Arkiv
Arbetslag? Teambuilding? Hallå eller!!?? (…och en ny grafisk profil…)
I onsdags hade kommunfullmäktige sammanträde.
Första timmen ägnades åt information. Förvaltningschefer berättade om verksamheterna för alla nya ledamöter. Och gamla.
Först ut var Barn- och Ungdomsförvaltningens chef. Han beskrev verksamheten. Det blev mycket ekonomi. Väldigt mycket ekonomi. Han sa också:
”Vi jobbar med teambuilding för att stärka arbetslagen ute i våra verksamheter.”
Jag funderade på det.
”Arbetslag”? Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen.
Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende vilken klass de undervisar i.
Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund.
Ordet ”arbetslag” förekommer heller inte i varken Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!
Lena Eckerbom Wendel, Barn- och ungdomsnämndens ordförande, har ett favorituttryck.
”HALLÅ ELLER!!??”
Det håller jag helt med om. I det här sammanhanget.
Jag undrar vem som har bestämt att skolorna i Vänersborg ska vara organiserade utifrån en gammal tanke om ”arbetslag”. I Skollagen står det: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. Är det så i Vänersborg? Det verkar inte så.
Att från förvaltningsnivå styra det lilla utrymme som finns för kompetensutveckling av pedagogisk personal mot att jobba med teambuilding för att stärka arbetslag måste ses som ett ”dubbelfel”.
Även den nya Torpaskolan är planerad och byggs utifrån idén om att det ”traditionella” arbetslaget ska vara utgångspunkten för organisationen. Den nya Torpaskolan, ni vet, den skolan som kommunen just nu bygger på Idrottsgatan – den där skolan som beslutades av både Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, utan att någon enda av ledamöterna hade sett ritningarna? Och som inget parti tyckte var anmärkningsvärt eller konstigt. Utom Vänsterpartiet då, men det räknas väl inte?
Att förskolan och grundskolan får nya styrdokument nämndes för övrigt inte på fullmäktigeinformationen. Det kanske inte är så viktigt…
När gymnasieförvaltningens chef presenterade sin verksamhet började han med att säga att han var chef över en verksamhet som stod inför stora förändringar.
”Till hösten får vi en ny Skollag och en ny Läroplan.”
Det var det första han sa. Dessutom fortsatte han att berätta att en lärarlegitimation ska införas.
Han hade förstått vad som är viktigt för verksamheten i skolan framöver och därför bör prioriteras. Att rektorer och personal i grundskolan hellre skulle se kompetensutveckling inom andra områden än teambuilding är nog inte att betrakta som en djärv gissning nu när skolan får en ny Läroplan, en ny Skolförordning och en ny Skollag.
Vad vet förvaltningschefen för Barn och Ungdom om detta?
Gymnasiechefen är som sagt väldigt insatt i verksamheten. Som tack sägs det att han ska flytta till Kommunhuset – bort från verksamheten. I varje fall den verksamhet som han är satt att förvalta. Närhet till verksamheten kanske skapar insikter som kan betraktas som oviktiga eller kanske till och med hotfulla?
På tal om något helt annat.
Häromveckan läste vi att Vänersborgs kommun ska skapa en ny grafisk profil som ska användas i all marknadsföring.
”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil som är mer än tio år gammal.”
Säger informationssekreterare Thomas Fridén.
Det känns väl, tyvärr, som att Vänersborg redan har en ny grafisk profil… vilket vi vill eller ej… Som bara är ett år gammal. I varje fall i den meningen att väldigt många i Sverige får något speciellt på näthinnan när de hör namnet Vänersborg…
Kanske kommunens nya slogan skulle kunna bli, något i stil med – ”kommunen – där allt finns”. Varför inte ”ALLT-I-ETT”?
Och så ska det väl vara internationellt? På engelska blir det väl då…
Whole-in-one!
Reklambyrån som tog hem upphandlingen för att utarbeta den nya grafiska profilen heter Mid Marketing (till företagets hemsida). Det är samma företag som hade uppdraget att jobba med arenan… Och som producerar Vänersborgaren…
Ibland är världen bra liten…
Urval till profilklasserna i Vänersborg
I gårdagens TTELA kunde man läsa en insändare om intagningen till de estetiska profilklasserna i Vänersborg, ”Vem avgör vem som får gå i profilklass?” var rubriken. Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens Val-tid under hela högstadiet. Det kan vara t ex idrott, musik eller dans. Skolan kan också besluta om att ändra i timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till Elevens Val-ämnet. ”Specialämnet” kallas då Skolans val. (På Skolverkets hemsida kallas det också Lokalt tillval.) På Tärnan tror jag t ex att ”fotbollsklassen” har en timme extra i veckan för sitt profilämne, som från hösten är idrott. (Jag tror i varje fall det, trots att det står ”fotbollsklass” på kommunens hemsida.)
Insändaren i TTELA beskriver hur urvalet till klassen med idrottsprofilen på Tärnan har gått till. Insändarskribenten skriver att för att bli antagen till profilklassen ska barnen träna flera gånger per vecka. Dessutom ska eleverna lämna referenser och skriva ett personligt brev.
En annan förälder har haft en ganska omfattande korrespondens med förvaltningen om kommunens urvalsprocess till profilklassen i Bild (det ska finnas en bildklass på Vänerparken i höst). Korrespondensen har lett till en anmälan till både JO och Skolinspektionen. Föräldern reagerar mot att skolan har använt lottning som urval och inte färdighetsprov. (Och att han har fått felaktiga besked av förvaltningen…)
Om insändaren eller föräldern som klagar hos JO har rätt i sina beskrivningar, det vet jag inte med säkerhet. Det kan man naturligtvis inte avgöra genom att bara höra den ena parten. Däremot har den JO-klagande föräldern fått ett svar från förvaltningen. Det svaret diariefördes 25 mars.
I svaret till föräldern skriver en av cheferna på förvaltningen:
”I dans- och bildinriktningarna är testning inte tillåtet och därför har lottning skett då det varit fler sökande än vad vi kan ta emot. Utifrån detta har urvalsprocessen varit olika för olika elever, beroende av vilken inriktning de önskat.”
Föräldern kontaktade Skolverket och fick enligt egen utsago beskedet att:
”Det finns varken i Skollagen eller i Grundskoleförordningen några bestämmelser om urvalsförfaranden i grundskolan.”
Jag har tittat i Skollagen och Grundskoleförordningen. Det stämmer. Det finns inga bestämmelser om urvalsförfarandet.
Däremot har Skolverket uttalat sig om färdighetsprov:
”att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, som exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov.”
Det är enligt Skolverket helt ok med färdighetsprov alltså. I exempelvis musik och dans… (Se källan.)
Det händer emellertid saker på skolans område just nu, saker som leder till stora förändringar. Inför höstterminen träder en ny Skollag och en ny Skolförordning i kraft.
Nu finns det bestämmelser om urvalsförfarandet.
Skollagen börjar gälla 1 juli. Den nya Skollagen gör det möjligt att använda sig av tester och prov för antagning eller urval. (Skollagen 10 kap 9§.)
Den nya Skolförordningen börjar gälla 15 april. Det står uttryckligen att den ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011. Det bör rimligtvis innebära att det är här vi ska titta när det gäller frågorna om urval inför höstterminens profilklasser.
Så här står det i Skolförordningen (här finns källan):
”9 KAP. Grundskolan
Färdighetsprov
25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.”
Det är alltså helt ok att tillämpa färdighetsprov i bild!
Jag ringde Skolverket om dans. ”Det är tillåtet!” svarade personen på upplysningstjänsten. ”Dans ingår i Idrott och hälsa.” Huruvida han har 100% rätt får väl jurister tolka, om det blir aktuellt, men så länge får man väl lita på det.
Vänersborgs utbildningsförvaltning har lämnat ett felaktigt besked till föräldern. Det är tillåtet med ”testning” i dans- och bildinriktningar.
Så var det gårdagens insändare igen. Om antagningen till idrottsklassen har gått till som beskrivs, så är det tveksamt, anser jag, att det har gått rätt till.
Så här står det i den nya Skollagen (Skollagen 10 kap 9§.):
”Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. … Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbildning från och med årskurs 7”
Lagen säger alltså att tester och prov inte får användas som urval, men att undantag kan göras. Regeringen har i Skolförordningen gjort undantag. Det har regeringen gjort i kap 9. Det står att färdighetsprov (i vissa ämnen) får användas. Förordningen beskriver ingen annan urvalsgrund än färdighetsprov.
Att kräva referenser av eleverna, att de ska skriva ett personligt brev eller att de måste träna flera gånger per vecka för att kunna bli antagna måste, vad jag förstår, falla utanför dessa regler. (Om det nu stämmer som insändaren beskriver.) Jag undrar om ens lottning är tillåten som urvalsgrund.
I den nya Skolförordningen står det:
”27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.”
Skolverket skrev för några år sedan (källa):
”En rimlig tolkning avseende möjligheten till ett urvalsförfarande vid fördelning av elever på klasser är därför att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, såsom exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov. Inga andra principer för urval får användas än färdighetsprov i det sökta ämnet. När det gäller övriga ämnen får fördelningen enbart grunda sig på ett intresseval från elevens sida och inga urvalsmetoder får användas (exempelvis lottning).”
Till sist ytterligare en liten fundering på den formella sidan av saken. I brevet till föräldern som klagade till JO skriver chefen på förvaltningen:
”Undertecknad beslutade därför att respektive profilinriktning skulle omfatta en klass per årskurs.”
Det är bara en rektor som kan ta ett sådant här beslut. Precis som en annan chef på förvaltningen skriver i ett annat svar till samme förälder.
”Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn.”
Det står i Grundskoleförordningen 4 kap 4§. Det kanske löser sig i höst. Jag ser inte att det står på detta sätt i den nya Skollagen eller Skolförordningen… Eller? Det står: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. (Den nya Skollagen.)
Det finns många fler aspekter av profilklasser än själva intagningen. Det kan vara klasserna placering på skolenhet, begränsningen av antalet elever som tas in, profilernas inriktning, kostnader för profilklasser, orsaken till att så många väljer de estetiska profilklasserna, följderna av profilklasser ur integrationssynpunkt etc . Det återkommer jag dock till senare.
PS. Hur intagningen, urvalet, till profilklasserna i Vänersborg går till exakt, tänkte jag också återkomma till. Jag tänkte ta reda på det så snart jag kan i veckan. Idag är det ju söndag och folk arbetar inte. Har du som läser detta information är det bra om du skriver några rader.
Kris i skolan!
Det finns flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa.
SKL:s ranking för 2010 publicerades igår. (Du kan läsa rapporten här.) Det är ingen vidare skön läsning för vänersborgarna. Resultaten sjunker i allt. Det är naturligtvis inte förvånande med tanke på den oerhörda ekonomiska neddragning som har skett de senaste åren i Vänersborgs grundskolor. Men inte desto mindre alarmerande.
SKL:s rapport visar att 27,4% av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, inte fick G i samtliga ämnen. Det placerar Vänersborg på plats 212 i landet. (Förra året var siffrorna 23,7% resp plats 158.) Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 257. (203 år 2009.)
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 196, och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 257.
88,1% av eleverna var behöriga till gymnasieskolan. Det ger en ”hedersam” 147:e plats (plats 135 året innan).
Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var, i matte 76,4%, engelska 95,4% och svenska 93,4%. År 2008 var motsvarande siffror: 90,2%, 96,9% och 98,0%. Förändringen i resultat ledde till att Vänersborg sjönk från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.
Sammanvägs resultaten rankas Vänersborg som den 213:e ”bästa” kommunen i landet.
De svenska kommunerna satsar i genomsnitt 77.427 kr per elev (medianvärdet är 78.234 kr). Vänersborg satsar 74.694 kr. Det lägger Vänersborg på plats 92 i Sverige. (2010 låg Vänersborg på plats 81, år 2009 på plats 68 och år 2008 på plats 57.) Det finns kommuner som satsar mer än 100.000 kr per elev.
SKL:s rapport är med andra ord ingen upplyftande läsning för vänersborgarna. Jag skulle faktiskt vilja påstå att det är mer eller mindre kris för kommunens skolor. Socialdemokraternas och Centerpartiets politik under förra mandatperioden, ivrigt stödda av de borgerliga partierna med moderaterna i spetsen, har lett till denna katastrofala utveckling. Nu måste det göras något snabbt. Personaltätheten måste öka, det måste satsas på kompetensutveckling för pedagogerna (tex kring den nya Läroplanen), ledningsorganisationen, liksom skolorganisationen, måste ses över, osv – och det måste ske snabbt.
Dessutom. Neddragningarna som Vänersborg har gjort i grundskolan ger inte full effekt förrän i år…
Bäva månde vänersborgarna inför resultatet av nästa års undersökning…
En dyster läsning (om verksamhetsberättelsen för 2010)
För bara en vecka sedan skrev jag här i bloggen:
”Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010). Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.”
Hemska siffror.
Nu har jag har läst ”Bokslut 2010. Lång verksamhetsberättelse.” För Barn- och Ungdomsnämnden/Barn- och Ungdomsutskottet.
Det är en dyster läsning.
Så här börjar verksamhetsberättelsen för 2010:
”Barn- och ungdomsutskottet redovisar ett underskott om 6,9 Mkr, vilket är 5,3 Mkr bättre än delårsprognosen. … Grundskolan och fritidshemmen har sänkt sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar har gjorts vilket resulterat i att personalkostnaderna minskat med 20 Mkr motsvarande ca 5 %.”
Personalkostnader under 2010 minskade med 20 miljoner kronor…
”Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 49 personer sedan 2009.”
Jag läser vidare i verksamhetsberättelsen om förskolor:
”Trots att antalet barn inom förskolan ökar med ca 3 % är nettokostnaden per kommunal förskoleplats lägre. Detta beror på att förskolorna tagit emot fler barn utan att utöka personalen. Personalkostnaden per barn har minskat med 3 %.”
Med tanke på det så är det väl inte konstigt att:
”… många föräldrar känner en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.”
Det är en dyster läsning.
När det gäller skolbarnsomsorgen så har:
”stora personalneddragningar … lett till att nettokostnaden per barn minskat med drygt 20 %.”
Det är en dyster läsning.
Under ”Målavstämning” för grundskolan står det:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
”De senaste årens satsningar på kärnämnena har inte lett till ökad måluppfyllelse i övriga ämnen eller att eleverna, i genomsnitt, fått högre betyg.”
Det är en dyster läsning.
Framtiden då? Ser den ljusare ut? Eller åtminstone – vad behöver göras för att den ska bli ljusare? Behövs det mer resurser? Jag citerar ur avsnittet Framtidsutsikter:
”Beslut förväntas … om förändrad struktur med färre, större och mer strategiskt belägna enheter som leder till en bra organisation, god personaltäthet och hög servicegrad.”
Med andra ord. Lägger nämnden ner skolor så leder det till god personaltäthet (och hög servicegrad!). Det behövs inga mer pengar till barnen och ungdomarna. Lägg ner skolor. Stoppa in eleverna i de befintliga klasserna. Då ökar personaltätheten! Eller?
Jag läser vidare.
”För att given budgetram ska hållas är fortsatt fokus på ett effektivt resursutnyttjande präglat av nytänkande och flexibilitet mycket viktigt.”
Alltså. Är man nytänkande och flexibel behövs inte mer pengar. Det bör väl rimligen också betyda att är man ännu mer nytänkande och flexibel kan nämnden spara ännu mer pengar och plocka bort ännu fler tjänster?
”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”
Jag vet inte om det är menat att vara cyniskt. Jag tror inte det, men det nästan känns så. Det krävs inte fler pedagoger på förskolan eller grundskolan, det krävs – fortsatt analys.
Det känns provocerande. Inte bara mot kommunens alla pedagoger. Det känns cyniskt och provocerande gentemot alla barn och ungdomar – och föräldrar!
Ju flexiblare och mer nytänkande pedagogerna är desto färre behövs. Är pedagogerna riktigt flexibla och nytänkande kanske de till och med kan avskaffa sig själva?! Det gäller dock bara pedagoger. När det gäller arenans marknads- och driftavdelning, gäller inte detta. För att förvaltningen ska kunna genomföra större publika evenemang krävs:
”En ny organisation med samlad kompetens för marknadsföring och genomförande av evenemang. … Beroende på uppdrag fodras ytterligare investeringar och mer personal inom både administration och drift.”
Det är skillnad på folk och folk eller verksamhet och verksamhet.
Verksamhetsberättelsen för 2010 är en dyster läsning. På måndag ska den godkännas av Barn- och Ungdomsnämnden.
Jag undrar hur vissa vänsterpartister röstar?
Måste skolor läggas ned?
I dagens ttela kan man läsa att Barn- och ungdomsnämnden måste lägga ner skolor. (Till ttelas artikel.) Jag känner inte till den lag som säger detta… Vad jag vet så är nedläggningar ett resultat av politiska beslut. Men visst, skolor är hotade av nedläggning.
Några läsare av gårdagens blogg kanske undrar varför jag inte skrev om nedläggningshoten. Det är helt enkelt så att den diskussion om småskolornas framtid som vi hade i tisdags inte är ny. BUN har diskuterat detta under hela den förra mandatperioden. Det är helt enkelt så att samma diskussion fortsätter.
Jag tycker att frågan om småskolorna är mycket svår. Det finns flera saker som talar för att bevara skolorna på landsbygden och det finns många skäl till att lägga ner några skolor.
Under den förra mandatperioden försökte jag därför hitta en öppning mot en möjlig lösning. Jag framförde mina tankar i en motion. Motionen var inte så lång och jag vill gärna återge den i sin helhet – särskilt när BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel i dagens ttela säger: ”…ska vi även ägna oss åt landsbygdsutveckling måste vi få mer pengar från kommunfullmäktige.”
Jag skrev min motion i september 2007.
Ur ”skolekonomisk” synvinkel är det inte motiverat att behålla småskolorna på Dal. Ser man till elevantalet så räcker det med två F-6-skolor, Frändeskolan och Brålanda skola. Dessa skolor kan rymma samtliga områdets F-6-elever utan några som helst problem. Ur Barn- och ungdomsnämndens perspektiv är detta det mest optimala beslutet. Det är alltså väl motiverat ur ekonomisk synvinkel för Barn- och ungdomsnämnden att lägga ner skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud.
Det finns emellertid andra, tungt vägande skäl till att behålla dessa små skolor. Det kanske tyngsta är att skolorna är i stort sett den enda service som kommunen erbjuder invånarna i dessa delar av kommunen. Invånarna har en mycket dålig kommunal service trots att de betalar lika hög kommunalskatt som alla andra i Vänersborg. Att lägga ner skolorna är att ta den sista, och enda, servicen ifrån dem. Att skolorna finns kvar på landsbygden kan också vara ett sätt att på sikt locka till sig nya invånare till dessa områden. Det finns fler skäl, jag ska inte gå in på dem alla.
Kontentan av det hela är att Barn- och ungdomsnämnden egentligen inte har något intresse av att driva skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud vidare. Kommunen som helhet däremot har ett intresse av dessa skolor finns kvar.
Jag föreslår därför att Kommunfullmäktige ger ett speciellt landsbygdsanlag till Barn- och ungdomsnämnden för att nämnden ska kunna behålla skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud. Summan bör uppgå till det som det kostar extra att driva dessa skolor jämfört med att lägga ner dem. Hur stort detta belopp är får en utredning visa.
Min slutsats var alltså att kommunfullmäktige borde ge mer pengar till BUN så att BUN skulle kunna bevara skolorna – som ett led i kommunens landsbygdspolitik.
Det var nog synd om landsbygdsskolorna att det var just en vänsterpartist som skrev den här motionen. Förslag från vänsterpartister måste ju de andra partierna rösta mot. Det skedde så klart också. Lena Eckerbom röstade NEJ. Centerpartisterna röstade NEJ. Hela kommunfullmäktige röstade NEJ.
Nu är det en klen tröst att politiker från vissa andra partier säger att de ångrar sig. En klen tröst – i synnerhet för de som bor på landsbygden.
Så nu fortsätter diskussionen.
Lena Eckerbom Wendel säger i ttela idag att det lika gärna kan bli så att en skola i tätorten läggs ned. Samtidigt redovisar ttela de olika skolornas renoveringsbehov. Det gör naturligtvis skolfrågan än svårare. Och det är sant, det är som ttela skriver. Flera skolor, inte bara landsbygdsskolor, är i skriande behov av renovering.
Så det är inte bara dalslandsskolorna det handlar om. Det kanske är Blåsut, som måste renoveras för många miljoner, som bör läggas ner? Det kanske är Mulltorp? (Förslagen finns med som alternativ i den utredning som tjänstemännen gjort.) Det kanske är Väne Ryr?
Hur har det kunna bli så här?
Det grundläggande felet är att sossarna, centerpartisterna och kristdemokraterna (KD stödde som bekant S och C i det mesta förra mandatperioden!), oftast med stöd av moderater och folkpartister, inte har haft någon plan för den framtida skolsituationen i Vänersborg. Partierna har istället fattat flera delbeslut utan att ha en helhetssyn. Flera beslut har dessutom tagits ”under prestige” och på mycket lösa boliner. När väl besluten fattats har de i sin tur försvårat eller till och med omöjliggjort en bra helhetslösning.
Det var t ex viktigast av allt för S, C och KD att lägga ner Huvudnässkolan. Det bestämdes först av allt (trots protesterna från en massiv folkopinion). Efter det beslutet började man att titta på hur resten kunde lösas. Vart skulle eleverna från Huvudnäs ta vägen? Det blev ett hastverk. Det blev en tillfällig inkvartering på Trenova. Det var inget bra för eleverna.
Senare beslutade, först BUN och sedan kommunfullmäktige, att bygga en ny Torpaskola på Idrottsgatan. Det gjorde BUN och KF utan att ens ha sett ritningarna! Vänsterpartiet protesterade högt – men vad hjälpte det? Vänsterpartiet kunde man väl strunta i… (Det här beslutet är egentligen bland de sjukaste beslut som togs förra mandatperioden! Och då var ändå konkurrensen fruktansvärt hård…)
I och med beslutet om en ny Torpaskola tillsammans med ett långt (och dyrt) avtal i Vänerparken – som helt plötsligt dök upp som ett alternativ till skola för 200 elever – har den gamla majoriteten, tillsammans med de nuvarande styrande partierna, låst situationen så att alternativen för den framtida skolsituationen blir allt färre. Om det nu finns några bra alternativ kvar. För inte nog att skolbyggnaderna står där, de har också kostat en massa pengar.
För att inte tala om alla miljoner som är låsta till driften av arenan. I 33 år!
Denna planlöshet och detta slöseri med pengar gör det väldigt svårt att lösa skolproblematiken på ett bra sätt. Det framtida utseendet och den framtida organisationen av skolorna i Vänersborg är nog den mest komplicerade av alla som Barn- och ungdomsnämnden har att hantera…
Det historiska ansvaret för att denna situation har uppkommit vilar tungt på framför allt S, C och KD, men även på M och FP.
Läsare av denna blogg är mycket välkomna att lämna synpunkter och argument i frågan.
OBS!! Länsförsäkringar skriver idag i ett brev till Advokatfirman Lindahl som representerar Vänersborgs kommun:
”Vi är överens om att det var ett konstruktionsfel på takkonstruktionen vilket innebär att skadan är undantagen försäkringen oaktat hur mycket felet påverkat skadan.”
BUN:s "framtidsvyer"
Borta bra men hemma bäst.
Måndagen och tisdagen har jag ägnat åt måldiskussioner med Barn- och ungdomsnämnden. Hela den nya nämnden (nästan) var samlad på Gullmarsstrand (Fiskebäckskil). Vi diskuterade målen med Vänersborgs förskolor och skolor mm för de närmaste fyra åren, dvs till nästa val.
Det serverades kreativ LCHF-mat… Det tycker jag är imponerande. Maten var mycket god – med traditionell bacon och ägg till frukost som höjdpunkt.
Nämndens målarbete leddes av Jan-Olof ”Jolo” Olsson, en känd gammal Vänersborgsprofil. Förutom att han ”vickade” som förvaltningschef för några år sedan har han varit både lärare och skolledare i Vänersborg i många år. Ändå är han nog mest känd som måltjuv i Lärarnas korplag som vann 7-mannacupen i fotboll i början på 1980-talet. (Lärarna besegrade för övrigt Kommunal i finalen.)
Samtliga nämnddeltagare uttryckte höga ambitioner inför mandatperiodens skolpolitik. Planerna, målen och visionerna var stora.
Under dagarna hördes det kommentarer som dessa:
”Barn och ungdomar är det viktigaste vi har.”
”Vi måste minska barngrupperna på förskolan.”
”Det är viktigt öka måluppfyllelsen i skolan.”
”Man måste återanställa speciallärarna i skolan.”
”Ökat fokus på barn i behov av särskilt stöd.”
”Fler måste bli behöriga till gymnasiet.”
”Skolan måste få kosta.”
”Vi måste öka personaltätheten i grundskolan.”
Alla citaten kommer från politiker i andra partier än Vänsterpartiet. Vem som har sagt vad återkommer jag kanske till i vårens budgetdebatt… 
Samstämmigheten kring vägen till en bättre förskola och grundskola var också stor.
De flesta, kanske till och med alla (ingen uttryckte i varje fall någon annorlunda åsikt), ansåg att det måste skapas utrymme för rektorernas pedagogiska uppdrag och ledarskap, dvs rektorerna ska få fokusera på Skollagens och Läroplanens uppdrag och mål.
Utvecklingen i Nossebro (Essunga kommun) tjänade stundtals lite som ett föredöme. Nossebro gick ju från att vara en av de sämsta skolkommunerna i Sverige till att väldigt snabbt bli en av de bästa. Vad som förändrats var enligt en person från Högskolan i Borås:
”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor, en grundskolechef i det här fallet, får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Och det har man lyckats enormt bra med i Essunga. Och det vill jag påstå är kanske det viktigaste. Det man har gjort är inte revolutionerande i sitt innehåll. Det som är revolutionerande, det är att man på så kort tid vänt en dålig trend till en positiv.”
Vidare var nämnden överens om att förvaltningen måste återrapportera/återkoppla till politiken på ett annat och bättre sätt. Dessutom borde politiken hela tiden få välarbetade och kompletta beslutsunderlag med beskrivningar av alternativ och konsekvenser.
Och till sist. Samtliga uttryckte att det är viktigt med mer resurser till förskola och skola…
Som sammanfattning av dagarna kan man lugnt säga att det var svårt att se att deltagarna representerade olika partier. Det var också allas åsikt i den slutliga utvärderingsrundan. Samtliga uttryckte sin tillfredsställelse med att alla drog åt samma håll.
I juni ska kommunfullmäktige besluta om budgeten för 2012.
Arbetet kring budgetramarna har redan börjat. I början av mars diskuterade kommunstyrelsen ramsättningen för 2012. Alla partier var i praktiken överens. Utom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är sällan överens.
Vänsterpartiet föreslog att tilldela förskolan och grundskolan ytterligare 18 milj kronor. (För att se hela förslaget se ”Är politik som bandy?”)
Det är en annorlunda politik – det är inte bara ord. Det är handling.
Alla partier röstade ner Vänsterpartiets förslag. Som vanligt. (För att vara fullständigt korrekt, inte Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna eftersom de inte har några ordinarie representanter i kommunstyrelsen.)
Det var 2 mars, BUN:s måldiskussion var 15-16 mars. Har de andra partierna ändrat sig? Har de insett att för- och grundskolan behöver mer resurser?
Kan vi hoppas att de oerhörda nedskärningarna på våra barn och ungdomar de senaste åren äntligen har lett till att de andra partierna inser att smärtgränsen har passerats och att förskola och grundskola behöver mer pengar?
Det är nog bara en från underjorden som vet.
PS. När jag ser Gunnar Lidells självporträtt (publicerad på Radio Västs hemsida, klicka här) så är det inte bara den röda kepsen som slår mig utan framför allt att han saknar öra/öron. Är det måhända någon typ av ”Freudian Slip” – nu när man blivit den som bestämmer… 
PPS. Igår sa jag vid ett tillfälle, halvt på skoj, halvt på allvar, att jag var den ende i kommunfullmäktige som stod för utbildningsminister Björklunds åsikter. Idag läser jag en debattartikel som han och min fackordförande Fjelkner skrivit tillsammans i Svenska Dagbladet igår. Den är läsvärd. (Klicka här för att läsa debattartikeln.)
Vänersborg – årets ungdomskommun?
I en skrivelse till kommunstyrelsen skriver Barn- och ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Emellertid har frågeställning uppkommit inom barn- och ungdomsförvaltningen om att eventuellt ansöka om utmärkelsen Årets ungdomskommun 2012.”
Känns det inte lite löjligt att ansöka om utmärkelsen som årets ungdomskommun?
Jag tänker på de neddragningar som skett inom skola och barnomsorg, den uteblivna satsningen på Ungdomslyftet och uppföljningsansvaret.
Är det inte lite av ett hån mot våra ungdomar att söka utmärkelsen?
Årets ungdomskommun 2012?
Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010). Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.
Samtidigt behövs det mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Det behövs också mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Bland annat.
Enligt tjänstemän inom förvaltningen behövdes det 20 miljoner kr bara för att uppnå 2008 års nivå. Det sades förra året.
Under 2010 fortsatte istället nedskärningarna inom Barn- och ungdomsnämnden. Även 2011 lär bli ett tufft år.
Jag hoppas att Vänersborg om några år kan söka, och få, utmärkelsen som årets ungdomskommun. Men då tycker jag att Vänersborg ska börja med att följa Vänsterpartiets förslag till ramsättning för 2012 års budget, dvs låta gymnasiet slippa att spara 4 milj kr och att tilldela förskolan och grundskolan ytterligare 18 milj kronor…
Huvudman: Vänersborgs kommun
Huvudman för förskolan och skolan är kommunen.
Den nya Skollagen som träder i kraft 1 juli ägnar ett särskilt kapitel åt huvudmannens uppgifter. Det är ett viktigt kapitel. Skolan har ju sitt uppdrag från riksdag och regering samtidigt som kommunen står för allt det ekonomiska, organisatoriska etc. Inte nog med det, all personal inklusive rektorer anställs av huvudmannen.
Det här förhållandet leder till en slags dragkamp om vem som egentligen bestämmer över skolan.
Kapitel 2 i den nya Skollagen reglerar huvudmannens ansvar för skolan.
Det mesta i kapitlet är en ganska tråkig läsning. En stor del handlar om vilka som får anställas i skolan, vilka behörighetskrav som ska ställas på rektorer och lärare osv.
Några intressanta ”detaljer” finns det dock även om detta. När det gäller undervisning säger Skollagen att huvudmannen ska använda lärare och förskolelärare som har en adekvat utbildning, dvs en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det krävs någon typ av (adekvat) examen.
Som rektor eller förskolechef (rektor på förskolan ska i fortsättningen inte kallas för rektor) får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Här tycks det finnas ett visst ”friutrymme”. Hur avgör huvudmannen vem som har pedagogisk insikt? Huvudmannen har ju sällan något pedagogiskt intresse. Huvudmannens största intresse brukar vara om skolan håller budget eller inte. (Såvida inte skolans resultat slås upp i massmedia.) En bra rektor kan således i kommunens ögon vara en rektor som håller budget. När en rektor eller förskolechef ska anställas kan nog andra faktorer än pedagogisk insikt bli aktuella.
Skollagen slår fast att det ska finnas en elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Samma sak med Studie- och yrkesvägledare. I Skollagen står att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
”Ska finnas tillgång till” är naturligtvis ett luddigt begrepp. Syftet från lagstiftarens sida är nog ganska klart, men i praktiken är risken stor att huvudmannen i t ex besparingstider ofta drar ner på sådant här.
Huvudmannen ska vidare se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Lagen säger ”ges möjligheter till”, dvs i meningen tid och pengar. Skollagen förutsätter säkerligen också att den här kompetensutvecklingen är av god kvalitet. Det händer att huvudmannen prioriterar kompetensutveckling från andra premisser än styrdokumenten, t ex förordar kurser i arbetslagsutveckling.
I Vänersborg är mycket liten tid avsatt för utbildning, kompetensutveckling, i den nya Läroplanen. Huvudmannen utgår dessutom från att pedagogerna kan utbilda sig själva. Huvudmannen skickar några pedagoger på en endagskurs så att de kan kompetensutveckla resten av personalen på någon K-dag…
Huvudmannen har också en del ”fysiska” uppgifter. Det ska finnas lokaler och utrustning. Ganska självklart kan tyckas, men samtidigt säger Skollagen att utrustning ”som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas”. Dessutom ska det finnas ”lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Finns det datorer på alla skolor i Vänersborg så att det räcker till – för att ta ett exempel?
Det ska också finnas tillgång till bibliotek samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (utan kostnad).
Andra viktiga uppgifter huvudmannen är att se till att det inte förekommer kränkande behandling. Ett kapitel ägnas åt detta.
Slutsats.
Huvudmannens, dvs kommunens, uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag givet från riksdag och regering. Huvudmannens uppgift är att se till att på alla sätt ge de nödvändiga verktygen för detta jobb.
Det framgår tydligt av Skollagen (och Läroplanerna) att det är rektorn och förskolechefen som är ansvariga för all pedagogisk verksamhet i skolan och förskolan.
Det står däremot inget i Skollagen eller Läroplanerna att rektorn och förskolechefen är ansvariga för t ex budget, fastighetsskötsel och personalfrågor.
I Vänersborg, och många andra kommuner, har sådana uppgifter, som budget, fastighetsskötsel och personalfrågor, pålagts rektorn och förskolechefen av den kommunala huvudmannen.
Nu är ju rektorn och förskolechefen anställda av kommunen. Eftersom det är huvudmannen som då också står för t ex rektorns löneutveckling så kan många rektorer komma i svåra valsituationer.
Detta är mitt fjärde inlägg om skolan. Det första handlade om Pisaundersökningen, det andra om rektorns statliga uppdrag och det tredje om rektorn i Vänersborg.
Vänersborgaren, Torpa och modiga män
Vänersborgaren kom ut med sitt andra nummer idag.
Vi kan läsa om t ex den nya Torpaskolan. Den byggs för den nya pedagogiken får vi veta. Jag undrar vad ”den nya pedagogiken” är?
Är det att bara tillhandahålla en sal per arbetslag (en definition från förr…) för all undervisning i Fysik, Kemi och Biologi – en sk NO-sal, när det inte längre finns något ämne som kallas NO? Är det att dela slöjdämnet, som nu för tiden är ett ämne, i en trä- och metalldel och en textildel och förlägga de olika delarna i var sin våning? Är ny pedagogik att musikämnet får tillgång till hela 6-7 salar?
För övrigt ondgör sig Håkan Lind i sin ledare över allt hån, spott och spe som drabbar de som vågar stå upp och gjuta liv och mod i Vänersborg. Han tillhör väl själv den modiga skaran får man förmoda. Det är ingen hejd på det elände som drabbar de modiga från debatter, insändarspalter (dock inte i hans egen tidning, där finns det inga andra åsikter än hans egna) och nätbloggar.
”Nätbloggar”?
Är det läge att tacka för komplimangen?
Rapport från BUN 3: Några reflektioner
Så här dagen efter Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde så går jag runt med några små funderingar.
När tjänstemännen informerade om bland annat PISA-undersökningen (Bloggade för en månad sedan om PISA-undersökningen.) sa de många helt korrekta saker, t ex att Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats. (Skolverket drog de slutsatserna.)
Men varför nämnde de inte en annan av de viktiga slutsatser som Skolverket drog av undersökningen?
“… för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”
Är inte det ett viktigt budskap att lyfta fram efter åratal av besparingar och neddragningar i Vänersborgs skolor? Det hade väl varit viktigt för alla nya ledamöter att veta?
Sedan sas det på informationen att alla elever har rätt till särskilt stöd. Även de ”duktiga”. Jag blev konfunderad, det hade jag aldrig hört. Jo, det stod i Skollagen kap 3 fick jag till svar.
Idag kollade jag Skollagen kap 3. Tyvärr, det står inte så. Det är bara elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås som har rätt till särskilt stöd.
§ 10: ”det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”
Att sedan ”alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” är en annan sak. Det handlar inte om särskilt stöd.
För övrigt lär SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) ha räknat ut en ny skatteprognos för Vänersborg. Vänersborg får enligt beräkningarna ytterligare +13 miljoner. De pengarna behövs inom både förskola och skola. Även Socialnämnden behöver mer pengar.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer