Hem > Allmänt Vänersborg, Demokrati > Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?

Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?

triumviratDe styrande partierna i Vänersborg (S+C+MP) har som bekant förlorat två budgetomröstningar i rad. Med anledning av det så bloggade jag i söndags om (se ”Kan KF avsätta KS?”) att det fanns en paragraf i Kommunallagen som gjorde det möjligt för kommunfullmäktige att återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd eller styrelse. För att sedan utse nya ledamöter och framför allt nya ordföranden. Men jag skrev också om att en dom i Regeringsrätten 2010 i praktiken gjorde dessa paragrafer i Kommunallagen totalt meningslösa.

skl_skriftEfter blogginlägget fick jag ett lästips från en av mina mest trogna bloggläsare. Det var en skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den heter ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. I broschyren finns ett avsnitt som heter ”Åtta vägval som påverkar möjligheterna till blocköverskridande samarbeten”. Och ett av de åtta vägvalen har rubriken:

”Regera vidare efter en förlorad budgetomröstning?”

Och det lästipset passade ju perfekt in på situationen i Vänersborg!

Vad säger då SKL, som i detta sammanhang måste ses som en auktoritet, om vad som bör hända efter att ett styre har förlorat en budgetomröstning – i Vänersborgs fall alltså två stycken?

demokratiSKL menar, för det första, att det finns en demokratiteoretisk aspekt av frågan, och skriver:

”En grundläggande aspekt av demokratin är att det ska vara möjligt att avsätta ett styre som inte längre har ett stöd i den högsta beslutande församlingen.”

Och menar att, eftersom instrumentet misstroendeförklaring saknas på kommunal nivå, så har under lång tid:

”budgeten utgjort den fråga där styrets stöd i fullmäktige har ställts på sin spets. Det framstod länge som i det närmaste självklart att ett styre skulle avgå om man fick en majoritet emot sig i en budgetomröstning.”

Det har dock visat sig på senare tid, skriver SKL, att de styrande partierna ibland sitter kvar efter en förlorad budgetomröstning. Vilket föranleder SKL att ställa frågan om:

”en urholkning av respekten för budgeten som så kallad kabinettsfråga är långsiktigt bra för demokratin?”

Och det kan man ju fråga sig. SKL tycker uppenbarligen inte det.

makt3Den andra aspekten som SKL behandlar i skriften är styrningsperspektivet.

SKL menar att, om inte styret avgår, så:

”sänder [de styrande] då en signal till oppositionen att vi struntar i vad ni bestämmer.”

SKL frågar sig också om inte ett fortsatt styre med oppositionens budget sänder fel signaler till väljarna. Väljarna kan tolka det som att:

”de styrande partierna är mer intresserade av att klamra sig kvar vid makten än att på ett handlingskraftigt sätt styra kommunen…”

SKL anser att väljarna då kan bibringas uppfattningen att:

”partiets maktposition är viktigare än kommunens, regionens eller landstingets utveckling.”

Och det anser uppenbarligen inte SKL är särskilt bra för väljarnas syn på politiker och på demokrati… SKL är med andra ord ganska tufft i sin uppfattning, även om texten i skriften har en resonerande och frågande karaktär.

kris3SKL avslutar med att resonera en del kring den kris som uppstår vid en förlorad budgetomröstning – och hur denna kris kan skapa nya möjligheter.

SKL menar nämligen att en sådan här kris kan bryta upp ett låst politiskt läge. Den kan:

”utmana förhärskande perspektiv och attityder”

Vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för:

”helt nya konstellationer som har betydligt bättre förutsättningar att handlingskraftigt styra kommunen”

Det här är alltså SKL:s uppfattning som den framförs i skriften ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten”. Och svaret på den fråga som SKL ställer, ”regera vidare efter en förlorad budgetomröstning”, är att ett styre bör avgå självmant om det förlorar en budgetomröstning. Och det är nog så att SKL till och med menar att om de styrande inte gör detta, dvs ställer sina platser till förfogande efter en förlorad budgetomröstning, så visar de en bristande respekt för demokratin.

Vi får se hur framtiden utvecklar sig i Vänersborg. Här har ju de styrande inte bara förlorat en, utan till och med två budgetomröstningar. Och dessutom har en av de viktigaste personerna i styret, Bo Carlsson (C), inte fått ansvarsfrihet för sitt handduk_kasta_inordförandeskap i NÄRF för år 2015.

Sedan återstår det ju ytterligare några inte helt oväsentliga frågor…

Är till exempel minialliansen och Gunnar Lidell (M) beredda att ta över styret om Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) kastar in handduken? Och är de partier som stödde minialliansen i budgetomröstningarna beredda att stödja dessa partier (M+L+KD) om de vill ta över styret?

Dessa frågor, och andra, finns det för närvarande inga svar på. Det politiska läget är till och med så oklart och osäkert att det just nu inte ens är läge att spekulera om den politiska framtiden i Vänersborg.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: