Stefan Kärvlings blogg

Det var ingen vidare match igår. Redan efter den första perioden hade Djurgården fått ner Indianerna på rygg, ett läge som Frölunda inte hade en chans resa sig upp från. Den första perioden slutade 5-1 till Djurgården, och då kan Frölundas mål dessutom betraktas som mer eller mindre ett självmål… Det var med andra ord en total utskåpning. Men Indianerna kommer naturligtvis igen. Laget ligger ju ändå på en tredjeplats.

Då hade efterspelet efter matchen i Scandinavium en bättre utgång. Korv på Würst… Får oss korvälskare är restaurangen ett kulinariskt eldorado. Jag rekommenderar definitivt ett besök till Würst som ligger mellan Järntorget och Linnéplatsen.

Annars började lördagen med ett årsmöte. Och det betydde ytterligare ett politiskt uppdrag – som ersättare i Kunskapsförbundet Väst. Det ska bli intressant, och tämligen tryggt. Som ordinarie återfinns ingen mindre än den alltid påläste Lutz Rininsland.

Det blir naturligtvis ännu fler utredningar och underlag att sätta sig in i för min del, men kommer handlingarna i tid, till skillnad från kommunstyrelsens, så blir det inga problem. För övrigt blir Magnus Lilja ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Nu ska bara dessa interna val i Vänsterpartiet stadfästas av kommunfullmäktige innan de blir ”giltiga”.

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen. Och med det min comeback i detta viktiga politiska organ. (Se ”Comeback i KS”.)

Sammanträdet innehåller hur många föredragningar som helst. Hela förmiddagen ägnas åt information – enligt ett strikt fastlagt schema. Jag undrar hur tiderna ska kunna hållas om ledamöter har frågor eller funderingar – eller bara vill diskutera. (Enligt uppgift så hölls tiderna sällan under den förra mandatperioden.) Efter alla föredragningar så antar jag att ärendena ska gås igenom politiskt punkt efter punkt. Vad jag ser är ingen tid avsatt åt allmänna politiska diskussioner om typ kommande viktigare frågor eller strategiska diskussioner om kommunens framtid etc. Men vi får se vad som händer, det är ju mitt första KS-sammanträde sedan 2006. Dessutom är Benny Augustsson (S) också ny, i varje fall som kommunstyrelsens ordförande. Augustsson kan behöva en inkörningssträcka innan han hittar rätt väg.

Det första ärendet handlar om en begäran från samhällsbyggnadsnämnden att få ytterligare 6 milj kr till byggnationen av den nya 40×20-idrottshallen vid Sportcentrum. Det visade sig att det krävdes fler omklädningsrum än nämnden hade tänkt från början. Den nya hallen beräknas kosta sammanlagt 34 miljoner. Pengarna ska naturligtvis lånas upp, men det föreslås att kommunen gör det genom att ta motsvarande 6 milj kr som är avsatta för investeringar i Hallevibadet nästa år – och flyttar till idrottshallen i år. Tidigare har jag hört att detta är möjligt för att renoveringen av Hallevibadet blir billigare än beräknat. Men det står det inget om i handlingarna till kommunstyrelsen.

Att det behövs en ny hall vid Idrottscentrum är oomtvistligt, inte minst skolorna är i akut behov av en sådan. Vad konsekvenserna blir för Hallevibadet vet jag inte, om det nu blir några. Det ger sig förhoppningsvis på onsdag.

Som ärende 2 ska kommunstyrelsen besluta att föreslå att kommunfullmäktige antar policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering. Policy och riktlinje är väl ungefär samma sak, men avsikten är att:

”policyn ska ange kommunfullmäktiges övergripande politiska inriktning för IT-utveckling och digitalisering. Riktlinjen syftar till att skapa en gemensam norm och ange ramarna för verksamheten inom IT- utveckling och digitalisering.”

Det blev genast tydligare, eller hur…?

Ibland är det inget roligt att vara lärare, ögonen dras liksom instinktivt till felstavningar, meningsbyggnadsfel etc. Det är en yrkessjukdom tror jag. (Det hindrar underligt nog dock inte att man själv gör sådana fel.) Riktlinjerna börjar med ett sådant:

”Kommunstyrelsen har enligt policyn har helhetsansvar…”

Hur som helst.

Den 28 maj 2018 kom en rapport från konsultföretaget Public Partner. Företagets rutinerade medarbetare genomförde:

”en genomlysning av verksamhetsområdet IT vid kommunstyrelseförvaltningen.”

Det framfördes en förödande kritik av IT-verksamheten i rapporten. Jag har nog aldrig sett en sådan rak, uppriktig och total kritik i några andra officiella dokument, typ revisorsrapporter etc. Det var kritik av ledning och personal, rapporten visade att det brast i kunskap på IT-avdelningen, att handläggningstiderna var långa och bemötandet på IT-supporten dåligt, att det fanns osäkerhet kring IT-kostnaderna i de olika verksamheterna etc etc. (Jag skrev utförligt om rapporten i två bloggar: ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.)

Det är nog så att policyn och riktlinjerna ska ses mot bakgrund av denna rapport – även om rapporten överhuvudtaget inte nämns i underlaget.

I slutet av rapporten från Public Partner så gav företaget ett förslag på rubriker i en IT-policy:

”Mål/Vision för verksamheten, dvs IT-användningen i kommunen
‒Service till och dialog med medborgarna
‒IT:s bidrag till ökad effektivitet och kvalité
‒Behov av enhetlighet, gemensamma strukturer och principer

Ansvar och roller
‒Organisatorisk effektivitet
‒Samarbete med andra aktörer
‒Säkerhet

Utveckling och införande
‒Prioriteringar och samordning
‒Förvaltning och avveckling
‒Gemensamma standarder

Process för planering och uppföljning”

Framför kommunstyrelsen på onsdag ligger ett A4-papper med policyn. Själva policyn är ännu kortare, den finns under rubriken ”Inriktning för kommunens IT-verksamhet”. Vilket är ytterligare förvirring av begrepp, vad är vad – policy, riktlinjer, inriktning…?

I ”inriktningen” står det:

* ”vara effektiva, användarvänliga, tillförlitliga, säkra och ha hög tillgänglighet,
* underlätta service till och dialog med kommuninvånarna,
* bidra till att öka effektivitet och kvalitet i kommunens verksamheter,
* kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet,
* tillvarata och utveckla digitaliseringens möjligheter i samverkan med kommunens verksamheter.”

Jag kan inte se att den föreslagna policyn på något sätt motsvarar det som Public Partner ansåg vara nödvändigt. Kommunen har liksom bara gjort punkter av de ord som Public Partner ansåg vara rubriker i en policy…

 Kommunstyrelsen borde nog ge bakläxa till förslaget och återremittera ärendet. Jag tycker nämligen inte heller att riktlinjerna, vilket är det andra dokumentet som kommunstyrelsen ska behandla, är särskilt imponerande. Syftet med riktlinjerna är enligt kommunen att skapa:

”en gemensam norm och ange ramarna för verksamheten”

Begreppen är inte närmare definierade, vad är t ex en norm i detta sammanhang? Dessutom är dokumentets titel ”Riktlinje för IT-utveckling”, dvs riktlinje i singular. En riktlinje?

Riktlinjerna tar upp självklarheter, jag har svårt att se någon IT-tekniker eller tjänsteman leta fram dokumentet för att få grepp om normen eller ramarna. Eller? Här några exempel ur ”Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering”:

* ”Kostnaderna för IT ska vara tydligt finansierade, transparenta och förutsägbara.”
* ”Digitala tjänster för kommunens invånare, organisationer och företag såväl som för de anställda ska vara lätta att hitta, enkla att använda, likartade och samordnade.”
* ”Det ska finnas anvisningar med en ansvarsfördelning mellan kommunens IT-verksamhet och den övriga verksamheten i leveransen av IT- och digitaliseringstjänster.”
* ”Verksamhetsutveckling ska vara integrerad med IT-utveckling och digitalisering.”
* ”Kommungemensamma lösningar före verksamhetsunika är eftersträvansvärda”
* ”De anställda ska erbjudas den utbildning som krävs för de IT- system som används i uppdraget.”
* ”IT-verksamheten ska vidare bidra till en god arbetsmiljö genom att arbeta förebyggande för att minimera IT-relaterade fel och avbrott i kommunens leverans av tjänster och välfärd.”
* ”Det ska finnas anvisningar för de anställdas användning av IT.”
* ”IT- och informationssäkerhet är en grundläggande del av IT-verksamheten.”

Som sagt, det tycks vara rena självklarheterna. Det får mig att undra om det skrivs sådana här dokument för att ”man måste”, för att det ”ser bra ut”, för att någon ska ha ”något att göra”. Eller är det helt enkelt så att det är en del av styrsystemet NPM, där det tycks vara viktigare att dokumentera något än att se till att det blir gjort. Eller är det någon som faktiskt har användning av dokumenten?

Jag noterar för övrigt att det inte nämns något om politiker i dokumenten. Det skrivs om anställda, kommunens invånare, organisationer och företag. Men inte politiker. De borde nog nämnas, det är viktigt att politiker snabbt kan nå diariet, olika underlag, beslutsförslag, protokoll etc på ett smidigt, lätt och snabbt sätt. Fast det är klart, i början på ”riktlinje” står det ”den demokratiska processen”. Politikerna kanske involveras i digitaliseringen trots allt.

Om de här två dokumenten är de enda svaren och åtgärderna på Public Partners utredning och rapport så återstår det mycket kvar att göra i Vänersborg. Då har IT-verksamheten en lång väg att gå innan den kommer att fungera. Naturligtvis kan andra åtgärder ha vidtagits utan att det har varit uppe i kommunstyrelsen.

Jag avslutade min blogg förra året (se här) om Public Partners rapport:

”Kommunen med tf kommundirektör Pascal Tshibanda i spetsen står inför en delikat uppgift att försöka få ordning på IT-enheten och IT-verksamheten. Men det går inte att backa, det krävs en total omstrukturering. Och jag har svårt, utifrån rapporten, att se att den går att genomföra utan en ny IT-chef. Men ska kommunen kunna fungera så måste IT-verksamheten fungera.
Så enkelt är det, så svårt är det.”

Det kanske gäller än…

Till sist. Kommunstyrelsen ska behandla flera andra ärenden också, men de två ärenden som jag har beskrivit i denna blogg är de två som ska vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Samtliga andra ärenden som tas upp på onsdag avgörs av kommunstyrelsen, ärendena ”stannar här”. Jag hoppas kunna återkomma till åtminstone några av dessa.