Arkiv
Lidell svarar EU om Topp-affären
Kommer ni ihåg Toppskandalen? När Vänersborgs kommun genom mörkande och olagliga affärer förlorade 9 miljoner av skattebetalarnas pengar till – ja, till vem?
Så här var det:
När Toppfrysfabriken i Brålanda skulle lägga ner för några år sedan köpte Vänersborgs kommuns fastighetsbolag fabriken. Det officiella motivet var att rädda jobb.
Kommunen köpte Toppfabriken inkl inredning för 17 miljoner. I köpeavtalet fanns en option om förköpsrätt för det privata fastighetsbolaget Hammar Nordic Plugg inskriven.
Den här optionen kände bara de närmast inblandade till, dvs de tre dåvarande kommunalråden Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C).
Ljunggren kommenterade i Västnytt:
”Jag kan inte säga att det hölls hemligt. För mig var det inte hemligt.”
Flera beslut som fattades i affären var helt enkelt inte lagliga. Det hemliga optionsavtalet med Hammar Nordic Plugg är ett exempel. Ett annat är att ingen värdering av Topps fastigheter gjordes. Inte heller kollade kommunen upp om det fanns några andra intressenter. Det sista exemplet gäller själva beslutsfattandet. Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), som beredde ärendet, bestod av samma personer som ingick i styrelsen för kommunens fastighetsbolag. Sedan var samma personer med och beslutade i kommunstyrelsen. Snacka om jäv! Ljunggren själv sa:
”Då är det väl ett jävsförhållande som inte borde ha förelegat.”
Men det är som det är, olagliga beslut blir lagliga när tiden för överklagande har gått ut.
Hammar Nordic Plugg använde sig av optionen och köpte Topp av kommunen för – 8 miljoner.
Skattebetalarna betalade alltså 9 milj kr till ett privat fastighetsbolag!
Som om detta inte var nog, så kommer säkert de flesta vänersborgare ihåg, att Hammar strax efteråt sålde samma fastighet (ja, Hammar styckade faktiskt först av ett område som han behöll) för – 40 milj!!
Det här var lite historia. Hela Toppaffären anmäldes av stiftelsen ”Den Nya Välfärden” till EU-kommissionen.
Det handlar bland annat om olagligt ”statligt” stöd.
Och frågan lever än! Hur kunde kommunen köpa en fastighet för 17 miljoner, för att sedan sälja den för 8 miljoner? Och som sedan såldes för 40 miljoner.
Det funderar EU-kommissionen på. Fortfarande. Vad döljer sig bakom affärerna?
I juni i år fick kommunen tio frågor från EU-kommissionen som skulle besvaras. Nu har kommunen svarat. Det är kommunjuristen Andreas Billock som har gjort grovarbetet. Det är dock inte Billock, utan kommunstyrelsens nuvarande ordförande Gunnar Lidell som står som undertecknare. Samme Lidell som i högsta grad är inblandad i de ljusskygga turerna kring hela skandalen! Frågan är väl om inte det inte handlar om jäv – att just Lidell undertecknar svaret till kommissionen.
Svaren som nu gått i väg till Bryssel är inte mycket att hurra för. Kommunen svarar inte på frågorna! Det är sant. Jag skojar inte. Av tio frågor kan kommunen inte svara på sex. Några exempel på svar:
”Kommunen saknar tyvärr nödvändiga kunskaper.”
”…saknar möjlighet att svara på frågan”
”Vänersborgs kommun har inte tillgång till de uppgifter som efterfrågas.”
På tre av de övriga frågorna meddelas ingen ny information.
”gör kommunen ingen annan bedömning”
”Kommunen kan i sammanhanget endast upprepa vad som tidigare meddelats”
”varför någon exakt information inte kan ges”
Men på en (!) fråga kan kommunen uppfylla EU-kommissionens önskemål, kommunen översänder efterfrågade handlingar!
Som sagt, det är inte mycket till svar. EU-kommissionen lär väl inte bli särskilt imponerad…
För en vanlig vänersborgare är svaren nästan lite ”skämmiga”. Här gäller det väl för kommunen, i varje fall för de inblandade, att försvara sitt handlande. Men det verkar de, av svaren till kommissionen att döma, inte kunna. Bör de ansvariga då inte säga det – och ta sitt ansvar?
Oddsen att Vänersborgs kommun kommer att fällas är inte särskilt höga.
PS. Vill du veta mer så läs på Vänsterpartiets hemsida. James Bucci nagelfar kommunens svar i detalj. Dessutom kan du hämta och läsa alla originaldokument!
PPS. Kolla gärna upp Västnytts tre fantastiska reportage om Toppskandalen: del 1, del 2 och del 3.
Brev från Arbetsmiljöverket till BUN
I fredags damp det ner ett brev till kommunen från Arbetsmiljöverket. Det stod:
”Arbetsmiljöverket överväger att besluta om ett föreläggande mot er.”
Det handlar om rektorernas arbetssituation i Vänersborg, en fråga som har hängt med i några år nu. Redan på hösten 2009 uppmärksammade nämligen Arbetsmiljöverket rektorernas höga arbetsbelastning. Sedan har den kommunala kvarnen malt långsamt. Inte mycket har hänt.
Den 24 maj, nu i år, gjorde Arbetsmiljöverket ett uppföljningsbesök i Vänersborg. Det
”framkom att vissa förändringar har gjorts i organisationen, bl.a. har ytterligare en verksamhetschef anställts och verksamheten har delats in i tre områden med var sin verksamhetschef.”
Det här är på gränsen.
Arbetsmiljöverket har tydligen vid sitt besök fått reda på att en tredje verksamhetschef har anställts. Kommunen ger därmed sken av att det här ska innebära att rektorerna kommer att få en bättre arbetssituation. Men så är ju inte fallet! Att det finns tre verksamhetschefer är bara ytterst tillfälligt. Redan till hösten ska en av de tre, Sjöbergh, inte längre vara verksamhetschef. Det ska bara finnas TVÅ stycken! Det här berättar tydligen inte kommunen.
Det är nog över gränsen.
Vid sitt besök får Arbetsmiljöverket också reda på att det pågår en
”diskussion kring hur det administrativa stödet ska organiseras, men ännu är inga beslut fattade.”
Och tänk, jag som trodde att hela rektorsorganisationen gjordes om just för att underlätta för rektorerna, t ex genom att ge rektorerna ett ökat administrativt stöd. (Sedan vet jag inte, om det är just administrativt stöd som rektorerna behöver…) Och så gör man om hela rektorsorganisationen utan att ha tänkt klart om rektorernas arbetssituation. Då undrar jag:
Varför har förvaltningschefen då gjort om rektorsorganisationen och sjösatt en helt ny?
I samband med detta skriver Arbetsmiljöverket:
”Arbetsmiljöverket bedömer att det är av största vikt att rektorernas uppdrag tydliggörs.”
Inte ens det har förvaltningen gjort. Ett litet tips är annars att läsa Skollagen, den nya alltså (den som började gälla i fredags!). I Skollagen så står det väldigt tydligt vilket uppdrag staten har gett rektorerna i Sveriges skolor.
Av brevet från Arbetsmiljöverket kan man utläsa vilka kommunens ”bortförklaringar” är till att det inte har hänt något speciellt på området.
”En försvårande faktor i sammanhanget som verksamhetscheferna påtalar, är att man har många skolor och förskolor och att barn- respektive elevantal varierar mycket mellan de olika förskolorna/ skolorna. Det gör det svårare att använda resurserna på ett optimalt sätt samt att få till en jämn fördelning mellan rektorerna.”
Läs gärna citatet en gång till.
Vad är det som cheferna inne på förvaltningen egentligen säger? Vad betyder ”få till en jämn fördelning mellan rektorerna”?
Det kan bara betyda en sak. Cheferna inne på förvaltningen anser att det finns rektorer som har för lite att göra!
Det stora problemet för förvaltningen tycks således vara, att få dessa rektorer som har för lite att göra, att hjälpa de som har för mycket.
Har cheferna inne på kommunhuset (långt från verksamheten) aldrig tänkt tanken, att det är rektorer som ”har för lite att göra” som kanske har lagom? Kanske har dessa rektorer till och med tid att besöka lektioner, prata med elever och personal och verkligen vara de pedagogiska ledare som de enligt Skollagen ska vara?
Arbetsmiljöverket avslutar sitt brev:
”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”
Sedan frågan om rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades på hösten 2009 har inte, mig veterligen, Barn- och Ungdomsnämnden vid ett enda tillfälle hanterat frågan i något beslutsärende. Jag har inte ens säker på att nämnden har getts adekvat information.
Arbetsmiljöverket påminner också kommunen i sitt brev:
”Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”
Det tycks som om Arbetsmiljöverkets lilla påminnelse är befogad.
Kanske skulle Arbetsmiljöverket titta också på övrig personals och elevernas arbetssituation i Vänersborg… Minskade personalkostnader på 40 miljoner kronor i Vänersborgs grundskolor på de senaste 3 åren har nog satt sina spår…
PS. Tidigare inlägg om rektorns arbetssituation i Vänersborg:
Rektorn
Rektorn i Vänersborg
Huvudman: Vänersborgs kommun
Pengar till IFK
Wargöns IK har inkommit med en skrivelse till Vänersborgs kommun. I den beskrivs hur standarden på omklädningsrummen på Hallevi påverkar verksamheten. Särskilt verksamheten för ungdomar.
Omklädningsrummen är i ett bedrövligt skick. Det finns myror i duschen, fönster går inte att stänga och sedan vintern 2009-2010 så finns det dessutom ett omklädningsrum mindre. Då rasade taket nämligen in. (Där också.) Och fortfarande är hela ytterväggen täckt av en presenning!
Följderna av den dåliga standarden på omklädningsrummen är att ungdomar inte vill byta om i omklädningsrummen, att andra lag inte vill spela på Hallevi, att allergiska ungdomar inte kan vistas i rummen osv.
I sina kontakter med Arena Fritid på Barn- och Ungdomsförvaltningen så får Wargöns IK beskedet att omklädningsrummen på Hallevi är ”prio 1”. Men det saknas pengar…
Varför det saknas pengar till Hallevis omklädningsrum vet varenda vänersborgare.
Eller?
I förra veckan tog Gunnar Lidell ett ekonomiskt beslut. Inte helt på egen hand dock. Hans ordförandekamrater i kommunstyrelsen Marie Dahlin (S) och Johan Ekström (FP) stöttade honom.
IFK Vänersborg hade i en skrivelse ansökt om marknadsföringsbidrag för säsongen 2011/2012.
Är det någon som tror att det fattades pengar? Några gissningar från Wargön?
Helt rätt. Svaret är nej.
Jag citerar Gunnar Lidells beslut:
”Kommunstyrelsens ordförande beslutar bilagda avtal med IFK Vänersborg angående marknadsföring av Vänersborgs kommun. Avtalet har ett värde om 125 000 kr och 8 % reklamskatt. Om IFK avancerar till slutspel tillkommer ett tillägg om 15 % på 125 000 kr för kvartsfinal respektive semifinal.”
Gunnar Lidell går som vanligt i sina företrädares, sossars och centerpartisters, fotspår. I stället för att sätta ner klackarna och stoppa miljonrullningen från den kommunala skattkistan till IFK Vänersborg så fortsätter han den. Som om kommunen har hur mycket pengar som helst.
Att betala 125 000 kr (exklusive produktionskostnader, dvs tryckkostnader, för dräktreklamen) för att få ha reklam för Vänersborgs kommun på IFK Vänersborgs matchdräkt är inget annat än ett dåligt förtäckt extra bidrag till klubben. Som inga andra klubbar i kommunen får.
Lidell och Stig Bertilsson (legendarisk ordförande i IFK) skrev på avtalet i onsdags.
Det är skillnad på klubbar och klubbar. Eller är det idrotter och idrotter?
Saknas pengar tycks det inte göra i varje fall.
Inte till bandy. Inte till IFK:s bandy.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer