Hem > Brålanda > Brålanda? Brålanda!

Brålanda? Brålanda!

bralanda_skyltDet har mullrat många gånger i Brålanda under åren. Det har handlat om bad, tågstopp, Topp, grundskola, ringled, konstgräs osv. Det känns ibland som om det hela tiden har legat, och ligger, ett uppdämt missnöje med hur Vänersborgs kommun behandlar invånarna i den en gång så stolta och självständiga kommunen Brålanda.

Jag kommer faktiskt ihåg en gång då kommunlegenden S Anders Larsson (S) inför ett inte ringa antal människor, på ett födelsedagskalas(!), tyckte att Vänersborg skulle ha släppt Brålanda till Mellerud vid kommunsammanslagningen 1974. Motivet var att brålandaborna liksom aldrig blev nöjda. De var mest till besvär tyckte Larsson.

forgetPå något sätt är väl detta ganska symptomatiskt för förhållandet mellan Vänersborgs kommun och Brålanda. Det tycks som om kommunen oftast glömmer bort tätorten och området i den norra kommundelen. Även om en ”idrottslekplats” faktiskt har byggts och konstgräs lagts på Sörbyvallen. Fast konstgräset satt hårt inne… När det någon enstaka gång sipprar fram röster från bygden så tolkas det oftast som ”gny” och oberättigat missnöje.

Det är på sätt och vis en motsägelse. Det är nämligen många politiker som kommer just från Brålanda och trakterna däromkring, typ Sundals Ryr och Gestad. Men det vore väl förmätet att påstå att Vänsterpartiet har så många politiker i brålandatrakten… Inte än i varje fall. Ändå så vänder sig, ganska ofta faktiskt, många i bygden till oss i ett försök att få sina röster hörda, och mottagna på ett seriöst sätt. För inte så länge sedan utmynnade det i en vänsterpartistisk motion om tågstopp i Brålanda. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.)

Jag fick nyligen ytterligare en ”påhälsning” från Brålanda, denna gång i form av ett brev. I brevet tas en del av missnöjet med kommunen upp. En stor del av brevet handlade om historia, men bygdens äldre invånare anser att den nedlåtande behandlingen av Brålandabralanda_camping alltid har präglat ”centralortens” handlande… Och det har de svårt att glömma.

Brevskrivaren, och faktiskt även flera andra, har reagerat mot kommunens behandling av campingplatsen i Brålanda. Den har ju helt enkelt tagits bort. Det upptäcktes, enligt brevskrivaren, att det var parkmark. Och istället för att ändra detaljplanen så fick campingen snällt lägga ner. Vänersborgs kommun kan nämligen vara mycket principfast. I varje fall ibland, när det passar… Typ. Brålanda hade behövt campingen så att fler besökare hade kunnat komma till Brålanda, och kanske handla eller äta en pizza.

bralanda13sept_4Det finns en fin gammal scen i Centrumparken. Den stod jag på själv för tre år sedan, när det anordnades en valdebatt där.

Scenen byggdes en gång helt ideellt med insamlade pengar från organisationer, boende och företag. Den sköts nu, fortfarande ideellt, av frivilliga och företagare genom företagarföreningens försorg. Brålandaborna skulle vilja ha hjälp från kommunen. Men det får de inte. Och det på grund av en annan av kommunens principer…bralanda_flagg

Det är samma med flaggstängerna vid Brålandas infarter och inne i centrum. De sköts också av Brålandas företagarförening, liksom själva flaggningen. Självklart helt ideellt. Flaggstänger i Brålanda är inget som kommunen vill ta i. Inte det heller.

För ett antal år sedan, närmare bestämt år 2008, verkade det för en stund som om kommunen tänkte ta tag i Brålandas utveckling. Brålandaborna fick komma med idéer och stora insatser planerades från kommunens sida. (Se TTELA, ”Ny centrumpark tar form i Brålanda”.)

”Det kan bli stora ingrepp.”

Sa man från kommunens sida.

Det bidde ingenting…

utegym_bralandaJo, på senare år har kommunen anlagt ett utomhusgym. Enligt min uppgiftslämnare valdes placeringen:

”för att en gång för alla ta död på förslag och diskussionen om camping och ställplatser i Brålanda.”

Och undrar varför inte gymmet byggdes närmare Idrottshallen, skolan, badet och fotbollsplanerna, som invånarna, idrottsföreningarna och skolpersonalen ville. Och det kan man faktiskt undra. Nu står utegymmet som en konstinstallation på den gamla campingplatsen – och nyttjas knappast av någon.

I mångt och mycket håller jag med brevskrivaren, även om jag inte riktigt kan gå i god för alla de faktauppgifter som jag har återberättat här. (Jag litar på faktalämnarens ord – och en ”faktakontrollant”, också från Brålanda.) Brålanda, liksom Frändefors, Väne-Ryr, Grunnebo, Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem, får inte så stor del av den kommunala kakan som de borde få. Det är helt klart. Trots att dessa invånare betalar skatt precis som invånarna i centralorten.

bralanda_scenKommunen måste ändra på det här. Liksom att kommunen måste ompröva alla fyrkantiga principer och utgå från kommuninvånarnas bästa. Det krävs ofta flexibilitet för att möjliggöra förnyelse och utveckling…

I Brålanda finns det ett ovanligt starkt engagemang för bygden. Det ideella arbetet är stort och den så kallade brålandaandan är ingen myt – den är i högsta grad levande. Kommunen borde på ett mer aktivt sätt stötta dessa engagerade människor.

Jag tror att det som står överst på prioriteringslistan för Brålanda just nu är ett tågstopp och att bostadsbyggandet kommer igång. Kommunen måste börja jobba betydligt hårdare med dessa frågor…

Kanske är det läge att ta upp flera av de uppräknade spörsmålen i form av frågor och interpellationer i kommunfullmäktige. Till att börja med.

Kategorier:Brålanda
  1. Jonas Derehn
    27 juli, 2017 kl. 09:35

    Sikhall har i år sköts mycket dåligt av kommunen.
    Gräsklippningen har varit eftersatt samt att sanden har varit dåligt uppharvad så den är stenhård mao badstranden förfaller som mycket annat i kommunen.

  2. Roy Andersson
    27 juli, 2017 kl. 00:48

    Vad kan det då finnas för substans i klagomålen? Varje år så firar Vänersborg ett jubileum. Av att Vänersborgs kommun bildades? Nej, det är ett rent firande av centralortens årsdag. Storkommunen bildades 1974, men vi kan ta ett lite längre tidsperspektiv på hur tjänstemannastaden (finare ord för att nästan ingen jobbar i det konkurrensutsatta näringslivet) i alla tider sett på områdena utanför centralorten. Det finns en brunn på torget och på en sida står det att Vassända Naglum införlivades på 1940-talet ”för att trygga stadens utveckling. Det fattas något. I anständighetens namn skulle ambitionen också varit att utveckla Vassända Naglum. Men inte ens ambitionen verkar ha funnits. Vad blev det? Inte ens en livsmedelsbutik finns där idag. Och kyrkan vågar väl snart ingen gå in i för att dom kan få taket i skallen.
    Så centralorten driver en konsekvent linje ända från 1940-talet när det gäller allt utanför centralorten.
    Men hur har det då sett ut genom åren och hur bra är centralorten av egen kraft? Vänersborg skapades inte av egen kraft utan av Stockholm genom order om att stänga den marknad och den centralort som naturligt växt fram vid Dalbergsåns mynning i Vänern. Den hette Sträket men förbjöds samtidigt som Brätte fick order om att läggas ner och invånarna tvångsflyttades till Huvudnäset för att det skulle vara lättare att försvara.
    Kunde då vänersborgarna försvara sig när staden angreps? Nej, när Gyldenlöwe kom (namnet var gemensamt för den danske kungens barn med andra än drottningen) från det fientliga Uddevalla så brände han staden.
    Så staden bildades inte av egen kraft och kunde inte försvara sig.

    Kunde staden då försörja sig? Nej, den fick ”företag” med monopolställning som t. ex. Televerkstaden som genom förbud för LM Ericsson att sälja inom Sverige men dominerade i resten av världen. Annars hade LM Ericsson sopat banan med Televerket.

    Och dagens kommun? Roligt att höra att just S Anders Larsson tyckte att dalslandsdelen kunde kvitta. Men eftersom vi utgör mer än 10 % av kommunens invånarantal så bidrar vi med mer än 3 miljoner till hans bandyarena, utan att dalslandsdelen har ett uns av intresse för den.
    Men värre än att våra skattepengar förslösas är att vi inom Brålanda, Frändefors och Vargön får vår proportionella del av de kommunala jobben. Med dagens teknik så behöver jobbarkompisar absolut inte dricka kaffe ihop. Se på Länsstyrelsen där en enhet kan finnas i Uddevalla, Skara, Göteborg och Mariestad utan problem. TTELA har jobbarkompisar i Lilla Edet, Trollhättan, Vänersborg och Mellerud. Företag fungerar utmärkt med enheter på många mils avstånd. När vi ringer efter färdtjänst så sitter den som svarar i Moldavien eller Gambia och det går bra. Men Vänersborgs kommun kan inte ha någon kontorist som är stationerad i Vargön, Frändefors eller Brålanda.

    Så då kan vi få svaret hugget i sten på torget i Vänersborg. För att trygga stans utveckling…i storkommunen Vänersborg har allt utom centralorten uppgiften att försörja dom som inte kan försörja sig själva.

    Vi var många som då, för många år sedan, så en helt annan framtid och helt andra utvecklingsmöjligheter än detta för BÅDE centralorten och resten av storkommunen. Men vi kunde åkt till centralorten, läst på torgbrunnen och insett sanningen. Synd att vi inte gjorde det.

  3. H. Larsson
    26 juli, 2017 kl. 22:05

    ”Här hittar du tips och råd på vad du kan göra för att luften i Vänersborg ska bli bättre och vem du kontaktar om du störs av buller!

    Miljökontoret? Jo, man tackar!

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: