Arkiv
Vad hände på gårdagens KS?
Det var inte särskilt många beslut som fattades på gårdagens kommunstyrelse. Det var däremot mycket information. Först kl 14 var all information delgiven intresserade ledamöter och ersättare och när alla beslut hade fattats var kl 15.47.
Några av ärenden skrev jag om i tisdags. För mer fakta, ta gärna en koll i bloggen “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg (BUN) och förbundsdirektör Maria Hildefors (KFV) började sammanträdet med att informera kring bättre skolresultat och fullföljda studier. Det var en mycket bra och givande föredragning och det var ett bra grepp att ha båda där samtidigt. Det innebar att kommunstyrelsen fick en samlad information om läget från förskola till gymnasiet.
Efter den tämligen utförliga presentationen av Bråberg och Hildefors fick sedan kommunstyrelsen möjlighet att reflektera och diskutera. Jag tror att alla politiker ser utbildningens betydelse för både den enskilde individen och för samhället i stort. Skolan spelar ju en avgörande roll i att ge ungdomar de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att lyckas i livet. Det finns t ex ett starkt samband mellan dåliga skolprestationer, eller ”skolavhopp”, och benägenheten att begå brott.
Staten och Vänersborgs kommun måste satsa på att förbättra utbildningen för alla ungdomar. Lärar- och personaltätheten måste bli bättre och alla elever som har svårigheter av olika slag måste få tillräckligt med stöd. Det är också viktigt att inse att utbildningen börjar redan med förskolan.
Sammanfattningsvis kan man väl säga som en tjänsteperson på BU-förvaltningen:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) försäkrade att Hildefors och Bråberg skulle komma tillbaka vid ett annat tillfälle för mer information.
Det var en bra information om utbildning och jag tror att flera ledamöter blev (ännu) mer medvetna om utbildningens betydelse för framtiden. Överlag håller informationerna i kommunstyrelsen en mycket hög klass. Det gällde också föredragningarna om “Styr och ledningsmodellen”, “Delårsrapport”, “Servicemätning”, “Sjukfrånvaron” och “Bostad först”.
Den senaste prognosen i delårsrapporten visar att Vänersborgs kommun kommer att göra ett överskott i år på 67 milj kr. Det skrev jag om i tisdags. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Den förbättrade prognosen, den var i den förra delårsrapporten endast +5 milj kr, beror på följande statsbidrag som Vänersborg har fått: “elstöd” 11 milj, bidrag för att “minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen” 37 milj kr och “utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden” 6 milj kr.
Tanken på att införa “Bostad Först” i Vänersborg väcktes för några år sedan av Kristdemokraterna. “Bostad Först” syftar till att på ett nytt och annorlunda sätt arbeta för att motverka hemlöshet för personer med social problematik, i behov av stöd och behandling för psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblematik. Utgångspunkten är att en bostad är en mänsklig rättighet och att det behövs ett tryggt eget boende för att övrigt stöd ska kunna tas emot som hjälper att göra något åt livsproblemen. (Läs gärna mer om ”Bostad Först” i Faktum.)
Modellen “Bostad Först” har prövats i många kommuner, Helsingborg är en av dem som har hållit på längst. Vänersborgs kommun har med hjälp av statsbidrag utrett möjligheten att införa arbetssättet även i Vänersborg. Nu finns det nya statsbidrag att söka för att sätta igång arbetet, men en ansökan måste vara inlämnad senast 25 oktober. Och det är snart. Beskedet var emellertid att en ansökan kommer att lämnas in i tid. Förvaltningarna arbetar redan på en sådan.
Under den så kallade “ordförandeinformationen”, dvs när de tre kommunalråden berättar vad som har hänt sedan sist, informerade Benny Augustsson en del om räddningstjänsten NÄRF. 
Det finns långt framskridna planer på att NÄRF ska slås samman med Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB). Det kan vara bra att veta för vänersborgare. Blir det bra eller dåligt för kommunen? Det finns olika åsikter, men fortfarande förs diskussionen över de flesta politikers huvuden – för att inte tala om invånarnas. Det finns tydligen en del oenigheter inom och mellan NÄRF och RMB, och de “stora” och “små” kommunerna.
Det blev en del diskussion kring rutinärendet “Anvisningar och tidplan för arbetet med mål- och resursplan 2025-2027”. Tanken var att som vanligt slå fast några hållpunkter och tider för MRP-arbetet nästa år. Vis av erfarenheten från den delårsrapport som hade presenterats tidigare under mötet, då kommunens ekonomiska prognos drastiskt förbättrades, kom Henrik Harlitz (M) med ett förslag.
Harlitz föreslog att KS skulle bestämma att budgeten för “året efter” skulle upp i kommunfullmäktige en gång till i november. Det kan hända så mycket efter 
kommunens budgetbeslut i juni som ändrar förutsättningarna. Som i år… Statens budget läggs alltid i september varje år och den kan innehålla både positiva och negativa överraskningar för kommunerna.
Dan Nyberg (S) höll med Harlitz, och det gjorde jag också. Men det konservativa, eller kanske byråkratiska, tänket vet ibland inga gränser, särskilt bland de styrande partierna. Allt ska vara som det alltid har varit… Och inte kunde kommunstyrelsen bestämma att kommunfullmäktige skulle ta upp något. Det fattade jag inte alls. I stort sett allt som behandlas i fullmäktige kommer ju från kommunstyrelsen…
Jag lämnade ett, som jag såg det tämligen okontroversiellt, kompromissförslag. Varför inte skriva in i tidsplanen att kommunstyrelsen ska ta upp budgeten för “nästa år” i oktober? Och om det behövs ett nytt beslut så skickas ärendet till kommunfullmäktige. Och om inte, så blir det ingen behandling i KF. Även det förslaget avvisades av de styrande partierna – och Sverigedemokraterna.
Benny Augustsson (S) lovade dock att skriva in något om en eventuell ny budgetbehandling i november i själva förslaget till MRP (=Mål- och resursplan). Dessutom skulle det i år läggas ett förslag om revideringar av budgeten för 2024. Jag tror att det innebär att åtminstone Lanternan kommer att få pengar till fortsatt verksamhet.
Det blev också en viss diskussion kring svaret på medborgarförslaget om “belysning vid rugbyplan på Sportcentrum Vänersborg”. Alla var överens om att kostnaden för uppsättning av belysning vid rugbyplanen ska undersökas. Däremot stod “striden” om den andra att-satsen, “kommunen sätter upp belysning på rugbyplanen”, skulle avslås eller anses besvarad – eller något annat i stil med att förslaget ska behandlas i MRP-processen.
Benny Augustsson föreslog efter en del diskussion att beslutet skulle bli att belysningen ska hanteras i kommande MRP och därmed anses besvarad. Och det enades samtliga kring. Kommunstyrelsen växlar mellan viktiga och mindre viktiga frågor…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att avslå medborgarförslaget. KS föreslog KF att besluta något som inte stod i medborgarförslaget. Det brukar vara avgörande viktigt att medborgarförslag, och motioner, innehåller exakta formuleringar i att-satserna. Men inte denna gång… Av någon anledning… Men jag – jag glömde att yrka avslag…
Det kan ha berott på att jag i tanken redan var på nästa ärende, svar på motion om “framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Jag skrev om motionen i bloggen inför sammanträdet – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”. Det handlar om det ska vara miljö- och hälsoskyddsnämnden eller samhällsbyggnadsnämnden som ska ta initiativ till och bereda nya verksamhetsområden för VA.
Det blev diskussion, både i en ajournering och på mötet. De styrande partierna ville att motionen skulle avslås (av kommunfullmäktige). (Det ska vara som vanligt…) Nästan hela oppositionen ville bifalla motionen, dvs att ärendet ska utredas. Det visade sig emellertid att Sverigedemokraterna, som ville avslå motionen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), hade ändrat sig – och yrkade bifall till motionen. Det betydde därmed att ett bifall till motionen fick majoritet i kommunstyrelsen. Och så småningom i kommunfullmäktige, om inte SD ändrar sig en gång till…
Det var bara jag som yttrade mig i ärendet “Styrdokument för cykel”. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Jag hade inget annat yrkande, förslaget var en återremiss av formella skäl. Jag påpekade dock att Vänsterpartiet var mot GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg och GC-bron över Vassbotten. Jag kunde inte heller låta bli att notera den glada överraskningen att det fanns en GC-väg inritad längs älvkanten förbi Juta…
Sammanträdet slutade som sagt kl 15.47.
KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat
I två bloggar (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” och “KF 2: VA – återremiss igen”), och en “kompletterande” blogg (se “KF 2b: VA-motionen och lagen”), har jag redogjort för några ärenden på kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari. Det fanns fler ärenden denna kväll – i den nya och påkostade mötessalen kallad Bojorten.
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom förslaget att bilda ett nytt kommunalt aktiebolag för att driva den framtida utvecklingen på Hunne- och Halleberg. (Se bloggen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” för mer fakta.) Det var få ledamöter som begärde ordet och det blev ingen debatt i ärendet 
överhuvudtaget – alla var överens. Niklas Johansson på TTELA har skrivit en upplysande artikel om ärendet. Den rekommenderas, i varje fall om du är intresserad av just denna fråga. Eller vill läsa några citat på vad jag anförde från talarstolen… (Se “Kommunalt bolag ska driva turistverksamheten på bergen”.)
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) var ett viktigt ärende. (För mer fakta, se återigen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Det är ju en plan som det har arbetats med under en hel massa år. Nu var det äntligen dags för kommunfullmäktige att fastställa den. Även i detta ärende var det få talare. Ja, det vara bara två… Och ingen debatt. Otroligt…
Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att de två områdena på Dalbobergen, som i planen betecknas med U22 och U23, skulle lyftas ur den fördjupade översiktsplanen. Områdena är olämpliga som utvecklingsområden för nya bostäder menade Cederbom och räknade upp flera orsaker till stöd för det. Ingen gjorde sig besväret att svara… Inte ens Miljöpartiet, vars tystnad bara kan tolkas som att partiet fortfarande inte har hittat varken den identitet eller ryggrad som partiet förlorade tidigt i samarbetet med S+C.
Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till Cederboms och Vänsterpartiets yrkande. Jag tror att Vänsterpartiet och Medborgarpartiet faktiskt gjorde sig till talespartier för en stor del av vänersborgarna. Det verkar nämligen vara en ganska utbredd uppfattning att områdena vid Dalbobergen ska bevaras som de är. (Se TTELA “Hur kan man strunta i oss vänersborgare?” och “Slopa exploateringen av Dalbobergen”. Och även Karl af Geijerstams ledare “Därför blir det svårt att bygga bostäder på södra Dalbobergen”.)
Samtliga närvarande vänsterpartister reserverade sig mot fullmäktiges beslut angående Dalbobergen. Det blir att ta strid och bilda opinion den dag då detaljplaner ska upprättas för att genomföra exploateringen…
En tämligen inaktuell delårsrapport från förra året avhandlades. Det handlade om Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport från augusti(!). Madelaine Karlsson (S) passade ändå på att beskriva de stora utmaningarna (problemen alltså…) som förbundet stod inför innevarande år, 2023. 
Lutz Rininsland (V) fortsatte sedan med att utveckla resonemanget och konstaterade att det i år saknas 13,5 milj kr för KFV. Det är inflationen som ökar kostnaderna med 6 milj kr, Gysärskolan får fler elever och kostnaderna ökar därigenom med 5 milj. Dessutom blir skolmåltiderna 2,5 milj kr dyrare på grund av en felräkning i 
Trollhättan. 13,5 milj motsvarar 5% av Kunskapsförbundets personalstyrka vilket är detsamma som 21 tjänster…
Det är inte ägarsamråd förrän i april. Då möts återigen den nye ordföranden för kommunstyrelsen i Trollhättan Peter Eriksson (M) och Vänersborgs Benny Augustsson (S). Det återstår att se hur det samarbetet utvecklar sig. Jag tror att Kunskapsförbundet går mot osäkra tider…
TTELA berättade för några dagar sedan om ärendet kring Medborgarpartiets motion om att bygga ett kallbadhus vid Skräcklan. Det rådde delade meningar 
skrev tidningen. (Se TTELA “Delade meningar om ett nytt kallbadhus på Skräcklan”.) Och det var väl inte helt fel, men det var egentligen Göran Svensson och Medborgarpartiet som hade en mening och 48 ledamöter från 8 andra partier som hade en annan. Det blir inget kallbadhus inom överskådlig tid, även om kallbad är öppet för alla redan nu… (Du hittar mer fakta kring motionen här – “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)
Jag vill slutligen ta upp behandlingen av Vänsterpartiets motion om att utöka uppgifterna för Demokratiberedningen till att även omfatta jämställdhetsfrågorna. (Du kan ladda ner motionen här.)
Motionen hade föregåtts av en hel del samtal och diskussioner – och inte minst missförstånd. Och det fortsatte nog till viss del ända fram till beslutet. Eller… Beslut…? Det blev inget beslut, det blev en återremiss. Igen.
Vänsterpartiet blev i ett tidigt skede medvetet om att det inte skulle bli något bifall till motionen denna onsdagskväll, inte ens till ett kompromissförslag. Från talarstolen redogjorde Lutz Rininsland (V) för bakgrunden och syftet till motionen:
“Vi är inte tillfredsställda med att ett antal frågor inte får den behandlingen som de borde få.”
Vänsterpartiet vill lyfta upp jämställdhetsarbetet och jämställdhetsfrågorna ytterligare i kommunen.
Dan Åberg (M) hade formella synpunkter på kommunens arbete och ordningen i besluten. Ordningen följde inte kommunens arbetsordning. Det skulle först beslutas om en uppdragsbeskrivning och en sådan hade inte ens tagits fram menade Åberg. Som inte hade några åsikter om själva motionen.
Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Det är viktigt med jämställdhet inledde han. Det var inte därför de styrande inte skulle yrka bifall till motionen. Det var av andra, formella skäl. Det var emellertid inte samma formella skäl som Dan Åberg (M) hade fört fram, men även de styrkte Borgmalm i sin uppfattning. Borgmalm menade att det arbetades med jämställdhet i organisationen och att det redan fanns policies. 
Det handlade nu om var frågorna skulle ligga i organisationen. Och därom rådde det ett stort frågetecken nu när kommunfullmäktige inte hade fattat något beslut om styr- och ledningsmodellen för kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) I ett snabbt ögonblick fick jag en känsla av utpressning… Vänsterpartiet hade ju faktiskt varit det parti som yrkade på återremissen, och detta var Vänsterpartiets motion. Jag kastade snabbt av mig misstankarna.
Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss med motiveringen:
“Kommunfullmäktige bör idag inte fatta beslut som i sak kan handla om hur fullmäktige vill ha möjlighet att styra, leda och organisera vilket vi inte kan veta innan riktlinjen för ledning och styrning är på plats.”
Det innebär att Vänsterpartiets motion så småningom återkommer till fullmäktige. Det tyckte vi efter omständigheterna var ok.
Jag funderar på att avsluta bloggarna med en kortare redogörelse för min motion om obebodda hus. I så fall återkommer jag.
Anm. Glöm inte att du med egna öron kan lyssna på vad som sades på kommunfullmäktige. Sammanträdet spelades nämligen in med både ljud och även – bild. Det är lätt att kontrollera om jag t ex har återgett sammanträdet på ett korrekt sätt. Du hittar inspelningen av sammanträdet här – till kommunens hemsida.
==
Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:
- “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” – 18 februari 2023
- “KF 2: VA – återremiss igen” – 19 februari 2023
- “KF 2b: VA-motionen och lagen” – 25 februari 2023
- “KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat” – 26 februari 2023
- “KF 4: Betraktelse över avslagen motion” – 28 februari 2023
- ”Överklagande till Förvaltningsrätten” – 2 mars 2023
Ekonomiskt tufft för KFV
I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:
“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”
Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…
Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.
Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna 
och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.
Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.
Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på 
yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.
Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.
Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat 
genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget (”skolmiljarden”) delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Av någon anledning…
För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)
Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.
Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?
På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.
Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!
I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.
Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.
Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se 
scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer