om att hitta argument för denna slutsats. Särskilt lyser det igenom på utredningens två sista sidor, där utredningen blir uppenbart negativ. Först slutsatsen alltså, sedan argumenten. Sådana utredningar brukar inte bli så objektiva och bra…
För det andra glömmer utredningen den absolut viktigaste frågan som jag ser det. Som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (se här) försämras svenska grundskoleelevers kunskaper alarmerande i Sverige jämfört med omvärlden. Som inte det var illa nog så sjunker dessutom resultaten i Vänersborg jämfört med resten av Sverige.
Utredningen tar inte upp detta. Utredningen tar inte upp den enligt min mening mest centrala frågan: Hur höjer vi måluppfyllelsen i Vänersborg?
Det är en fråga som är viktig för personalen på Mariedal. Att förvaltningen inte tar upp frågan i utredningen kanske är en signal på att det ligger något i Mariedalskolan önskan att bli mer självständig…
Jag tror att det är viktigt att pröva alla metoder och idéer för att höja måluppfyllelsen i den kommunala skolan. Och denna idé om en kommunal friskola är inte prövad. Tänk om en sådan här åtgärd har effekt? En försöksperiod på 2 år med efterföljande analys skulle kunna ge svaret. En försöksperiod för Mariedalsskolan som kommunal friskola skulle kunna ge oss politiker och förvaltningen många värdefulla erfarenheter. En utvärdering skulle kunna visa på både svagheter och styrkor i den centrala skoladministrationen som vi kan ha nytta av vid en ev förändring av organisationen. Kanske vore detta ett sätt att få en skola ”i tiden”? Särskilt med tanke på att en ny Skollag och en ny Läroplan träder i kraft nästa läsår.
Vad har vi att förlora? Går det åt skogen så blir det inga fler försök.
Till på köpet är personalen på Mariedal väldigt entusiastisk inför ett sådant här försök. Jag tror att det är viktigt att en arbetsgivare hela tiden tar tillvara initiativ från personal och utnyttjar personalens ambitioner och entusiasm. Jag tror att det är en nyckelfaktor för att få bättre resultat.
Och. Jag tror faktiskt också att kommunala friskolor skulle kunna vara ett sätt att möta konkurrensen från privata alternativ.
Av dessa skäl anser jag att vi ska säga JA till Miljöpartiets förslag. Ett JA innebär att Mariedalskolan får bli en kommunal friskola under 2 år. I vilka avseenden den ska få bli fri – vad Mariedal ska få bestämma över, vad kommunen fortfarande ska ha i sin hand (det finns ju många alternativ) – det får utredas ytterligare av barn och ungdomsförvaltningen för att sedan beslutas av Barn- och ungdomsnämnden.
Hur gick det i kommunfullmäktige då? Vi var några vänsterpartister och miljöpartister som argumenterade för en 2-årig kommunal försöksverksamhet. Moderater och folkpartister med sina allierade i vått och torrt, socialdemokraterna sa nej. Naturligtvis. Återigen detta NEJ! Nej till allt – utom till mer pengar till arenan…
En vänsterpartist föreslog återremittering av frågan. Han tyckte att det var läge att förvaltningen talade med Mariedalskolan (vilket tydligen inte utredarna hade gjort!) innan fullmäktige fattade beslut. Detta yrkande stöddes av – hör och häpna – Centerpartiet! Dock med en något annorlunda motivering. Annalena i C visade återigen mod och kurage och lyssnade till sitt eget förnuft och inte till någon ”piska”. Heders.
För att få igenom ett beslut om återremiss så krävs det att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar för. 51 delat med 3 är 17. V+MP+VfP+C=17!
Nu hör det dock till saken att en vänsterpartist röstade mot återremiss. 
Men! En socialdemokratisk ledamot, som ryckte in som ersättare vid kvällens sammanträde, den inte helt obekante fd ordförande av gymnasienämnden – röstade för återremiss! Heders Kjell! 
(Sverigedemokraterna röstade med betongpartierna. Om nu någon undrar.)
Beslutet om återremiss betyder att det blir en ”diskussionsrunda” mellan förvaltningen och kommunens rektorer om kommunal friskola innan kommunfullmäktige får tillbaka frågan – för att rösta nej. Eller?
Naturligtvis finns det ett hopp om att betongpartierna ändrar åsikt och säger ja till någonting annat än arenan, men det hoppet är trots allt litet. Och hos flera av de berörda på Mariedalskolan är hoppet ute för länge sen.
Som en följd av den konservativa och fega hantering av frågan som främst de gamla har stått för, men som de nya makthavarna fortsätter genom sitt vänta…, det kommer…, vi kanske…, vi ska möjligtvis…, så småningom…, så kommer en uppsägelse av en mycket duglig och kompetent medarbetare att ske imorgon. Det blir ytterligare en vänersborgsk export till Trollhättan.
Det är synd och skam.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer